Varje gång vi läser något sker ett litet mirakel. Sinnescellerna i ögat registrerar tecknen. Bilden av tecken omformas till elektriska impulser som skickas vidare till hjärnan. Ett system av nervceller skapar sedan mening i virrvarret av streck i boken eller tidningen.För de flesta går teckentydningen automatiskt, men alla har inte samma medfödda förmåga att lära sig läsa och skriva texter. Hos en del beror det på dyslexi som betyder just "svårighet med orden på grekiska. Många som har det här hindret får inte rätt hjälp. De har stora kunskapsluckor när de slutar skolan och får med sig ett dåligt självförtroende genom livet.Den framstående hjärnforskaren Martin Ingvar har länge varit djupt engagerad i ämnet. I den här boken tar han ett helhetsgrepp på problemet från hjärnans funktion till ett samhällsperspektiv. Han har läst in boken på CD-skiva som medföljer.

Martin Ingvar är hjärnforskare, professor i klinisk neurovetenskap och sedan 2007 chef för Osher centrum för integrativ medicin på Karolinska institutet i Solna. Martin Ingvar har tillsammans med Gunilla Eldh skrivit de populära böckerna om Hjärnkoll. Martin Ingvar är styrelseledamot i stiftelsen World Childhood Foundation och ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien sedan 2007. Ska man vara skeptisk mot vetenskap? Kan vetenskapen konstatera att gud inte finns? Är all vetenskap betydelsefull? Frågor som det är lätt att ha åsikter om, men vad är fakta? Boken Vad är vetenskap? erbjuder ett kort och ett långt svar på dina vetenskapliga frågor. "En mycket lyckad kombination av humor och insikt."-Karin Bojs, Dagens Nyheter "Det är en god introduktion och bitvis riktigt fyndigt. En perfekt introduktion för en ung vetenskapsintresserad person."-Patrik Hadenius, Forskning&Framsteg

Paperback. Vänder sig både till dig som vill gå ner i vikt och till dig som ger råd om vikt och hälsofrågor.

Hjärnans funktion som vetenskapligt fält har utvecklats explosivt de senaste åren. Möjligheten att samtidigt studera mänskligt beteende och göra mätningar av fysiologiska funktioner har givit oss nya medel att kritiskt granska många teorier om människans beteende. Dessa teorier är betydelsefulla eftersom de ofta ligger till grund för hur vi styr vårt samhälle. Runt hörnet finns ny kunskap som ifrågasätter gängse uppfattningar om sambandet mellan genetiskt arv - socialt arv, vilja/ansvar, sjukdomsbegrepp eller pedagogik. Med hjälp av den moderna hjärnforskningen kan vi idag avslöja detaljer om vårt inre som tidigare bara filosofer kunnat spekulera om.

Martin Ingvar och Gunilla Eldh är aktuella med en ny Hjärnkoll-bok, denna gång i skolans sfär i Hjärnkoll på skolan. Hjärnans utveckling förutsätter att vi vuxna kan ge barnen motivation, återkoppling, utmaningar och trygghet. Barnhjärnan är också känslig för miljöfaktorer som mat, sömn och fysisk aktivitet. Martin Ingvar och Gunilla Eldh ger i boken ett hjärnperspektiv på den svenska skolan. Deras utgångspunkt är att livet i klassrummet behöver nytt syre från hjärnforskning och beteendevetenskap. Skolan ska inte vara ett slagfält för ideologi, dagspolitik och pedagogiska doktriner. Det är dags att lyssna till vad vetenskapen har att säga.

Förmågan att känna smärta är sedan urminnes tider kopplat till hjärnans belöningssystem och inlärning under uppväxten.Samtidigt som förmågan att känna smärta är livsviktig är den också en plåga för många. Från det lilla gnagande onda i knäet till den stora, paralyserande värken som tar hela människan i besittning och präglar tillvaron dygnet runt.Hälften av alla som går till doktorn gör det för att de har ont. En femtedel av Sveriges och Europas befolkning lider av långvarig smärta som hindrar dem att leva fullt ut. Det är ett omätbart lidande som sjukvården ofta står handfallen inför. Ont i ryggen eller nacken är den vanligaste sjukskrivningsorsaken. Värken leder i sin tur ofta till andra symtom, som depression, ångest, trötthet, passivitet och ett mer begränsat umgänge.Idag finns en helt ny kunskap och förståelse för hjärnans roll när det gäller smärtproblematik. Med modern teknik kan vi se vad som händer i hjärnan när det gör ont i kroppen och varför vissa av oss har ondare än andra.Det här är ingen självhjälpsbok, det är en insiktsbok. Över 50 000 läsare i Sverige och Norden har fattat grejen när det gäller kopplingen mellan vikten, hjärnan och vårt beteende. Nu får läsarna chansen att fatta grejen när det gäller kopplingen mellan smärta, hjärna och beteende. Sagt om boken: Nya kunskaper kan bana väg för bättre smärtlindring. Ytterligare en läsvärd, lärorik bok av duon Martin Ingvar och Gunilla Eldh, var samarbete resulterat i såväl priser som exportframgångar."Ingalill Mosander, Aftonbladet"Jag bläddrar mig igenom Hjärnkoll på värk och smärta och omfamnas inför de insprängda berättelserna om smärtpatienter av de vanliga tankarna: Tacksamhet för att det inte är jag eller någon närstående som är drabbad, och beundran för dem som har så ont och ändå orkar kämpa vidare. Det mesta är mörker, men ändå finns något inspirerande i att behandlingen och framför allt bemötande av smärtpatienter på senare år har gjort en så anmärkningsvärd resa."Christina Kennedy, Dagens Medicin"Kan du som arbetar i vården förklara hur smärta fungerar så att alla förstår? Excellent hjälp på vägen får du i vilket fall som helst av Hjärnkoll på värk och smärta. Vad har forskningen kommit fram till när det gäller smärtsjukdomar? Boken ger på ett informativt och lättförståeligt sätt svar i form av fallbeskrivningar och handfasta råd. Målgruppen är smärtpatienter, men också alla som behandlar och ger råd till personer med långvarig smärta kan ha stor nytta av de 195 sidorna."Ing-Britt-Persson, Dagens Medicin

Hjärnkoll på vikten vänder sig både till dig som vill gå ner i vikt och till dig som ger råd om vikt och hälsofrågor.

"'I den bästsäljande boken Hjärnkoll på vikten beskrev Martin Ingvar och Gunilla Eldh hur hjärnan styr dina matvanor och många andra val i vardagen. Socker - och all mat som kroppen snabbt omvandlar till socker - kidnappar belöningssystemet. För att ta tillbaka kommandot måste du överlista den inre supermakten som styr dig mot glassfrysen och pastahyllan.I Hjärnkoll på maten beskriver författarna olika strategier som kan rädda dig från att hamna i snabbmatsträsket. Du får hjälp att hantera farliga fällor som lunchrestaurangen

Övervikten sitter i hjärnans belöningssystem där de osynliga krafterna som styr dina matvanor finns. Om man lär sig samarbeta med sin hjärna kommer kroppen inte att protestera när man byter vanor. Då bantar man med hjärnan istället för att köra huvudet i väggen.Sen den första utgåvan 2010 har nya och gamla forskningsrön diskuteras inom vetenskapen och våra mat- och motionsvanor har blivit ett hett ämne i den allmänna debatten. Nyutgåvan har kompletterats med nyskrivet material om dessa rön och med kapitel om LCHF och fruktos.Hjärnkoll-böckerna har sålt i närmare 100 000 exemplar. Hjärnkoll på vikten kommer ut i åtta länder.Jag har läst hur många böcker som helst om olika dieter. Och prövat de flesta av dem också. Den här boken skiljer ut sig. Den är vetenskapligt underbyggd och fylld av fascinerande forskningsrön.Ingalill Mosander, AftonbladetAtt bantning är ett misslyckat recept för att gå ner i vikt är nog de flesta överens om. Bättre då att ställa om hjärnans inställning till mat, menar professorn och hjärnforskaren Martin Ingvar som i sin bok Hjärnkoll på vikten ger åtskilliga tips på vägen.TT SpektraI "Hjärnkoll på vikten" förklarar författarna enkelt, rakt på sak, och med många goda exempel hur och varför hjärnan styr oss på den väg som på 2000-talet ser ut att oåterkalleligen leda till övervikt.Ylva Axberg, Vimmerby Tidning, Växjöbladet/Kronobergaren och Linköpings Tidning/Kinda-Posten Det kom en bok som ett brev på posten. Nej, inte en bok om bantning till! Det var det inte heller. Utan om helt andra saker. Som att låta bli att banta, för det fungerar ändå inte, och bli smalare på kuppen.Katarina Tornborg, SydsvenskanI dessa tider av strider mellan kostläror utreder författarna samvetsgrant, kritiskt och förutsättningslöst hur vi människor kan komma till rätta med de mekanismer som styr vårt lite väl omfattande ätande.MåltidsakademienJag har läst hur många böcker som helst om olika dieter. Och prövat de flesta av dem också. Den här boken skiljer ut sig. Den är vetenskapligt underbyggd och fylld av fascinerande forskningsrön. Ingalilla Mosander, Aftonbladet

»Innehåller dels ett rikt bildmaterial hämtat från konstnärens video- och VR-verk, dels ett antal texter skrivna av personer med hemvist i forskningsvärlden snarare än konstvärlden (Olle Granath utgör här undantaget som bekräftar regeln). Anledningen till detta är att ”Into the Brain” är avsedd att fungera som näring för tänkandet kring vad modern teknik betyder för bilden av oss själva och världen, helt oberoende av om det råkar vara konstverk vi upplever. Vill man bekanta sig med detta förhållningssätt är ”Into the Brain” en stimulerande introduktion.« ur recension av Anders Olofsson, www.konsten.net

Olika signaler om svenska elevers bristfälliga skolresultat har skapat en berättigad skrämselhicka inom det politiska systemet. Resursförstärkningar är av nöden. Frågan tillhör våra allra största utmaningar och en i slutet av 2015 allt mer akut flyktingkris gör inte skolfrågan mindre aktuell. Tvärtom hänger dessa frågor intimt ihop. Både integrationsproblematiken och välståndsproblematiken landar i skolfrågan. Den politiska debatten hämmas dock ofta av att den mer fokuserar på vad det politiska systemet förmår, eller vad det går att ha ideologiska dispyter kring, än på vad som verkligen behövs. Så låt oss diskutera innehållet i undervisningen. Låt oss diskutera hur man bäst sätter vingar på elevernas förmågor. Denna bok har inga lägre ambitioner än att låta landets ledande experter på området lägga fram sin spetskunskap kring lärandet och lärandets mekanismer. Ur redaktören Mats Bergstrands förord

Hur lär man barn att läsa? Att lära sig att läsa är en oerhört komplicerad process och den påverkas av såväl arv som miljö. Det är omöjligt att ta fram en universallösning på hur man lär barn att läsa av den enkla anledningen att någon sådan helt enkelt inte finns. I boken "Lära barn att läsa" har LegiLexi samlat specialskrivna texter av forskare och experter kring olika aspekter av läsning. Modellen The Simple View of Reading ligger till grund för dispositionen och innehållet. Utöver fakta, teorier och modeller förankrade i såväl svensk som internationell forskning ger boken även konkreta tips om hur du som lärare kan använda denna kunskap för att om möjligt än bättre anpassa din undervisning utifrån dina elevers unika behov. Boken är en antologi med texter skrivna av bland andra professor Carsten Elbro, biträdande professor Stefan Gustafson, legitimerad logoped Astrid Frylmark, professor Martin Ingvar, docent Christer Jacobson och många fler. Den är producerad och utgiven av stiftelsen LegiLexi och riktar sig främst till lågstadielärare och andra personer som arbetar med barn och läsinlärning.

We have come a long way from the religions, myths and foundation stories that created the bedrock of man s early understanding of the world and everything in it, and our stock of knowledge has increased exponentially in recent times. In this volume leading scholars in the arts and sciences discuss how knowledge and information have been preserved and transferred throughout history, bringing us up to today s digital age and the multiple challenges it presents, not least with regard to our personal data. Amid growing tension between a cognitive elite and those who feel excluded from public discourse and decision making, alongside increasing friction in academia over freedom of interpretation and expression, will our information society turn out to be an era of enlightenment or are we entering a new dark age for knowledge?

Vi har kommit långt från de religioner, myter och grundarberättelser som lade grunden till människans tidiga förståelse av världen och allting i den, och våra kunskaper har på senare tid ökat exponentiellt. I den här boken diskuterar ledande forskare inom konst och vetenskap hur kunskap och information har bevarats och förmedlats i historien, vilket leder oss fram till dagens digitala tidsålder och de många utmaningar som den ställer oss inför, inte minst beträffande våra persondata. Kommer vårt informationssamhälle, under växande spänning mellan en kunskapselit och dem som känner sig utestängda från offentlig diskussion och beslutsfattande, liksom under ökad friktion om tolkningsfrihet och yttrandefrihet i den akademiska världen, att bli en upplysningstid eller går vi in i en ny mörk tid för kunskapen? Texterna i den här illustrerade antologin härrör från det internationellt välrenommerade Engelsbergsseminariet 2018. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Mattias Hessérus.

Att Sverige tidigare varit ledande inom livsvetenskaper och hälsa, men de senaste åren halkat efter i internationella mätningar, väcker många frågor. I den här antologin medverkar patienter, läkare, forskare, innovatörer, entreprenörer, inspiratörer och politiska makthavare. Tillsammans ger de sina perspektiv och tankar kring Sveriges och vårdens fråga nummer ett: hur ska vi må i framtiden? Boken debatterar dagens och morgondagens hälsoutmaningar, men framförallt - möjliga lösningar.Mats Ögren Wanger är bokens redaktör. Han är journalist och står bakom en rad uppmärksammade debattantologier samt tv-dokumentärer om samhällsfrågor. 

En ABC-bok med verkligt lekfulla och busiga bokstäver och bilder som sätter fart på hjärnan och synapserna. "När man lär sig läsa bygger man om sin hjärna radikalt och sånt tar tid", har hjärnforskaren Martin Ingvar sagt. Anna Höglund, själv fembarnsmamma, har skapat just det överraskande och annorlunda alfabet som gör det extra roligt att läsa och öva på alfabetet. "ABC och alla de andra gökarna" piggar upp läsarna avsevärt och hittar på en massa roliga och annorlunda saker som man aldrig tidigare sett i en ABC-bok.

Kung Carl Gustaf vill ha grönsakerna väl kokta, medan Jan-Öjvind Swahn gärna odlar humle. Martin Ingvar ger receptet på sin hemliga tomatsås och Karsten Thurfjell berättar om vingårdarna som blivit världsarv. Karin Johannisson reder ut Adam och Evas vegetarianism och Niklas Rådström förklara de bibliska matreglerna. Gunilla Englund klargör kolonilotternas historia och Christina Fjellström redogör för vårt favoriserade utomhusätande. Magdalena Ribbing förmedlar etikett för bersån. Jens Linder plockar ätbara blommor och Årets Kock Filip Fastén ger sina bästa recept för den godaste middagen. Därutöver finns en lång rad texter av fler ledamöter i Gastronomiska Akademien och utomstående, alla av hög klass med läckert innehåll.

Socialantropologen Lisbeth Sachs tar oss med på en resa i avlägsna världar där andra synsätt på sjukdomar råder. Hon beskriver hur de betraktas, upplevs, avgränsas och behandlas, och därigenom synliggörs den kultur vi själva lever i och tar för given. Sättet att beskriva sjukdom över kulturgränser ger en effektiv spegel för frågor om våra egna gränser mellan sjukt och friskt. "... en resa över världen som vi tror tilltalar och behövs både för den som är och den som ska bli verksam inom vården, oavsett om det är som kliniker, forskare eller beslutsfattare."Ur bokens förord av professor Mats Lekander och professor Martin Ingvar.

Politik ska man inte tala om vid fina middagar. Men en måltid utan politik finns inte. Politiken är grunden till allt: val av gäster, kalasplanering, mathistoria, revolter, bordsvisor, kroppshyddor och förstås själva maten. Vad åt Churchill till middag? Hur väljer hovtraktören maten till en kungamiddag? När var hästköttet fin mat? Åt Carl Larsson pizza? Dessa och alla andra tänkbara aspekter på politik och mat avhandlas i Gastronomisk kalender 2014.Finansminister Anders Borg har skrivit tänkvärt om matpolitik, Leif Pagrotsky berättar gastronomiska hemligheter från sitt statsrådsliv och ur rika kunskapsgrytor flödar berättelser av Dick Harrison, Edward Blom, Tomas Lidman, Carl Uggla, Martin Ingvar, Stephan Rössner, Carl Jan Granqvist, Richard Tellström, Karsten Thurfjell, Magdalena Ribbing med flera. Kort sagt: politik står alltid på menyn!Gastronomisk kalender ges ut av Gastronomiska Akademien och kommer nu ut för femtiotredje året i följd.