Forskningen om Göteborgs historia har som regel haft ett merkantilt och industriellt fokus medan politiska, kulturella och socialhistoriska infallsvinklar tenderat att hamna i skymundan. Med antologin "Göteborg genom tiderna", sammanställd till Göteborgs fyrahundraårsjubileum 2021, vill 21 forskare knutna till Göteborgs universitet bredda det gängse perspektivet och belysa stadens historia från nya håll – och även visa på områden som förtjänar att bli föremål för fortsatt forskning. Texternas spännvidd vad gäller ämnesval, angreppssätt och källmaterial är stor. Läsaren får ta del av allt från den spännande historien om trähandlaren Anders Drake och hans upprorsplaner vid 1700-talets mitt till sofistikerade diskussioner om hur fysiska resursflöden, lokala och globala maktförhållanden och teknologisk utveckling har bidragit till att forma staden. Det är dessutom ett kosmopolitiskt, socialt brokigt och för många säkert rätt så okänt Göteborg som träder fram ur skuggorna i flera av antologins texter – liksom de klassmotsättningar som gärna brukar retuscheras bort när den lika uppmärksammade som konstruerade ”Göteborgsandan” kommer på tal, en självbild som utmanas och problematiseras i boken. Kanske har det i en viss bemärkelse aldrig funnits ett enda Göteborg. Historieforskning kan väcka frågor också av det slaget. Förutom de fyra redaktörerna – Jan Christensen, Per Cornell, Johannes Daun och Martin Linde – medverkar följande forskare i Göteborg genom tiderna: Helene Castenbrandt, Erik Hallberg, Lars Hansson, Ulf R. Hansson, Anton Jansson, Ulrika Lagerlöf Nilsson, Daniel Larsson, Lena Larsson Lovén, Pia Lundqvist, Linus Karlsson, Thomas Magnusson, Lars Nyström, Oscar Ortman, Lennart Andersson Palm, Lennart K. Persson, Anita Synnestvedt och Martin Öhman.

Människor och organisationer är i blickfånget i den här antologin. I socialt arbete och andra organiserade välfärdsinsatser förenas de i vad vi kallar ett aktörskap. Individerna samspelar med de organisationer de verkar i, utifrån en yrkesroll eller en profession. I tio kapitel undersöker forskare olika aspekter av praktiken i välfärdsorganisationer. Med stöd i olika teoretiska perspektiv analyseras förutsättningar, uppfattningar och vardagen för människor som arbetar i dessa organisationer. Alla kapitel bygger på empiriska underlag, från offentliga organisationer, ideella organisationer eller privata aktörer.

Vad händer när frivilligorganisationer i utvecklingsländer rapporterar till givare istället för till sina medlemmar? Granskas biståndet av media i utvecklingsländer? Varför är Sverige kvar som givare i Etiopien trots våld och övergrepp? Antologin Bistånd är politik! väjer inte för de svåra frågorna. Framstående biståndsexperter och skribenter har fått sätta tänderna i biståndets saftigaste utmaningar. Politiker från olika riksdagspartier medverkar också i boken, och fördjupar sina perspektiv på bistånd och politik. Några av de medverkande skribenterna: Thomas Hammarberg (Europarådets kommissionär för de mänskliga rättigheterna) Parselelo Kantai (journalist och redaktör, tidskriften Africa Report) Anna Ek (ordförande för Svenska Freds) Fredrik Segerfeldt (företagare och författare) Birgitta Ohlsson (EU- och demokratiminister, Fp) Carin Jämtin (tidigare biståndsminister, S)

Lars Andersson om en magikers korgflätande Alan Asaid märker ut svårtydda ord Tage Aurell går längs en gammal landsväg Linda Beel utforskar museets materialitet Jesper Brygger ser möjligheter genom ett fönster Martin Engberg lyssnar till texten Helena Fagertun outgråter Helga Krook berättar om berättande Anja Nachaum om minne, jord och kropp Zac O’Yeah drar paralleller mellan Indiana Jones och Mo Yan Amalie Smith för samman celldelning och tvåsamhet Anja Høvik Strømsted om att fånga vildsvin Maria Zennström om sin pappa och landet han levde i; Ida Linde om Eduardo Galeanos Fotbollen – vilken historia, Martina Lowden om Jila Mossaeds Ett ljud som bara jag kan, Jonas Rasmussen om Ursula Andkjaer Olsens Det 3. årtusindes hjerte, Steve Sem-Sandberg om Gerald Murnanes Korntäppa, Lidija Praizovic om Nina Bouraouis Enstörig

Vem är jägare? Och vem är byte?Granta #3 innehåller fjorton texter laddade av spänningen mellan jaktens båda poler. Bland dem finns Lina Josefina Lindqvists novell om en ung tronarvinge som sätts på prov under en safariresa, liksom Tim Adams reportage om konflikten mellan brittiska rävjaktsanhängare och sabotörer. Katrine Kielos spinner vidare på Susan Sontags idé om kameran som vapen och frågar sig vad som händer när vi riktar den mot oss själva. Herta Müller tar strid för att synliggöra exilerfarenheten, Lawen Mohtadi söker de historiska spåren efter svenska romer i myndigheternas register och Ida Linde skildrar en våldsam bilfärd genom Norrlands skogar. Svenska Granta är del av ett internationellt nätverk med engelskspråkiga Granta som nav. Tidskriften grundades av studenter i Cambridge i slutet av 1800-talet. År 1979 fick den sin nuvarande form som en arena för nyskriven skönlitteratur och litterära reportage. Idag finns Grantaredaktioner i ett tiotal länder världen över, från Kina till Brasilien.

Religionerna spelar idag en tydlig roll i offentligheten, i Sverige och internationellt. Det är inte längre självklart att religion försvinner i ett modernt samhälle, alternativt blir något vissa ägnar sig åt privat eller i krympande kyrkor. Utvecklingen tar sig många olika uttryck. Ett uttryck är att kyrkor i Sverige offentligt tar ställning för en generös flyktingpolitik eller mot försämringar i den svenska välfärden, ett annat är pressdebatter om religiösa inslag vid skolavslutningar, omskärelse av pojkar och Guds existens. Ytterligare ett uttryck är religiöst legitimerat våld och terror, ett annat är den centrala roll muslimska föreställningar om människans värdighet spelade för demokratiaktivister under den arabiska våren. Religionens offentlighet. Om religionens plats i samhället behandlar denna utveckling och de frågor den väcker ur samhällsvetenskapliga, historiska, filosofiska och religionsvetenskapliga perpektiv. Med förankring i svensk och internationell forskning beskrivs utvecklingen och diskuteras utifrån konkreta exempel. Konstruktiva förslag ges till hur religiösa organisationer och individer kan delta i offentliga samtal och samhälleligt liv.

Om tillståndet i konsten En essäsamling om konsten i samtiden och evigheten Postmodernismen är död! Leve konsten! Äntligen en bok som vågar ställa diagnos på den svenska konsten. Efter postmodernismens makalösa triumf och långsamma sönderfall känner många konstälskare att tiden är mogen att på nytt formulera konstens uppgift i samtiden. I boken Om tillståndet i konsten diskuterar sjutton ledande konstkännare vad som händer i svensk konst och i vilken riktning den utvecklas. Med bred utblick och djup kunskap ger författarna i personliga essäer sin syn på konstlivet: den kommersiella marknadens alltmer destruktiva makt, recensenternas opportunism och den konst som tvärs mot alla trender förmår förvåna och beröra djupt. Flera av författarna menar att den nervösa jakten på det nya och det unga har lett till en utarmad konst och till konstkritikens förfall. De söker istället beskriva ett ärligare och mer fruktbart förhållningssätt. Chefen för Moderna Museet, Lars Nittve, tar upp tudelningen av konstscenen. Tora Windahl, student vid Konstfack, skriver om hur konstaktörerna alltmer överlåter konsten åt språket. Dan Jönsson, konstkritiker på Dagens Nyheter, undrar om man inte borde bejaka konstens död. Konstnären Nina Bondeson, beskriver den illojala konstens oändliga möjligheter. Mårten Castenfors, chef för Liljevalchs konsthall, bekänner sina synder som fd konstkritiker och längtar efter den väsentliga konsten. Sinziana Ravini, konstskribent och curator, rycker ut till försvar för den expansiva estetiken. Ulf Linde, den svenska konstkritikens nestor, ger en insiktsfull och djupt personlig lektion i konsten att tolka sina egna livsprövningar i ljuset av den stora konsten.

Under de första tjugo åren som författare gör Harry Martinson en enastående resa: från debuten 1929 med diktsamlingen Spökskepp till invalet i Svenska akademien 1949 som etablerad och uppburen diktare. Under den här perioden är han intensivt produktiv och flera av hans mest betydande verk kommer ut.   De brev från dessa två decennier som Paulina Helgeson ställt samman belyser hans snabba utveckling. Under 30-talet formulerar han sig inför kollegor som Eyvind Johnson, Erik Asklund och Ivar Lo i filosofiska och estetiska frågor med brevets speciella blandning av högt och lågt, privat och offentligt. Breven från 40-talet till bland andra Margit Abenius, Ebbe Linde och Johannes Edfelt präglas ofrånkomligen av kriget, men lyckan över familjen lyser igenom på många ställen. Oavsett årtal och adressat är författaren Martinson ständigt närvarande i breven: i bildrikedomen, associationsflödet och skärpan i observationerna.Paulina Helgeson är litteraturvetare i Göteborg och har tidigare redigerat en volym Karin Boye-brev: Ett verkligt jordiskt liv (2000).Titeln till urvalet har Paulina Helgesson funnit i ett brev till Ivar Lo från 1932: "Pressen har slängt några nävar skryt på min bok. Nu petar jag ånyo rent i mina hökögon och ser ut i minnena, ut i framtiden, ut i oceanen. En tunn bok bak min rygg, jag vill sparka den bakut och gå vidare. Jag har barmen full av klovassa hartassar, tigerramar med dun på, klossiga kolibrier och subtila elefanter. Jag har poetiska törnbuskar i mängd."

Norrländsk litterär tidskrift Tema: Den nya litteraturen Redaktör: Erik Jonsson, Martin Bergqvist Medverkande, bland andra: Bill Nilsson, Anna Jörgensdotter, Jan Wahlberg, Elisabeth Rynell, Ida Linde, Stig Larsson Innehåller bl.a. främlingsskapet är mitt födelsemärke av Elisabeth Rynell, om att dra sig tillbaka för att skriva bok i Norrland av Johannes Nilsson, mot en teratologisk poetik? av Ola Uvaas

På Klädesholmen på Tjörn i Bohusläns skärgård fanns trygghet och kärlek. Nu var hon ensam kvar. Med tiden förstod hon att de hade blivit lurade. Bitterhet fyllde hennes tankar med hämnd. Riksdagsledamot Martin Swedin hemmahörande i Göteborg hittas knivskuren till döds i Sisjöns industriområde. Spaningschef Greger Thulin, kriminalkommissarie Katarina Linde tillsammans med kriminaltekniker Charlotte Engman kastas in i fallet. Då sker ytterligare ett mord på en riksdagsledamot. Greger och Katarina får det hett om öronen. Kriminaltekniska bevis lyser med sin frånvaro. Det tipsas att det kan vara politiska bråk bakom morden. Bråken skulle gälla fastighetsskatten. Då inträffar ett tredje mord!

Antologi sammanställd av Arnold Ljungdal Medverkande, bland andra: Arnold Ljungdal, Ingeborg Björklund, Johannes Edfelt, Ebbe Linde, Hjalmar Gullberg, Nils Ferlin, Moa Martinson

Tor Hedberg (18621931) var mångsidigt verksam. Han började sin författarbana som prosaberättare, men från 1890-talet tog lyriken och framför allt dramatiken överhanden. Präglad av 80-talets liberala frisinne, förnuftstro och bildningssträvanden var han en träffsäker och ledande kritiker, först i Svenska Dagbladet, därefter i Dagens Nyheter. Han var chef för Dramatiska Teatern och blev senare Thielska galleriets första intendent. I romanen Judas (1895) skildrar Tor Hedberg Jesu gärning och död ur förrädarens perspektiv och ställer grundläggande frågor om svekets och skuldens natur. Versdramat Gerhard Grim (1897) handlar om livets balansakter, om konsten, kanske om omöjligheten, att förena intellektualism och sinnlighet, ensamhet och gemenskap, arbete och kärlek. Inledning av akademiledamoten Ulf Linde. Kommentarer och ordförklaringar av Martin Kylhammar.

Tor Hedberg (18621931) var mangsidigt verksam. Han borjade sin forfattarbana som prosaberattare, men fran 1890-talet tog lyriken och framfor allt dramatiken overhanden. Praglad av 80-talets liberala frisinne, fornuftstro och bildningsstravanden var han en traffsaker och ledande kritiker, forst i Svenska Dagbladet, darefter i Dagens Nyheter. Han var chef for Dramatiska Teatern och blev senare Thielska galleriets forsta intendent. I romanen Judas (1895) skildrar Tor Hedberg Jesu garning och dod ur forradarens perspektiv och staller grundlaggande fragor om svekets och skuldens natur. Versdramat Gerhard Grim (1897) handlar om livets balansakter, om konsten, kanske om omojligheten, att forena intellektualism och sinnlighet, ensamhet och gemenskap, arbete och karlek. Inledning av akademiledamoten Ulf Linde. Kommentarer och ordforklaringar av Martin Kylhammar.

Den svenska skolan befinner sig idag i den mest omfattande reformperioden på nästan två decennier. Syftet med de reformer som nu genomförs är att bryta den pågående negativa utvecklingen i skolan, som präglas av försämrade kunskaper, försämrad likvärdighet och ökad segregation. Lärarutbildningen har identifierats som helt central för att komma tillrätta med dessa problem. I den nya lärarutbildningen finns ett gemensamt utbildningsområde för alla blivande lärare. Det kallas utbildningsvetenskaplig kärna, och omfattar kunskapsområden som skolväsendets historia, organisation och villkor; läroplansteori och didaktik; vetenskapsteori och forskningsmetodik; specialpedagogik; sociala relationer, konflikthantering och ledarskap; bedömning och betygssättning samt utvärdering och utvecklingsarbete. I denna antologi bidrar tio forskare med studier som på olika sätt belyser delmomenten i den så kallade utbildningsvetenskapliga kärnan. Deras bidrag tecknar konturerna av en yrkesroll i förändring med behov av reflektion över sin professionella identitet, sin historia och sin framtid. Författarna, Tomas Englund, Sara Irisdotter Aldenmyr, Tomas Kroksmark, Angelika Kullberg, Hans Albin Larsson, Owe Lindberg, Göran Linde, Heléne Lööw, Martin Tallvid och Christina Wikström, som här har skrivit på uppdrag av Lärarnas Riksförbund, är alla väl etablerade forskare inom sina områden. Bo Jansson är 2:e vice ordförande i Lärarnas Riksförbund och ordförande för Forum för lärarutbildning och utbildningsvetenskaplig forskning.

"Men, tänkte Mats, "Vad gör de?" Mats och Maria kom gående och såg två killar greja med en stor lastbil. En av killarna höll en kofot i handen och den andra lyste med en ficklampa. Det såg lite mystiskt ut. Mats och Maria gick fram till lastbilen. Då såg de att det var Samir& Viktors turnébuss. "Vad gör ni?" ropade Mats. Killarna sprang då snabbt iväg. Vad gjorde killarna där? Mats och Maria är på semester på Gotland tillsammans med Mats föräldrar. De ska vara där i en vecka.

Mats bor i en egen lägenhet på en gruppbostad i Kungälv. Mats har Downs syndrom. Mats och Maria satt tillsammans på fiket och pratade efter jobbet. Då frågade Maria helt plötsligt - Ska vi flytta ihop? Mats blev överlycklig av Marias fråga och svarade snabbt, - Ja det vill jag! Samtidigt händer det spännande saker när Mats och hans vänner åker iväg till fotbollscupen i Göteborg.

Mats är 27 år och har nyss flyttat till en egen lägenhet i en gruppbostad i Kungälv. Mats har Downs syndrom. En måndag morgon vaknar Mats och frågar sig: ”Är det sant eller har jag bara drömt?” Mats gör sig ändå klar och går iväg till jobbet på Bruksgårdens verksamhet. Han förstår till slut att hans dröm var sann Vart har Maria tagit vägen?

Mats är 27 år och har nyss flyttat till en egen lägenhet i en gruppbostad i Kungälv. Mats har Downs syndrom. En måndag morgon vaknar Mats och frågar sig: ”Är det sant eller har jag bara drömt?” Mats gör sig ändå klar och går iväg till jobbet på Bruksgårdens verksamhet. Han förstår till slut att hans dröm var sann Vart har Maria tagit vägen?

En gång om året utspelar sig detta underhållande och spektakulära drama i vilket de deltagande länderna drabbar samman i den största av alla musiktävlingar - Eurovision Song Contest. Den här rikt illustrerade hyllningen till Eurovision är fullmatad med allt du vill veta om tävlingen, från legendariska vinnare, kontroversiella resultat och spännande finaler, till märkliga kläder, taktikröstning och särskilt minnesvärda deltagare från 60 års tävlande. Välkommen till Eurovisions galna och framför allt underbara värld! Visste du att: det framförts fler än 1 400 låtar under tävlingens sextioåriga historia? Den tusende låten kom 2006 och sjöngs av Irlands Brian Kennedy. Den femhundrade låten kom tjugo år dessförinnan och tillhörde Luxemburg. tävlingens mest framgångsrika nation är Irland? De har vunnit sju gånger, medan Norge är tävlingens sämsta deltagare genom tiderna. De har kommit sist hela elva gånger! Johnny Logan har vunnit Eurovision tre gånger? Två gånger som artist under 1980-talet, men också 1992 då han skrev vinnarlåten åt Linda Martin. den största publiken som tävlingen framförts inför var i Köpenhamn, på Parken, inför 38 000 besökare? Författarpresentation: John Kennedy O Connor är nöjes- och politisk kommentator som skrivit ett flertal böcker och medverkat som expert för Eurovison Song Contest för bland annat Sky News, BBC Wold News, BBC News 24, Channel 4 News och Today på BBC Radio 4. Han har även medverkat som skribent i ett flertal dagstidningar och magasin. Vad han inte känner till om Eurovision Song Contest är helt enkelt inte värt att veta!

Under sitt blott trettionioåriga liv hann den tyske prästen och motståndskämpen Dietrich Bonhoeffer göra så starkt avtryck att han i dag, drygt sjuttio år efter sin död, är en av världens mest kända teologer. Martin Lind upptäckte Bonhoeffer första gången som nittonåring och har sedan dess återkommit till hans texter varje år. I Med Gud lever vi utan Gud tar Martin Lind avstamp i Bonhoeffers texter och delar tankar som inspirerats av dessa. Och hittar en gemensam klangbotten i texter som präglas av dödens närhet. Med Gud lever vi utan Gud innehåller trettio reflektioner samt en längre inledning om Bonhoeffers liv och teologi. Boken är en utmärkt följeslagare med daglig läsning under en månads tid. Martin Lind är biskop i den lutherska kyrkan i Storbritannien och biskop emeritus inom Svenska kyrkan.