Fritidshemmet är en fantastisk plats för språkutveckling, läsning, skrivande och samtal i informella sammanhang. Men vad behöver en fritidslärare ha kunskap om för att kunna stötta elevers språkutveckling, samtalande, skrivande och läsande? Och hur går man till väga rent praktiskt? I den här boken tar författarna upp olika aspekter av språkande, läsande, skrivande och samtalande. I kapitlen ryms bland mycket annat interaktionen mellan läsande och skrivande i ett tematiskt multimodalt arbete, litteraturens möjligheter, den magiska läslusten och hur en flerspråkande miljö kan verka språkutvecklande för alla elever. I boken ges exempel på fritidshemmets möjligheter till ett vardagligt språkarbete med stöd i literacyforskning. Målet är att ge läsaren redskap för att tänka bredare och djupare om språkutveckling, läsning, skrivande och samtal i fritidshemmets verksamhet. Boken riktar sig till fritidshemslärarstudenter, lärarutbildare, fritidshemslärare och andra verksamma i fritidshemmet, och lämpar sig mycket väl som inspiration för kollegialt lärande. Författarna är Birgit Andersson, lektor i pedagogiskt arbete, Ulla Damber, lektor i pedagogik och lärarutbildare vid Mittuniversitetet, Carina Hermansson, professor i språkdidaktik vid Högskolan Borås och Mareike Jendis, lektor vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.   

Många människor, såväl barn som tonåringar och vuxna, lever i flerspråkiga sammanhang som skiljer sig väsentligt från den enspråkiga miljö som ofta tas för given i skola och vuxenutbildning. Där har man i stället många gånger haft svårt att förhålla sig till flerspråkighet och ofta utgått ifrån ett bristperspektiv...

Tidiga textmöten hjälper barn att utveckla strategier i sin senare läsning och ger dem en inre motivation att söka läsupplevelser och kunskap om omvärlden. Den tidiga läsningen sätter på så vis spår i den fortsatta litteratur- och språkutvecklingen, men också i kunskapsutvecklingen i stort...

I Berättande i förskolan går Barbro Bruce och Bim Riddersporre igenom hur berättandet och berättelser ständigt är närvarande i vårt samhälle, särskilt i förskolan. I boken medverkar en rad författare som Polly Björk-Willén, Ulla Damber, Christian Eidevald, Carina Fast, Niklas Pramling, Anna-Karin Svensson, med många fler. I förskolan är berättande och berät­telser ständigt närvarande. Berät­t...

Skolans kanske viktigaste uppgift är att lära barn att läsa och skriva. För att lärare ska ha möjligheter att genomföra en undervisning som hjälper alla elever att lära och utvecklas krävs både ämneskunskap och didaktisk kompetens. Läsundervisningen behöver utgå från god läsmiljö och kunskap om såväl läsinlärningens förmågor som lärande i social interaktion för att ge bästa möjligheter till läsutveckling. Hur utvecklar barn läsförberedande kunskaper och färdigheter? Hur kommer de in i och utvecklar avkodning och läsflyt? Vad innebär läsförståelse och textrörlighet? Det är några av frågorna som diskuteras i den här boken, utifrån olika teoretiska infallsvinklar. Boken ger en vetenskaplig och beprövad grund för läsundervisning i förskoleklass och fram till årskurs tre.Lärarens läsundervisning, didaktiska val och diagnostiska arbetssätt går som en röd tråd genom kapitlen. Till varje kapitel finns förslag på hur läsaren på ett enkelt sätt kan knyta ihop kapitlets teoretiska innehåll med praktiska uppdrag i klassrummet för att öka förståelsen av det lästa och få forskningsgrundade verktyg till sin undervisning.I boken presenteras ny forskning om ordförrådsbyggande redan i tidig ålder och om möjligheter och dilemman i samband med läsförståelse i matematik. Författarna diskuterar viktiga pedagogiska frågor i läsundervisning ur ett andraspråksperspektiv. I boken ges också exempel på skriftspråksutvecklande undervisningsmetoder, som språklekar, högläsning och parskrivande på dator. I denna andra upplaga har innehållet reviderats och två nya kapitel tillkommit, ett om läsundervisning i förskoleklass och ett om lärande och läsning i digitala miljöer.Bokens författare är verksamma som lärare och forskare: Tarja Alatalo (red.) är filosofie doktor, docent och universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna. Carina Bååth är universitetsadjunkt i svenska språket vid Högskolan Dalarna. Christine Cox Eriksson är universitetslektor i engelska vid Högskolan Dalarna. Ulla Damber är universitetslektor i läs- och skrivutveckling och docent i pedagogiskt arbete vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet. Karin Forsling är filosofie doktor i specialpedagogik och verksam som lektor vid Karlstads universitet. Elisabeth Frank är filosofie doktor och universitetslektor i pedagogik vid Linné- universitetet. Katarina Herrlin är universitetslektor i didaktik med inriktning mot läs- och skrivutveckling vid Linnéuniversitetet. Lena Ivarsson är universitetslektor i pedagogik vid Mittuniversitetet. Ann-Ki Jones arbetar som specialpedagog och läs- och skrivutvecklare i Leksand kommun. Caroline Liberg är professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser vid Uppsala universitet. Ulla-Britt Persson är filosofie doktor i pedagogik och har en bakgrund som lärare på låg- och mellanstadiet. Kristin Peterson är legitimerad lärare för F-6 och har erfarenhet av att arbeta med skolut-veckling och digitalisering på både lokal och nationell nivå. Cecilia Segerby är filosofie doktor i utbildningsvetenskap med inriktning mate­matikdidaktik och universitetslektor i matematikdidaktik vid Högskolan Kristianstad. Catharina Tjernberg är filosofie doktor i specialpedagogik, och universitetslektorlektor vid Karlstads universitet. Jenny Wiksten Folkeryd är professor i didaktik med inriktning mot svenska vid Uppsala universitet.

Skolans kanske viktigaste uppgift är att lära barn att läsa och skriva. För att lärare ska ha möjligheter att genomföra en undervisning som hjälper alla elever att lära och utvecklas krävs både ämneskunskap och didaktisk kompetens. Läsundervisningen behöver vara balanserad, det vill säga utgå från både god läsmiljö och systematisk undervisning, för att läslärandet ska fungera bra. Hur utvecklar barn läsförberedande kunskaper och färdigheter? Hur kommer de in i och utvecklar avkodning och läsflyt? Vad innebär läsförståelse och textrörlighet? Det är några av frågorna som diskuteras i den här boken, utifrån olika teoretiska infallsvinklar. Boken ger en vetenskaplig och beprövad grund för läsundervisning i förskoleklass och fram till årskurs tre. Lärarens läsundervisning, didaktiska val och diagnostiska arbetssätt går som en röd tråd genom kapitlen. Till varje kapitel finns förslag på hur läsaren på ett enkelt sätt kan knyta ihop kapitlets teoretiska innehåll med praktiska uppdrag i klassrummet för att öka förståelsen av det lästa och få forskningsgrundade verktyg till sin undervisning. I boken presenteras ny forskning om ordförrådsbyggande redan i tidig ålder och om möjligheter och dilemman i samband med läsförståelse i matematik. Författarna diskuterar också bedömning av läsning och viktiga pedagogiska frågor i läsundervisning ur ett andraspråksperspektiv. I boken ges också exempel på skriftspråksutvecklande undervisningsmetoder, som språklekar, högläsning och parskrivande på dator. Bokens författare är verksamma lärare och forskare. Tarja Alatalo (red.) är filosofie doktor och universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna.Carina Bååth är universitetsadjunkt i svenska språket vid Högskolan Dalarna. Christine Cox Eriksson är universitetslektor i engelska vid Högskolan Dalarna. Ulla Damber är universitetslektor i läs- och skrivutveckling och docent i pedagogiskt arbete vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet. Elisabeth Frank är filosofie doktor och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Katarina Herrlin är universitetslektor i didaktik med inriktning mot läs- och skrivutveckling vid Linnéuniversitetet. Lena Ivarsson är universitetslektor i pedagogik vid Mittuniversitetet. Ann-Ki Jones är specialpedagog och läs- och skrivutvecklare i Leksand kommun. Caroline Liberg är professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser vid Uppsala universitet. Ulla-Britt Persson är filosofie doktor i pedagogik och har en bakgrund som lärare på låg- och mellanstadiet. Kristin Peterson är legitimerad lärare för F–6. Cecilia Segerby är doktorand i matematikdidaktik vid Malmö högskola. Catharina Tjernberg är filosofie doktor i specialpedagogik, universitetslektor i specialpedagogik vid Karlstads universitet samt lektor i läs- och skrivutveckling i Enköpings kommun. Jenny Wiksten Folkeryd är disputerad i lingvistik och arbetar som universitetslektor i didaktik med inriktning svenska vid Uppsala universitet.

Skolans kanske viktigaste uppgift är att lära barn att läsa och skriva. För att lärare ska ha möjligheter att genomföra en undervisning som hjälper alla elever att lära och utvecklas krävs både ämneskunskap och didaktisk kompetens. Läsundervisningen behöver utgå från god läsmiljö och kunskap om såväl läsinlärningens förmågor som lärande i social interaktion för att ge bästa möjligheter till läsutveckling. Läsundervisning behöver ske i alla skolämnen och främja alla elevers läsutveckling. Hur utvecklar barn läsförberedande kunskaper och färdigheter? Hur kommer de in i och utvecklar avkodning och läsflyt? Vad innebär läsförståelse och textrörlighet? Hur lär sig andraspråkselever att läsa? Detta är några av frågorna som diskuteras i den här boken, utifrån olika teoretiska infallsvinklar. Boken ger en vetenskaplig och beprövad grund för läsundervisning i förskoleklass och fram till årskurs tre. Lärarens läsundervisning, didaktiska val och diagnostiska arbetssätt går som en röd tråd genom kapitlen. Till varje kapitel finns förslag på hur läsaren på ett enkelt sätt kan knyta ihop kapitlets teoretiska innehåll med praktiska uppdrag i klassrummet för att öka förståelsen av det lästa och få forskningsgrundade verktyg till sin undervisning. I boken presenteras ny forskning om ordförrådsbyggande redan i tidig ålder och om möjligheter och dilemman i samband med läsförståelse i matematik. Författarna diskuterar viktiga pedagogiska frågor i läsundervisning ur ett andraspråksperspektiv. I boken ges också exempel på skriftspråksutvecklande undervisningsmetoder, som språklekar, högläsning och läsförståelsestrategier.  I denna tredje upplaga har innehållet reviderats och två nya kapitel tillkommit, ett om läsundervisning i alla skolämnen och ett om evidensbaserad läsundervisning och specialdidaktiskt förhållningssätt. Bokens författare är verksamma som lärare och forskare.  Tarja Alatalo (red.)är professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna. Carina Bååth är universitetsadjunkt i svenska språket vid Högskolan Dalarna.  Christine Cox Eriksson har disputerat i specialpedagogik och varit universitetslektor i engelska vid Högskolan Dalarna. Ulla Damberär universitetslektor i läs- och skrivutveckling och docent i pedagogiskt arbete vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet.  Karin Forslingär filosofie doktor i specialpedagogik och lektor vid Karlstads universitet.  Elisabeth Frank är filosofie doktor och universitetslektor i pedagogik vid Linné- universitetet.  Katarina Herrlin är universitetslektor i didaktik med inriktning mot läs- och skrivutveckling vid Linnéuniversitetet.  Lena Ivarssonär universitetslektor i pedagogik vid Mittuniversitetet.  Ann-Ki Jones har arbetat som specialpedagog och läs- och skrivutvecklare i Leksand kommun.  Caroline Libergär professor emeritus i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser vid Uppsala universitet.  Camilla Nilviusär filosofie doktor och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. lärarprogramskurser där momentet inom läs- och skrivutveckling ingår.  Ulla-Britt Perssonär filosofie doktor i pedagogik och har varit verksam som lektor i pedagogik vid Linköpings universitet.  Cecilia Segerbyär filosofie doktor i utbildningsvetenskap med inriktning matematikdidaktik, och universitetslektor i matematikdidaktik vid Högskolan Kristianstad.  Catharina Tjernbergär filosofie doktor i specialpedagogik, och universitetslektor vid Karlstads universitet.  Jenny Wiksten Folkerydär professor i didaktik med inriktning mot svenska vid Uppsala universitet. 

Grattis! Du har hittat rätt - detta är en vägledande skrift för att uppnå mental flockimmunitet mot det svenska tillståndet. Vad händer egentligen i Sagerska palatset när ingen ser eller hör? Vilka mardrömmar är det som hemsöker Stefan Löfven när han ligger under täcket i sin säng? Och vad pågår i rummet utan fönster där Ygeman, Johansson och Damberg samtalar med Dan Eliasson på digital zoomlänk från Playa del Inglès? I den här boken kommer du sanningen så nära det går att komma. Med varsam hand guidas du i mångfald, normkritik, genuscertifiering, toxisk maskulinitet, minoritetsstress samt farliga vitmaktmiljöer där kognitiv dissonans riskerar att uppstå. Du kommer att korrigeras i ditt tänkande med hjälp av avslöjande skildringar av poliskårens viktiga värdegrundsarbete, via kolgrillssmakande kebabpizza. Du får även följa med på krismöten om blekansiktens skamlösa privilegier hos public service. Du får en unik inblick i Folkhälsomyndighetens envisa väg framåt och Ann Lindes betryggande ord om att "in Svidän vii häv ä sistäm" som på ett pedagogiskt sätt förklarar varför den svenska covidmodellen är överlägsen alla andra länders. Slutligen får du svaret på varför Ulla Löfvens heta räkor är viktigare än nätshopping - och hur det kommer att gå till när digitaliseringen av svenskars åsikter ska verkställas. Häng med! För alla ska med! Något annat vore faktiskt helt, helt oacceptabelt. Katerina Janouch, född 1964, är författare, opinionsbildare och fristående journalist med egna webbtidningen Katerina Magasin som funnits sedan 2017. Det var också 2017 hon pekades ut av Stefan Löfven som "en person som gör ett konstigt uttalande", efter att hon kritiserat svensk migrations- samt kriminalpolitik i en numera legendarisk intervju i tjeckisk teve. Janouch ansluter sig med "Helt oacceptabelt" till traditionen av satir som häcklar makten - i en tid då opposition allt mer börjar betraktas som samhällsomstörtande verksamhet. Texterna är ett urval av tidigare publicerade ögonblicksskildringar av svensk samtid, som rönt stor uppskattning på sociala medier.

Det var i mitten på 60-talet som de socialdemokratiska kvinnorna i Järfälla fick nog. De hade definitivt tröttnat på mansdominansen i politiken och på hur svårt det var att få genomslag för frågor som kvinnorna ville driva. Det handlade inte minst om barnomsorgen i den kommun som då växte snabbast i landet, och hade lika många sexåringar som man hade pensionärer. Här började kampen för Varannan Damernas på valsedlarna. Målet nåddes 1976. Då lade Socialdemokraterna i Järfälla fram valsedlar som var varvade från början till slut. Här är en rapsodisk berättelse om hur detta blev möjligt, där många röster kommer till tals.

Museiintendenten Håkan Wettre har samlat skribenter som till exempel konstpedagogen Philippa Nanfeldt och bilderboksforskaren Ulla Rhedin. Frågan "är barnboksbilder konst?" är central i den här fascinerande boken som förutom analyser av barnboksbilder, konst och pedagogik också innehåller kända svenskars barndomsbilder, flygande damer, ritande barn, sprakande färgillustrationer och sist men inte minst - en kattkavalkad! Boken ges ut i samband med Barnboksbildens Vänners 20-års jubileum, en förening vars arbete resulterat i en unik samling barnboksillustrationer på Göteborgs konstmuseum.

«Matz berättar åskådligt med stark känsla för kulturhistoriska miljöer» Svenska Dagbladet Nymfer och friskt kalas berättar om den brokiga skara av människor som omgav poeten och visdiktaren Carl Michael Bellman och framförallt om kvinnorna i hans liv: Hans mor Catharina Hermonia, pigan Catharina, Inga fästmön på Söder, Ulla Winblad, hans fru Lovisa Grönlund och många fler. Den gängse bilden av Bellman är poeten som sjunger om de rusiga herrar och damer som befolkar Fredmans epistlar: Movitz, fader Berg, Mollberg och andra. MenEdvard Matz vill visa en annan bild av vår store poet: Carl Michael Bellman (17401795) var en utpräglad sällskapsmänniska. Han föddes i en högborgerlig miljö som även utgjorde hans umgängeskrets. Trots hans bakgrund nämns dessa personer knappt i litteraturen om Bellman, även om det var för dem han framförde sina visor. Edvard Matz har i den Bellmaniana som finns hittat en del av Bellmans manliga vänner. Det han berättar om kvinnorna härrör främst från Bellmans egna skildringar Dikter till enskilda där de är i detalj beskrivna. Med detta annorlunda grepp får vi en ny och mer nyanserad bild av vår nationalpoet, av kvinnorna i hans sällskap och, inte minst, av det dåtida Stockholm.Det här är en Print on Demand-utgåva av en tidigare utgiven bok.

Citat:"Det var sommaren 1952 när jag var åtta år och vi hyrde på Tjörn, som jag bestämde mig för att en gång skriva om en påhittad ö i Bohuslän. Jag skulle skriva om människorna där och hur lite de bofasta och turisterna skulle begripa varandra. En karta skulle jag också rita."1999 hamnade Saltön på kartan på riktigt i och med Viveca Lärns roman Midsommarvals. Sedan dess har det blivit ytterligare fem romaner, en kokbok och tre tv-serier om den hejdlöst populära ön som inte finns, men som trots det blivit en turistattraktion.Men hur gick det egentligen till när Saltön steg upp ur Västerhavet med sin krångliga, charmiga, tilltufsade befolkning?Här berättar Viveca Lärn den sanna historien om hur böckerna, människorna och tv-serierna kom till och vad som hänt på vägen dit och efteråt …I omisskännligt Lärnska kåserier får vi veta hur inspirationen till Emily, Blomgren, MacFie och de andra Saltöborna kom till författaren. Hur Ulla Skoogs rolltolkning räddade kvar Johanna i böckerna och varför Baskermannen med tiden fick en betydligt viktigare uppgift än att gratisläsa tidningar med lättklädda damer i Blomgrens butik. Här ges även glimtar från inspelningarna samt belysande kommentarer från lokala statister.Viveca Lärn skriver personligt om hur barndomens somrar i Bohuslän och möten med särpräglade kustbor inspirerat henne. Som Post-Oskar, som berättade om Havsfolket som bor på sjöbotten, Allan i Brog som hade handelsbod som inte bara sålde träskor och smör utan också var Tjörns skvaller- och sambandscentral, och den olyckliga tjocka kvinnan som lagade gåsleverpaté i asfaltkokare. Och naturligtvis om de tre gubbarna i keps och knäppkofta på bänken i hamnen.Saltön och dess sturiga befolkning har fått många konsekvenser på västkusten. Busslaster med turister guidas på inspelningsplatserna i Grundsund. På skäret där MacFie och Sara dansade midsommarvals har det ingåtts såväl förlovningar som vigslar.Och det är många som tror att Saltön faktiskt finns. En sen kväll på en mörk gata i Göteborg fick författaren en örfil av en kvinna som inte var nöjd med MacFies tragiska öde.Detta är helt enkelt den ultimata hemma-hos-bakom-kulisserna-över-axeln-bibeln om Saltön från ax till limpa!Viveca Lärns romansvit om Saltön har blivit makalösa framgångar, liksom tv-serierna baserade på böckerna. Våren 2010 sänds den avslutande omgången i SVT.

"Plötsligt hörde flickorna ett vrål. De gick försiktigt runt huset beredda att se det värsta. Där fick de en mycket besynnerlig syn. Längst bak i trädgården högt uppe i ett äppleträd hängde en tjock liten tant."Det här är inte bara en bok om vänskap mellan en gammal tant och två flickor. Detta är också en bok som handlar om modet att göra pinsamma och farliga saker men också att våga se människor för det de är innerst inne. Även den minsta lilla tjocka tant kan visa sig vara stark och modig, en riktig hjälte faktiskt.

Ulla vill inte flytta till en småstad och inte träffa sin styvfar som är bagarmästare och ser ut som en julgris. Hon vill inte byta skola heller. Hon vill bara bo kvar i mammans mysiga lägenhet och gå kvar i sin skola. Men vad har hänt med Ulla? Hon som var så glad och trevlig har plötsligt blivit tjurig och olycklig. Ulla funderar över det och kommer fram till att hon har glömt bort den gamla, trevliga Ulla och istället skapat en ny åt familjen. -

Ulla Lidman-Frostenson förknippas ofta med sin far författaren Sven Lidman, vilken på 1920-30 talet var en framstående talare bland Pingströrelsens folk. Ulla var författare och talare likt sin far. Hon for till Kina i två omgångar, först som lärarinna sedan som missionär. År 1941 ingick hon äktenskap med psalmförfattaren och statskyrkoprästen Anders Frostenson. Händelsen blev hett sprängstoff bland frikyrkligheten i Sverige. Ulla var ledamot i riksdagen och i kyrkomötet vid sidan om familjen på Lovö prästgård. Hon dog 1962, endast 52 år gammal.Karin Johansson har följt Ulla Lidman Frostenson i spåren, genom åren och kontinenterna. Denna fängslande, ställvis gåtfulla livsväg har genom hennes arbete blivit klarare skönjbar - låt vara att mycket fortfarande är dunkelt, men det ligger i sakens natur.Knut Ahnlund, professor och ledamot i Svenska Akademien.

Ulla and Martin Kaufmann have developed their aesthetic agenda together. The techniques used by gold and silversmiths are the focal point of their work and represent the basic thematic focus of their tableware, jewellery and cutlery. It rests on their exploratory approach to materials and the diverse possibilities it provides for expression.

Ulla Winblad har gått till historien som fiktiv gestalt i nationalskalden Carl Michael Bellmans rika sångskatt. Svartlockig, yr, dekolleterad och evigt ung är hon sinnebilden för sinnlighet, supande och stockholmskt 1700-tal. Varje epok har skapat sin egen bild av henne: kokett, förförisk, försupen, tragisk, trotsig. Men vem var verklighetens Ulla Winblad? Det här är sannsagan om Maria Christina Kiellström (1744 1798), flickebarnet som växte upp i Stockholm och blev ett helt sekels sexsymbol. Hon föddes som utfattig och dog som gift husägare. Däremellan rumlade hon och larmade i den sceniska stad där hon rörde sig mellan krog och bal, stuga och slott. Hon dansade, födde barn och miste det, slogs och blev slagen, åtrådd, bedragen, besjungen och bespottad. Som en skugga genom livet följde henne Ulla Winblad. Rebecka Lennartsson är docent i etnologi och forskningschef på Stadsmuseet i Stockholm. Boken om Ulla Winblad bygger på hennes forskning om kommersiell sexualitet i 1700-talets Stockholm.

Specialversion /rea 2001