Majgull Axelsson

Aprilhäxan

Sedan femtiotalet har Desirée legat sängbunden på ett sjukhem. Hon kan varken gå eller tala och är helt beroende av vårdpersonalens omsorger. Men hon är inte helt vapenlös. Hon har sin egen aprilhäxeförmåga, en alldeles speciell gåva som gör att hon som en liten gnista kan sitta i ett djurs eller en annan människas öga och på så sätt ta sig utanför sjukhemmets väggar. Vaksamt följer hon sina tre systrars liv. De, som inte ens vet om att hon finns...

"En av mina systrar stal det liv som var avsett för mig. Jag vill veta vem." Så tänker Desirée där hon ligger i sin sjuksäng. Hon är ett av de handikappade barn som på 50-talet placerades på institution. Hon är från födseln förlamad och spastisk, hon kan inte tala och drabbas ofta av våldsamma epileptiska anfall, men hon har andra förmågor. Men hon drivs nu enbart av tanken på att hämnas. Vem av de tre fostersystrarna är det som har stulit hennes liv? Arbetaränkan Ellen är biologisk mor till den bortlämnade Desirée och fostermor till de tre övergivna flickorna Christina, Margareta och Birgitta (döpta efter Hagasessorna). Christina är läkare, i Hermèsscarf och pärlor visar hon en yta som är långt ifrån hennes osäkra inre. Margareta, fysiker i Kiruna, har inte någon gång kunnat stanna upp hos en man, utan ständigt gått in i nya förhållanden. Den tredje systern, Birgitta, är en utslagen missbrukare, som aldrig kommit över sin biologiska mammas svek. Ingen av systrarna tycks känna till Desirées existens. Men en dag får de ett brev, som tvingar dem att minnas tant Ellen och varför de måste lämna det trygga fosterhemmet.

A prilhäxan är en roman av Majgull Axelsson.[1] Den utgavs 1997 och belönades med Augustpriset för bästa skönlitterära bok det året. Boken handlar om Desirée, som är gravt rörelsehindrad, och henne...