Why are some non-state actors more successful than others in developing and maintaining durable patterns of transnational interaction? Why are some transnational actors more successful in their lobbying than others? Many non-governmental organizations today have regular contacts with counterparts in other littoral states. In some cases, the non-state actors have also deepened their cooperation and established regional international non-governmental organizations or transnational networks. Their purpose has been, amongst other things, to establish a platform from which they can interact with the Baltic Sea states and influence regional intergovernmental processes. In explaining these patterns of transnational relations, the author highlights a broad range of conditions relating to the actors themselves as well as to structure.

Lyckas medier rätta och ge upprättelse när de felat? Hur bra är medier på att rätta till det som brustit? Rätta på riktigt är en skrift om hur mediernas processer för rättelser och upprättelser fungerar. Och om hur de kan förbättras. Här kommer de drabbade till tals - men också ansvariga för medier och för medieetik.Vi presenterar dessutom en unik studie av hur de som framgångsrikt anmält publiceringar till Pressombudsmannen och Granskningsnämndens för radio och TV ser på hur medierna och de medieetisk systemen ger upprättelse.

Mediers trovärdighet ifrågasätts numera dagligen i sociala medier och misstro mot medier används som politiskt vapen. Anklagelser om mörkande, lögner och drevande haglar. I den här boken undersöks förtroendet för medierna i detalj. När man tittar närmare på forskningen visar det sig att förtroendet för medier inte sjunkit påtagligt de senaste åren. Men ändå finns misstron i siffrorna – och den är politiskt laddad. En unik studie visar att förtroendet är särskilt lågt för bevakningen av invandringsfrågan. Förtroendet för medier är lägre bland sympatisörer till allianspartierna än de rödgröna och lägst är det hos Sverigedemokraternas väljare. Och just hos SD-sympatisörerna sjönk det dessutom under de senaste årens migrationspräglade debatt.

Journalistiken har en särskild ställning genom att den speglar sam­hällsutvecklingen samtidigt som den också är med om att forma den. I en tid när informations- och medielandskapen genomgår omvälvande förändringar, är frågor om journalistiken, dess historia, framtid och roll i samhället, viktigare än någonsin. I den här boken samlas och presenteras de viktigaste frågorna, teorierna och resultaten inom journalistik­forskningen för en svensk publik. I 32 kapitel redogör ledande forskare för journa­l­istikens historia, ideal och produktionsvillkor, för olika genrers innehåll samt för journalistikens relation till samhället och till framtidens medielandskap. Varje kapitel tar upp de viktigaste teorierna samt svenska och internationella forskningsresultat på det aktuella området. Handbok i journalistikforskning vänder sig främst till studenter i journalistik och medie- och kommunikations­vetenskap, men den vänder sig också till forskare och till yrkesverksamma inom olika medier – samt till alla som är intresserade av att förstå journalistikens villkor, innehåll och betydelse ur ett samhälleligt perspektiv.

Att nätet med sina nya publiceringsformer får konsekvenser för journalistiken talar många om i tonlägen. Men vilka blir konsekvenserna för journalister, för publiken och för medierna som sådana?

I den här boken behandlas konstarten teater som undervisningsämne och verksamhetsområde. Det handlar om arbete både med improvisation och dramatisk text och med teaterns olika uttrycksformer som skådespeleri, scenografi, ljus, kostym och mask. De olika kapitlen resonerar och argumenterar kring vad teaterämnet inom utbildning innefattar och hur det kan behandlas i undervisningen. Texterna rör sig mellan det vetenskapliga/forskningsanknutna och den beprövade erfarenheten. Några är argumenterande och vetenskapligt förankrade, andra mer reflekterande och erfarenhetsbaserade. De anknyter i varierande grad till teaterdidaktisk och teaterpedagogisk forskning. Boken har inte som mål att ge förslag på övningar i teater, men författarna knyter an till konkreta exempel från arbete med teaterundervisning och teaterprojekt. Detta är den första svenska antologin i sitt slag som behandlar teater i undervisningssituationer. Boken vänder sig till alla som är intresserade av undervisning i teater. Det kan vara teaterlärare på universitet och högskolor, i kulturskolan, i gymnasieskolan och i folkhögskolan. Det kan även vara teaterpedagoger, teaterledare och regissörer i folkbildningen och i det fria kulturlivet. Antologin vänder sig också till teaterstudenter på universitet, högskolor och folkhögskolor, till blivande teaterlärare och teaterpedagoger samt studerande på lärarutbildningarna som vill fokusera på sceniska uttrycksformer i pedagogiska kontexter.

När internet nådde medieanvändarna i mitten av 1990-talet var det få som kunde ana vilken omvälvning av samhället som då påbörjades. Den tekniska konvergensen har gjort att medie­former glidit samman, samtidigt som publikerna nischats och också blivit medskapare av innehåll. Digitaliseringen har dessutom lett till att de ekonomiska förutsättningarna förändrats genom att annons­pengarna i stor utsträckning hamnar hos Google och Facebook och inte som tidigare hos de journalistiska medierna. Internet har inte enbart blivit den demokratiska plattform som många hoppades, utan lika mycket en plattform för hot och hat. Förändringen på alla områden – det ekonomiska och det tekniska, det sociala och det politiska – leder till många utmaningar för journalistiken. I denna sjätte och helt omarbetade upplaga av På väg mot medievärlden 2030 analyserar ledande medie­forskare olika utmaningar och resonerar om vad som är rimligt att tro om de kommande tio åren. Boken vänder sig till studenter i medie- och kommunikations­vetenskap, journalistik och medieteknik. Den riktar sig också till andra läsare som har behov och intresse av att följa det som händer inom medievärlden – och vart den är på väg.

Redaktionerna är jämställda - men nyheterna ännu mansdominerande. Rapporteringen om brott minskar - tvärtemot vad många tror - sin andel av nyhetsflödet både digitalt och analogt. Politik är överrepresenterat bland de nyheter som delas mycket - och det är de mest hårdvinklade politiknyheterna som delas mest. Det är några av fynden i Mediestudiers återkommande innehållsanalys sedan nyeter från 2007 och 2014 har studerats. I denna skrift rapporterar tolv ledande forskare i tolv kapitel resultat från analys av 10 000 nyheter ur 21 medier från tre städer.

• I 73 av landets kommuner finns ingen regelbundet bemannad redaktion. De kan ses som vita fläckar på nyhetskartan. • Antalet anställda på de svenska nyhetsredaktionerna har minskat med sju procent eller minst 370 personer på två år. • Mer än fyra kommuner av tio upplever att dagspressens kommunbevakning blivit sämre eller mycket sämre över tid. • Raset för annonsintäkter fortsätter – nästan var tredje reklamkrona har försvunnit från journalistiken sedan 2008. Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom några årligen återkommande studier och några särskilda för respektive år försöker vi svara på hur bra journalistiken lever upp till sin grundläggande samhällsuppgift. I årsboken är fokus på lokaljournalistik och kommunbevakning. Vår bedömning är att detta är den av branschens ekonomiska svårigheter mest utsatta delen av journalistikens kärnuppgift i samhället. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2017 – med fokus på den lokala rapporteringen.

- I var fjärde kommun sakans i dag en nyhetsredaktion - Var fjärde annonskrona har försvunnit från journalistiken sedan 2007 - Det digitala medieutbudet, som allt mer tar över, har annat innehåll än det analoga - bland annat mer sport och mindre politik. - Trots den ekonomiska pressen har medierna behållit bevakningen av kommunpolitiken - antalet artiklar har ökat de senaste åren. Demokratin och dagstidningen är mer eller mindre jämnåriga. Men när våra medievanor digitaliseras skakar nu den tidigare så trygga finansieringen av journalistiken. De digitala medierna har gjort oss alla till publicister - men kan det ersätta den organiserade journalistiken? Den tredje statsmaktens roll måste efter två sekel formas på nytt. När allt förändras gäller det att veta precis vad som händer. Därför kommer nu Mediestudiers årsbok 2014/2015 som första utgåvan i en årlig serie med syfte att ge en stabil kunskapsgrund om journalistiken och journalistikens förutsättningar. Vi sammanfattar tillståndet för journalistiken 2015.

I den moderna demokratin är mediernas ställning central. Demokratins vitalitet och kvalitet är i hög grad beroende av hur den politiska kommunikationen mellan det politiska systemet, medierna och medborgarna ser ut. Demokratins ideal om en fri informationsförmedling, granskning och debatt ställer stora krav på medierna och journalistiken. Samtidigt finns starka ekonomiska, teknolog¬iska och kulturella villkor som i realiteten påverkar mediernas möjligheter och sätt att fungera.I denna andra upplaga av Medierna och demokratin diskuterar ledande forskare på ett djupgående och nyanserat sätt mediernas villkor, journalistikens roll och innehåll samt mediernas förhållande till publiken för att belysa hur den politiska kommunikationen fungerar och påverkar demokratins kvalitet och funktionssätt. Varje kapitel introducerar centrala teoretiska perspektiv och den senaste forskningen på området.Med sitt tydliga fokus på medier och demokrati lämpar sig boken för studenter i medie- och kommunikationsvetenskap, journalistik och statsvetenskap på grundläggande nivå. Boken vänder sig också till alla som på ett mer allmänt plan intresserar sig för dessa frågor.

Medie- och kommunikationsvetenskap är ett samhällsvetenskapligt och humanistiskt ämne som använder sig av många olika forskningsmetoder. Denna bok syftar till att möta behovet av en ämnesspecifik metodlära. Här behandlas grunder för vetenskaplig metod, samt både kvalitativa och kvantitativa ansatser: metoder för studier i naturliga situationer (etnografiska fältstudier, etnografi online och samtalsanalys), frågeundersökningar (intervjuer, surveyundersökningar och experiment) samt text-och medieanalyser (kvantitativ innehållsanalys, språklig analys av text, kritisk diskursanalys, multimodal analys, samt retorisk analys). Denna tredje och kraftigt omarbetade upplaga innehåller flera nya kapitel. Övriga kapitel har skrivits om med hänsyn till aktuell forskning och metodutveckling. Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap ger en stabil grund och värdefulla verktyg för såväl studenter på grund- och fortsättningsnivå som avancerade forskare.

How did the North European states react to the terrorist attacks in the United States on September 11, 2001? Michael Karlsson argues that 9/11 led to a considerable pressure to strengthen rules and practices for counterterrorism and security, but that this pressure was mediated by several other conditions. The reforms were also affected by, among other things, how the threat of global terrorism was perceived, pressure from international institutions such as the UN, EU, and NATO, the domestic political context, and pre-existing rules and practices. His analysis uses the new institutionalism framework, tested through case studies of Denmark, Sweden, Finland, Estonia, Latvia, and Lithuania. The book offers a unique lens on the study of counterterrorism from a new theoretical and regional perspective.

Om Sanningen. Anna-Karin Selberg om varför en sanning inte kan segra över politiska lögner; Valentin Groebner om de fejkade nyheternas långa historia; Marci Shore om postmodernismens skuld, m fl, mm. I det nya numret av Glänta frågar sig Anna-Karin Selberg hur det kommer det sig att vissa politiker kan ljuga hur mycket som helst, och samtidigt uppfattas som sanningssägare av sina väljare. Dessutom: Valentin Groebner skriver de fejkade nyheternas långa historia; Bertolt Brecht listar fem svårigheter vid skrivandet av sanningen; Marci Shore omprövar postmodernismens skuld; samt bidrag av Michael Azar, Jenny Tunedal och många, många fler.

Denna rikt illustrerade lärobok berör samtliga aspekter på ämnet obstetrik, från konception och fysiologisk omställning under graviditet till handläggning av allt från det normala till det mest komplicerade. Livsstilsfaktorer, drogmissbruk och betydelsen av fostermiljön för individens framtida hälsa berörs...

Förlaget har i en tuff tävling valt ut ett trettiotal författare som har fått beskriva vad kärlek är för dem. Här finner man såväl etablerade författare som debutanter från hela landet. Ingen novell är den andra lik, det enda som förenar författarna är engagemanget och skrivglädjen. De vill beröra, inspirera och mana till eftertanke. Vad betyder egentligen kärlek för dig, för mig, för oss alla?I Stockholm besöker en kvinna sin mors grav. En konstnär från Alingsås lägger ner sig själ i kärleken till konsten. På Gotland smids bröllopsplaner. Kärleken till motorcyklar läggs på is när livet tar en ny vändning. En mor skriver ett brev till sin son. Detta är andra delen av Älskanoveller, en novellantologi där etablerade och debuterande författare över hela Sverige skriver om kärlek.MEDVERKANDE (bland andra)Birgitta Backlund debuterade vid 67 års ålder med den självbiografiska succéromanen Blondie, som sålts i ca 90 000 ex.Kjell E. Genberg har under eget namn och ett antal pseudonymer skrivit över 220 romaner i många genrer.Eva Ludvigsen debuterade med Lova 2013 och 2014 kom Här och nu. Båda är tänkvärda berättelser om att finna sig själv.Pebbles Karlsson Ambrose är krönikör och bloggare för bl a 1177 Vårdguiden. Hennes senaste bok är en faktabiografi om psykisk ohälsa: Jag vet inte var psykoser kommer ifrån.Jenny Jacobsson debuterade med spännings-och relationsromanen I ditt kvarter händer saker du inte ser 2014.Ebba Range debuterade med romanen Kristalläpple 2013, en varm bok om sorgen efter en närståendes självmord.Recension av Älskanoveller - 26 nyanser av Sverige:"Ordberoende Förlag har haft den goda smaken att ge ut en originell och klart läsvärd novellantologi, kallad #Älskanoveller 26 nyanser av Sverige. 24 etablerade och debuterande författare berättar vad som hänt i Sverige den 10 oktober. På olika platser och under olika år. Journalisten och författaren Dag Öhrlund har skrivit ett förord. Där menar han att En novell är som en komprimerad roman . Det är något som jag inte kan hålla med om. Ett romanbygge är ett långdistanslopp. Det gäller att knyta näven och inte ge sig, börja på nytt om och om igen, bygga på en rad idéer som är mer eller mindre bra. En novell däremot är ett sprinterlopp. En enda, men lysande idé som bär från början till ett överraskande slut.Jag har läst och begrundat alla berättelserna och det märkliga är att dom är bra hela högen. Alla deltagarna kan bli författare. Det är väl sensationellt! Kanske blir den här boken ett minnesmärke i svensk litteratur!?" Jean Bolinder Dast MagazineProjekt Älskanoveller startades av Jenny Jacobsson som via en Facebookgrupp 2013. Projektet fick stor spridning i media under 2014. Nu kommer den efterlängtade uppföljaren med noveller om kärlek.

I juli 2010 avgår G­ertrud Lennander med pension från tjänsten som Justitieråd vid Högsta domstolen. För att hedra hennes mångåriga och framstående gärningar har ett antal kolleger, vänner och lärjungar beslutat att tillägna henne en festskrift. Redaktionskommittén har bestått av Johan G­ernandt, Jan Kleineman och Stefan Lindskog. Festskriften ges ut inom ramen för verksamheten i Stockholm Centre for Commercial Law (SCCL).

Boken ger en djupgående presentation av benmetabolismen och den mekaniska påverkan på benet, benets utveckling från unga år till åldrandet samt av osteoporos och sjukdomens orsaker. Den ger en detaljrik beskrivning av diagnostik, utredning och handläggning av osteoporos...