En minoritet av de unga i Sverige identifierar sig som ”troende”, och för majoriteten är religion snarare ett fenomen på distans. Vilken betydelse har ungdomars nära relationer, kön, hemort och immigrationsbakgrund för deras förhållningssätt till religion? Vilken betydelse kan religion då ha för unga människors samhällsengagemang, hur de mår, samt för hur de förhåller sig till information som ges i skola och medier? Den här boken diskuterar religion som ett mångdimensionellt fenomen. För en ung person kan religion innebära en tro på något gudomligt, men religion kan också vara ett uttryck för identitet, familjerelationer eller ideal och värderingar. Ett sådant perspektiv ger nya insikter om religion, inte bara som individuellt livsval, utan även som socialt fenomen för den som växer upp i ett samhälle som präglas av religiös mångfald och samtidigt är ett av världens mest sekulära. Boken riktar sig till studenter på grundnivå som är intresserade av eller i sitt yrkesliv kommer att arbeta med frågor som berör unga i Sverige. Innehållet baseras på ett stort enkätmaterial och den fungerar därför även som en introduktion till att läsa och tolka kvantitativa forskningsresultat. Maria Klingenberg (red) är teologie doktor och lektor i religionsbeteendevetenskap med didaktisk inriktning vid teologiska institutionen, Uppsala universitet Mia Lövheim (red)  är teologie doktor och professor i religionssociologi vid teologiska institutionen, Uppsala universitet. Karin Jarnkvist är doktor i religionsvetenskap, lektor i sociologi vid Mittuniversitetet. Malin Löfstedt, lektor och forskare i religionsdidaktik vid Uppsala universitet samt även gymnasielärare.Pia Karlsson Minganti är filosofie doktor och lektor i etnologi vid Stockholms universitet Magdalena Nordin är docent i religionssociologi, lektor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet. Emin Poljarevic, docent i religionssociologi, lektor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Åsa Schumannär doktorand i religionspsykologi vid Uppsala universitet. Anders Sjöborg är docent och lektor i religionssociologi vid Uppsala universitet. Katarina Westerlund är docent och lektor i systematisk teologi med livsåskådningsforskning vid Uppsala universitet.

Religion har varit viktig för människor genom historien och i alla kulturer, men dess betydelse har varierat. Går världen nu mot sekularisering, eller är religionen tvärtom åter på frammarsch? Blir människor med tiden mindre religiösa? Och vad betyder i så fall dagens stora intresse för religioner? Kanske är det snarast ett ständigt "tur och retur" för religionen. I Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2017/2018 undersöker forskare bland annat evolution och heliga krig, riter och försanthållanden, rättsliga aspekter på religion i ett mångkulturellt samhälle och hur det är att växa upp inom så kallade sekter.

Sparsamt använd kursbok. Ett litet rött märke på framsidan. Få understrykningar. Mycket gott skick!

Sverige framställs i internationella undersökningar som det mest sekulariserade landet i världen. Samtidigt har religion kommit att bli alltmer synlig i samhället på ett sätt som leder till nya och komplicerade frågor. Hur kan vi få kunskap om, förstå och tolka religion som en del av samhället? I den här boken används sociologiska perspektiv för att förstå och förklara religion i dagens Sverige. Fokus i boken ligger framför allt på de uttryck för religion som är vanligast förekommande i det svenska samhället. Det innebär främst Svenska kyrkan och kristna frikyrkor, men också till exempel islam och kristet ortodoxa kyrkor. Med exempel från aktuell forskning utifrån olika teman, som exempelvis medier och religion, politik och religion och religionens relation till civilsamhället, ger författarna nya perspektiv på religion i dagens svenska samhälle. Mia Lövheim är teologie doktor och professor i religionssociologi vid teologiska institutionen, Uppsala universitet. Magdalena Nordin är filosofie doktor och lektor i religionssociologi vid centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet. Tomas Axelson, teologie doktor, docent i religionssociologi vid Uppsala universitet och lektor i religionsvetenskap med medieinriktning vid Högskolan Dalarna. Marta Axner, teologie doktor i religionssociologi, forskare med anknytning till Centrum för forskning om religion och samhälle, Uppsala universitet. Anna Davisson Bremborg, teologie doktor, docent i religionssociologi, präst i Svenska kyrkan. Karin Jarnkvist, filosofie doktor i religionsvetenskap, lektor i sociologi vid Mittuniversitetet. Maria Klingenberg, teologie doktor, forskare vid Centrum för forskning och religion och samhälle, Uppsala universitet. Annette Leis-Peters, teologie doktor i religionssociologi, førsteamanuensis och prefekt vid Diakonhjemmet høgskole i Oslo, docent i religionssociologi vid Uppsala universitet. Jonas Lindberg, teologie doktor i religionssociologi vid Uppsala universitet, präst i Svenska kyrkan, journalist och ledarskribent i Kyrkans Tidning. Martha Middlemiss Lé Mon, teologie doktor i religionssociologi, föreståndare för Centrum för forskning om religion och samhälle (CRS), Uppsala universitet. Per Pettersson, teologie doktor, professor i religionssociologi, Karlstads universitet och gästprofessor i religionssociologi vid Uppsala universitet. Anders Sjöborg, teologie doktor, docent och lektor i religionssociologi vid teologiska institutionen, Uppsala universitet. Erika Willander, filosofie doktor i sociologi, forskare vid analysenheten på Svenska kyrkans kyrkokansli.

De senaste åren märks ett allt större intresse för religionens roll i ungas liv i medier och hos politiska aktörer. Ungdomsforskare har länge intresserat sig för förändringar i ungas värderingar, levnadsvanor och livssituation, och inom de religiösa samfunden har förändringar i ungas religiösa tro och engagemang stått i fokus för undersökningar. Trots detta finns ett glapp mellan dessa olika traditioner. Enkelt uttryckt har religionsforskningen inte tagit tillräcklig hänsyn till ungas livssituation i stort, medan den traditionella ungdomsforskningen inte uppmärksammat de ungas religiösa erfarenheter. Boken Religion som resurs? Existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv vill fylla detta glapp. Bokens kapitel utgår från en enkät till ett representativt urval av unga i åldrarna 1624 år i Sverige. Boken knyter samman forskare från olika vetenskapliga discipliner och bidrar därmed till en fördjupad förståelse för hur religion spelar en roll i ungas livssituation. Några av de frågor som tas upp är: I vilka sammanhang möter unga religion idag? Är det skillnad mellan religion och politik i ungdomars värld? Har religionen någon betydelse för skapande av identitet? Skiljer sig värderingar mellan frikyrkligt aktiva ungdomar och andra? Vilken betydelse har islam i ungas liv? Kan religion vara en resurs som på en och samma gång bekräftar och motstår sekularisering? Religion som resurs? Existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv vänder sig till lärare, utbildningsinstitutioner, forskare och ideella organisationer samt övriga läsare med intresse för ungdomar och unga vuxnas situation idag.

This book presents New research on the changing relationship between the media, religion and culture from a Nordic perspective, while engaging with the theory of the mediatization of religion.

Alla människor äter och alla samhällen måste föda sin befolkning. Därav är samhällsvetenskapliga perspektiv för att förstå matens funktioner bortom livsmedlens kemiska sammansättningar och människans biologi nödvändiga. I Mat och ätande: Sociologiska perspektiv ges läsaren övergripande ingångar till teoretiska, empiriska och historiska perspektiv där maten i samhället står i fokus. Boken bidrar med viktiga insikter om mat i en tid då utbudet av vetenskaplig, populärvetenskaplig och ovetenskaplig litteratur om kost och hälsa vuxit sig närmast oöverskådligt. Bokens insikter rör matens betydande roll ur flera perspektiv: stadier i vår livscykel, social differentiering mellan grupper, välfärdsstatens framväxt, global handel, arbete inom och utanför hemmet, med mera. Författarna är forskare som är aktiva inom kostvetenskap, sociologi, etnologi, måltidsvetenskap, utbildningsvetenskap och tjänstevetenskap. Mat och ätande: Sociologiska perspektiv bidrar med värdefull läsning oavsett om målet är allmänt intellektuellt förkovrande om matens komplexitet i samhället, framtida arbete med planering av måltider inom offentlig sektor eller restaurangbranschen, nutritionsbehandling av patienter, miljö- och folkhälsoarbete eller utbildning. Boken riktar sig till studenter inom främst kost- och gastronomiutbildningar och hem- och konsumentkunskap, samt till utbildningar där människors matvanor spelar en central roll. Den kan också vara av intresse för studenter inom humaniora och samhällsvetenskap som vill stifta bekantskap med mat- och måltidsområdet.

I Sökare i cyberspace beskriver och diskuterar Mia Lövheim unga människors sökande efter religion, mening och identitet i det nya sammanhang som Internet ger.<BR /><BR />Sökare i cyberspace vill ge ett bidrag till samtalet om möjligheter och utmaningar med Internet och den aktuella diskussionen om religion och tro i det svenska samhället. <BR /><BR />Boken vänder sig till pedagoger inom skolans värld och i kyrkor och samfund, till ungdomsledare, högskolestudenter och andra som intresserar sig för unga och deras livsfrågor.

Kyrkan behöver kunskap om sin tradition och historia för att kunna utveckla sin identitet, och likaså kunskap om sin omvärd för att kunna förstå sin roll och uppgift i den. På spaning… : från Svenska kyrkans forskardagar 2007 är ett försök att förmedla den kunskapen.<BR>På spaning... som är en del av serien Forskning för kyrkan erbjuder forskarsamhället en översikt av aktuell forskning inom ett antal områden av relevans för kyrkan. Här behandlas miljöetik, samlevnadsfrågor, aktuell systematiskteologisk reflektion, möten mellan religioner, folkkyrkans utveckling, Luthersk spiritualitet, ungdomars tillit och syn på Svenska kyrkan, biskopsval och mycket annat.<BR><BR>De medverkande är alla verksamma forskare vid svenska och nordiska universitet:<BR>Kerstin Andersson, Barbro Blehr, ELISABETH CHRISTIANSSON, ANNA BREMBORG DAVIDSSON, MARIA ERICSON, JOHAN VON ESSEN, MARIA ESSUNGER, TOMAS FRANSSON, ARNE FRITZSON, SARA GEHLIN, HJALTI HUGASON, KARIN JOHANNESSON, TORBJÖRN JOHANSSON, JONAS IDESTRÖM, KARIN JARNKVIST, AXEL W. KARLSSON, AASULV LANDE, MIA LÖVHEIM, MARCUS MOBERG, SOFIA MOGÅRD, ANDERS MELIN, LARS NAESLUND, ULRIKA LAGERLÖF NILSSON, ROLAND SPJUTH, JØRGEN STRAARUP, ESBJÖRN SÄRDQUIST.

Äntligen finns det ett läromedel som diskuterar, lyfter fram och problematiserar vår tids snabba och mångskiftande samhälle. Genom ett raster av olika akademiska discipliner och populärkultur tar vi oss genom de stora religionerna och flera moderna livsåskådningar!Läs merPedagogiska tankarI den här serien får man en bred och uppdaterad bas av kunskap inom ämnen som psykologi, sociologi, teologi, genusvetenskap och historia. Här finns exempelvis tankar kring vad som ger livet mening av Viktor E Frankl som satt i koncentrationsläger, Rebecca Solnit som spred begreppet mansplaining och nunnan Syster Sofie som talar om sex och kärlek.Allt presenteras med tydliga källhänvisningar och citat som också inspirerar till vidare läsning.Komponenter- Grundbok för gymnasiekurserna Religionskunskap 1 och 2 (välj tryckt eller onlinebok)- Lärarhandledning (licens).UppläggI grundboken finns allt grundläggande faktainnehåll, såväl bastexter om religioner och livsåskådningar som tematiska och fördjupande texter.Den digitala lärarhandledningen är själva navet i Libers religionskunskap. Här finns kommentarer till alla kapitel, instuderingsfrågor med lösningsförslag, fördjupande övningar samt en del poddar och filmer. Med hjälp av lärarhandledningen kan du lägga upp kurserna religionskunskap 1 och 2 på de sätt som passar dig bäst.Grundboken till Libers religionskunskap innehåller två huvuddelar: 1. Först en del där ett antal livshållningar presenteras och det individuella livsprojektet belyses utifrån olika infallsvinklar. 2. En andra del med de klassiska religionerna och några andra livsåskådningar.I grundboken kan du läsa om Cordelia Fine, Jordan B Peterson, Syster Sofie, Gabriella Bernstein, Tony Robbins, Isabella Löwengrip, Imane Asry, Liselotte Frisk, Carl Cederström, Jean M Twenge, Friedrich Nietzsche, David Jonstad, Helena Granström, Sverker Sörlin, Elisabeth Hjort, Joel Halldorf, David Thurfjell, Caroline Gustavsson, G W F Hegel, Abraham, Jesus, Heliga Birgitta, Muhammed, Buddha, Konfucius, Aristoteles, Hillel, Mia Lövheim, Richard Dawkins, Simone de Beauvoir, Frida Stéenhoff, Beyoncé, Søren Kierkegaard och många fler. Mängder av teman bjuds: allt från hbtq, mindfulness, perfektionskult, feminism, miljön, till traditionella reflektioner kring Gud och tillvaron.Om författarnaBörge Ring är f.d. gymnasielärare och författare till flera läromedel i religionskunskap och svenska. Han tilldelades SLFF:s läromedelsförfattarpris Lärkan 2015. Börge är också trubadur och kompositör.

Den svenska skolan har unika förutsättningar att ge alla elever en god utbildning och, med elevhälsan som resurs, främja elevernas fortsatta utveckling och hälsa...

Detta arbete behandlar regleringen av arbetsgivarens arbetsledningsrätt och arbetstagarens arbetsskyldighet i svensk, engelsk och tysk rätt i ljuset av arbetslivets ökade flexibilisering. Arbetslivets flexibilisering handlar om att öka anpassningsförmågan och rörligheten, och beskrivs ofta som övergången från den traditionella anställningen till atypiska anställningar. Företeelser som ökad globalisering, internationalisering, ny teknologi och framväxten av kunskapssamhället bildar bakgrunden för denna flexibiliseringsprocess. I fokus för avhandlingen står kvalitativ flexibilitet, dvs. flexibilitet inom ramen för en bestående anställning. Kvalitativ flexibilitet handlar om att variera användningen av arbetstagarna och deras arbetsuppgifter i takt med verksamhetens skiftande utseende och behov. Arbetet innehåller en komparativ och rättsdogmatisk analys av arbetsgivarens arbetsledningsrätt, arbetstagarens arbetsskyldighet och omreglering av arbetsskyldigheten. I framställningen behandlas också arbetsledningsrättens framtida utveckling, och då särskilt frågan huruvida utvecklingen går mot ett mer allmänt krav på saklig grund för arbetsledningsbeslut. Angreppssättet är brett och tvärdisciplinärt, och arbetet syftar till en analys av rättens utveckling och funktionalitet i förhållande till arbetslivets flexibilisering. Mia Rönnmar är verksam vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet.

Efterlängtad självbiografi av Mia Törnblom!De flesta vet redan att Mia Törnblom har ett stökigt förflutet, men först nu berättar hon hur det verkligen var. Så dumt! är hennes efterlängtade självbiografi – en personlig berättelse om hur hon har tagit sig från djupaste självförakt till att respektera och älska den hon är.    Mia Törnblom hade en lycklig barndom och var den förnuftiga, populära och söta tjejen som alla tyckte om. Men även om självförtroendet var bra, så saknades den inre tryggheten, vissheten om att hon dög precis så som hon var. Viljan att bli smal ledde till att hon provade bantningstabletter som innehöll amfetamin och snart var hon fast i drogträsket.   För elva år sedan var hennes tillvaro kantad av kriminalitet, missbruk, våld och sorg. Men en dag, när hon befann sig på botten, vände allt. Hon insåg att hon måste välja mellan att dö eller att överleva. Smärtan över den hon själv hade blivit var starkare än suget efter droger och hon fick äntligen kraft att göra vad som krävdes för att vända sitt liv.   Så dumt! tar sin början under Mias sista dygn som aktiv narkoman och beskriver med både insiktsfullhet och humor hur hon blev nykter och drogfri. Numera lever hon ett harmoniskt liv och drivs av sin starka vilja att visa människor att all förändring är möjlig. Alla kan lära sig att älska sig själva och att vända mörker till ljus. Det är hennes egen livssaga ett enastående bevis för!

Jämställdhetsuppdraget har sedan länge varit tydligt i läroplanen, vilket ställer krav på skolors aktiva jämställdhetsarbete. Trots det arbetar de flesta skolor endast med enskilda insatser som inte ger hållbar jämställdhet. Detta blev tydligt inte minst i samband med metoo-rörelsen som letade sig långt in i skolans värld. Ska förändring ske på riktigt behövs ett långsiktigt jämställdhetsarbete utifrån ett skolutvecklande organisationsperspektiv, vilket är precis vad boken Skolutveckling och jämställdhet hjälper dig att genomföra. Varje kapitel går konkret igenom hur skolor kan arbeta med jämställdhet och skolutveckling utifrån bland annat undervisning, kollegialt lärande och sociala relationer. Resultatet blir en förändringsprocess i form av ett pussel där hela skolan från ledningsnivå till klassrumsnivå är involverad. En förändring som är nödvändig om vi på allvar vill att skolan ska bli en plats på lika villkor för alla barn. Skolutveckling och jämställdhet riktar sig främst till skolledare, rektorer och utvecklingsledare i grundskolan. Mia Heikkilä är biträdande professor i pedagogik och verksam som forskningsledare vid Åbo Akademi. Hon driver flera forskningsprojektoch är flitigt anlitad som föreläsare. Mia Heikkilä har även arbetat på Skolverket och Regeringskansliet, samt gjort utredningar och rapporter till en rad olika samhällsaktörer.

En daglig dos av glädje, hopp, styrka, mod eller insikt!En härlig bok är tänkt att ge en daglig dos av glädje, hopp, styrka, mod eller insikt. Mia Törnblom har samlat 366 tankar och budskap som varit viktiga för henne. Sådant som kan tyckas självklart men som vi ofta glömmer bort. Och inte minst att det är jag som väljer vilket liv jag vill leva. Det handlar om kärlek, tro, vänskap, personlig utveckling, självkänsla, motivation, tacksamhet och förlåtelse.I boken finns det även utrymme för egna tankar och reflektioner.

Mia Törnblom arbetar som coach i personlig utveckling. Hon har själv lyckats ta sig ur ett nattsvart mörker och lever idag ett glädjerikt liv, fyllt av kraft och energi. I sitt arbete coachar hon företagsledare, idrottsstjärnor, unga människor som farit illa - alla som har modet att våga förändra sitt liv. Här presenterar hon sitt framgångsrika träningsprogram.Med låg självkänsla spelar det ingen roll vad vi erövrar eller hur högt vi når - vi kommer ständigt att vara rädda för att misslyckas. Vi kan heller inte uppskatta det vi uppnått utan måste hela tiden uträtta mer. Vi klarar varken av komplimanger eller kritik - och i slutändan kan vi förlora vår livslust. På ett enkelt och tydligt sätt visar författaren hur vi kan stärka självkänslan och bli medvetna om den egna personlighetens värde. Boken är som klok och trygg vän att hålla i handen när det blåser snålt!"Det absolut första du behöver är att verkligen VILJA förändra din situation. Det andra är den här boken! Mia visar tydligt, konkret och direkt klargörande vad personlig utveckling kan vara." Alice Bah Kuhnke

Englamark är spännande och lättlästa fantasyböcker. Följ med Tim och Sofia som en dag upptäcker en dörr i skolan de aldrig sett förr. Bakom dörren finns Englamark, ett land som verkar lugnt på ytan, men där många onda varelser, äventyr och faror lurar.Till del 1 av Englamark finns en arbetsbok, De tre nycklarna - Läs och förstå. Den ger eleverna olika lässtrategier för att kunna läsa en tjockare bok med full förståelse. Till varje kapitel får eleverna arbeta med förutsägelser, ren läsförståelse och reflektioner. Materialet passar urmärkt både för den enskilde läsaren och i läsgrupper.

Englamark är spännande och lättlästa fantasyböcker. Följ med Tim och Sofia som en dag upptäcker en dörr i skolan de aldrig sett förr. Bakom dörren finns Englamark, ett land som verkar lugnt på ytan, men där många onda varelser, äventyr och faror lurar. Till del 1 av Englamark finns en arbetsbok, De tre nycklarna - Läs och förstå. Den ger eleverna olika lässtrategier för att kunna läsa en tjockare bok med full förståelse. Till varje kapitel får eleverna arbeta med förutsägelser, ren läsförståelse och reflektioner. Materialet passar urmärkt både för den enskilde läsaren och i läsgrupper.