Att utveckla elevers förmåga att skapa texter är ett område som av tradition kopplas till svenskämnet. Samtidigt vet vi att elever skapar olika former av text i de flesta av skolans ämnen...

Våra traditioner firas i sus och dus Glädje, sång, dans och rusÄrtsoppa med punschNubbe till lunchDans runt julgran och barnens bus Ibland går det snettInget vett och ingen etikettVem vet vad som skerNär inget är som det ska mer Tomten är ond, fläsket är slut och lucian har inget vett 30 författare tolkar våra svenska och nordiska traditioner på sitt vis.Författarna som medverkar: Cathrin Monell, Cecilia Linder, Daniel Andersson, Eleonore Hammare, Elin Edberg, Elsa Egnell, Emelie Lannerhjelm, Emil Haskett, Emma Lidell, Erik Ekblad, Erika Hoff Holmgren, Jari Rajala, Jenny Daniels, Josef Liebera, Josefine Wallander, Julia Mäkkylä, Katarina Brolin, Kenny Lidberg, Kristina Danielsson, Maria Ruokolahti, Maria Wallerfrost, Michèle Glatthard, Mikael Lejdeby, Naya Sihm, Patrik Centerwall, Patrik Söderberg, Sabine Mickelsson, Sara Salkvist, Sofie Persson, Ulrika Häll-Lundgren.

Många människor, såväl barn som tonåringar och vuxna, lever i flerspråkiga sammanhang som skiljer sig väsentligt från den enspråkiga miljö som ofta tas för given i skola och vuxenutbildning. Där har man i stället många gånger haft svårt att förhålla sig till flerspråkighet och ofta utgått ifrån ett bristperspektiv...

Revansch 2020 – tiden och döden är den 5:e antologin SkrivarSidans förlag ger ut. Den här gången medverkar 61 vinnare och finalister i SkrivarSidans novell- och dikttävling 2020. Pristagarna i novelltävlingen: 1:a Bosse tar time out av Inger Lernevall 2:a I tid av Kenneth Frisk 3:a Tiden av Ethel Hedström Hederspris: Avkomman av Kristina Danielsson Hederspris: Farfars hus av Jenny Daniels Pristagarna i dikttävlingen: 1:a När ögonlocken vänder av Mats Hansson 2:a Sköldmön av Amanda Lundin 3:a Den blyge herren av Per Dunge Hederspris: Till lyst av Mija Åhlander Hederspris: Hon doppade tårna i det svarta av Hanna Kowalska Elleberg ”På väggen hängde ett inramat fotografi. Någon hade med sin kamera velat bevara tillfället åt eftervärlden. Jag log åt ironin i min reflexion. Färgerna hade bleknat och silhuetten var oskarp. Tiden hade gått fort. Samtidigt som det var en evighet sen det hände.” Ur Tiden av Ethel Hedström

För att kunna läsa och hantera texter krävs mer än läsfärdighet. Varje gång man träffar på en ny genre, ett nytt ämne, eller en text i ett nytt medium måste man på sätt och vis lära sig läsa på nytt. Olika uttrycksformer, som bilder, grafer och liknande, kan vara ämnes- eller genrespecifika och det ställer speciella krav i mötet med nya texter. I dag brukar man därför tala om ett vidgat textbegrepp och multimodala texter. I den här boken, som i första hand vänder sig till lärarstudenter och yrkesverksamma lärare, vill författarna visa hur man kan analysera multimodala texter och hur man kan underlätta för elever att bättre förstå såväl textens utformning som ämnesinnehållet. I bokens första del resonerar författarna om de nya textlandskapen och hur texter kan representera kunskap på olika vis. Utifrån en modell för textanalys visar de hur man kan granska multimodala texter utifrån olika perspektiv. De belyser sedan hur man didaktiskt kan arbeta med texterna, så att eleverna – utifrån en bättre förståelse av texterna – kan fördjupa sitt kunnande inom ämnesområdet. Författarna visar också hur man didaktiskt kan arbeta med elevernas eget skrivande och med bedömning av multimodala elevtexter. I bokens andra del presenterar författarna ett antal närläsningar av texter i olika ämnen och i olika medier. Denna del kan ses som en resursbank för analyser och planering av didaktiskt arbete med multimodala texter. Kristina Danielsson är professor i läs- och skrivutveckling vid Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet och professor i svenska vid Linnéuniversitetet. Staffan Selander är professor i didaktik och verksam vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet.

Hur kan den tidiga läs- och skrivundervisningen utformas för att stödja och stimulera alla elevers läsande och skrivande? Vad kan vi göra när läs- och skrivutvecklingen inte går som vi önskar för alla elever? Hur kan lärare anpassa sin undervisning för att möta elevers varierade språkliga behov? Denna bok ger olika perspektiv på vad språkliga utmaningar kan innebära; hur de kan upptäckas, och vad lärare kan göra för att anpassa undervisningen så att den inkluderar alla elever.     Alla eleverär unika och kan i någon fas behöva extra anpassningar eller särskilt stöd.  Den undervisning och det stöd som fungerar för en elev behöver dock inte fungera för en annan. Grunden för en framgångsrik läs- och skrivundervisning är gedigen kunskap om läs- och skrivutveckling, om vad som kan orsaka hinder och vad som kan stötta fortsatt utveckling.  I bokens kapitel diskuteras bland annat flerspråkiga elevers skrivande på svenska, liksom bedömning och kartläggning av den tidiga läs- och skrivutvecklingen. Vidare lyfts hur läs- och skrivsvårigheter i kombination med neuropsykiatriska svårigheter, språkstörning, intellektuell funktionsnedsättning och dyslexi kan inverka på och synas i elevers läsande och skrivande samt vilka konsekvenser det kan få för undervisningen. Innehållet belyser också hur den tidiga läs- och skrivundervisningen kan stimulera och motivera till läsande och skrivande på olika sätt och hur assisterande teknik kan användas. Boken lyfter även hur språklig sårbarhet kan mötas i undervisningen samt vad Läsa-, skriva-, räkna-garantin innebär för läs- och skrivundervisningen. --- Innehållsförteckning Författarpresentation Inledning 1.Kartläggning och bedömning – för att stötta alla elevers läs- och skrivutveckling– Tarja Alatalo 2.Tidig läs- och skrivundervisning utifrån elevens förutsättningar och behov – Tarja Alatalo 3.Uttal, fonologi och skrivande hos flerspråkiga yngre elever – Elisabeth Zetterholm 4.Skriftspråksundervisning under det första skolåret – Gunilla Sandberg 5.Att göra läsningen angelägen – Didaktiska nycklar till läsintresse – Maria Ekenhill & Claes Nilholm 6.Working effectively with struggling student writers: some guidelines for primary teachers– Murray Gadd & Diana Berthén 7.Assisterande teknik i den tidiga läs- och skrivundervisningen – Idor Svensson 8.Multimodalt textskapande som verktyg för att utveckla elevers skrivande – Kristina Danielsson & Ebba Elvander 9.Dyslexi och den tidiga språk-, läs- och skrivundervisningen – Linda Fälth 10.Språkstörning, dyslexi och den tidiga läsundervisningen – Anna Eva Hallin 11.Lässvårigheter bland elever med neuropsykiatriska svårigheter – Jakob Johnels Åsberg 12.Att undervisa för ett expanderat läs- och skrivkunnande hos elever i grundsärskolan – Diana Berthén, Mimmi Waermø & Fia Andersson 13.Språklig sårbarhet och hållbarhet i undervisningen – Barbro Bruce 14.Elevers rätt att få det stöd de behöver för att lära sig läsa och skriva – Ulf Fredriksson 15.Speciallärares och specialpedagogers röster om mötet med elevers varierade språkliga behov – Diana von Börtzell-Szuch & Sari Vuorenpää Begreppslista   --- Tarja Alatalo är professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för lärarutbildning vid Högskolan Dalarna.  Fia Andersson är lektor i specialpedagogik vid Stockholms universitet.  Diana Berthén är lektor i specialpedagogik vid Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet.  Barbro Bruce är leg. logoped och docent i utbildningsvetenskap med inriktning specialpedagogik.  Diana von Börtzell-Szuch (red.) är doktorand på Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet.   Kristina Danielssonär professor i svenska med didaktisk inriktning vid Stockholms universitet och professor i svenska språket vid Linnéuniversitetet.  Maria Ekenhill är verksam som adjungerad adjunkt i svenskämnets didaktik vid Stockholms universitet.  Ebba Elvander är adjungerad adjunkt vid Stockholms universitet.  Ulf Fredriksson är docent i pedagogik och verksam som lärare och forskare vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.  Linda Fälth är docent i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Linnéuniversitetet.  Dr Murray Gadd is a literacy facilitator, teacher and researcher, linked to the University of Auckland, who works across New Zealand and around the world with school leaders and teachers on a wide range of literacy-focused topics.  Anna Eva Hallin biträdande lektor i logopedi vid Karolinska Institutet.  Claes Nilholm är professor i pedagogik vid Uppsala Universitet.  Gunilla Sandberg är professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik vid Mälardalens högskola.  Idor Svensson är professor i klinisk psykologi med inriktning mot läs- och skrivsvårigheter och dyslexi vid Linnéuniversitetet.  Sari Vuorenpää (red.) är lektor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet.  Mimmi Waermö är lektor i specialpedagogik vid Stockholms Universitet  Elisabeth Zetterholm är fil. dr i fonetik och biträdande professor i svenska som andraspråk vid Linköpings universitet.  Jakob Åsberg Johnels är docent och universitetslektor på Göteborgs universitet. 

Det finns mycket som förenar lärares arbete, oavsett ämnesområde och nivå i utbildningssystemet. Principiella frågor om hur elever kan utmanas och stimuleras till utveckling och lärande, liksom övergripande frågor om skolans syfte och mål, är något som alla lärare reflekterar över. Lärare behöver därför ett gemensamt språk som möjliggör samtal och reflektion. I den här boken samlas bidrag från olika didaktiska traditioner kring gemensamma frågor om skolundervisningens mål, innehåll och form. Syftet med boken är att ge blivande och yrkesverksamma lärare en fördjupad förståelse för hur dessa didaktiska frågor förstås och hanteras inom olika traditioner och hur de kan användas som utgångspunkt för lärares handlande i klassrummet. En sådan förståelse kan bidra till utvecklandet av såväl ett eget som ett gemensamt didaktiskt språk. Didaktikens språk – om skolundervisningens mål, innehåll och form sammanför allmändidaktiska, skoldidaktiska och ämnesdidaktiska perspektiv och ger på så sätt en bred bild av lärares didaktiska arbete. Den innehåller bland annat kapitel om skolans demokratiuppdrag, hur man som lärare kan arbeta med att utveckla elevers ämnesspråk och hur läroplanen kan fungera som ett arbetsredskap för lärare i deras dagliga arbete. Bokens redaktörer är Andreas Nordin, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet, och Michael Uljens, professor i pedagogik vid Åbo Akademi i Vasa. Innehållsförteckning: Introduktion Andreas Nordin& Michael Uljens DEL 1, SKOLANS DIDAKTIK OCH UNDERVISNINGENS MÅL 1. Didaktik– att utbilda demokratiska medborgare, Ninni Wahlström 2. Icke-affirmativ didaktik för skolan, Michael Uljens & Andreas Nordin DEL 2, SKOLANS DIDAKTIK OCH UNDERVISNINGENS INNEHÅLL 3.Ämnesöverskridande arbete för integrering av skolämnens kunskaps- och demokratiuppdrag, Mats Lindahl, Ulrika Bossér & Katarina Schenker 4. Att utveckla matematisk litteracitet, Jeppe Skott& Hanna Palmér 5. Kunskapsutveckling genomämnesspråk, Kristina Danielsson & Ewa Bergh Nestlog 6. Språkpraktiker som didaktiskt kontrakt i skolämnet engelska, Marie Källkvist, Henrik Gyllstad, Erica Sandlund & Pia Sundqvist 7. Språk- och kunskapsutvecklande arbete i språkligt heterogena klassrum, Päivi Juvonen & Jenny Uddling 8. När undervisning och lek flätas samman – matematikdidaktik för de yngre åldrarna, Hanna Palmér & Camilla Björklund DEL 3, SKOLANS DIDAKTIK OCH UNDERVISNINGENS FORM 9. Den didaktiska relationen, Liselotte Eek-Karlsson 10. Autenticitet och lärande erfarenheter, Angela Marx Åberg 11. Digitaliserad reflektion kring lärares agerande i klassrumsinteraktion, Annaliina Gynne, Maria Larsson & Olcay Sert 12. Didaktiskt utvecklingsarbete i samverkan, Ewa Bergh Nestlog& Henrik Nilsson 13. Lärares läroplansarbete och didaktiska repertoarer, Daniel Sundberg --- Medförfattare till boken är: Ewa Bergh Nestlogär professor i svenska språket med didaktisk inriktning vid Linnéuniversitetet. Camilla Björklund är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.  Ulrika Bossér är lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.  Kristina Danielssonär professor i svenska vid Linnéuniversitetet och professor i svenska med didaktisk inriktning vid Stockholms universitet.  Liselotte Eek-Karlssonär lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.  Henrik Gyllstadär universitetslektor och docent i engelsk språkvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitetet.  Annaliina Gynneär lektor i didaktik och ämnesföreträdare för svenska som andraspråk vid Mälardalens universitet.  Päivi Juvonen är professor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet.  Marie Källkvist är docent i engelska med språkvetenskaplig inriktning vid Lunds universitet och gästprofessor vid Linnéuniversitetet.  Maria Larssonär lektor i matematikdidaktik vid Mälardalens universitet.  Mats Lindahl har arbetat somämneslärare i gymnasieskolan och som professor i naturvetenskapens didaktik vid Linnéuniversitetet.  Angela MarxÅberg är lektor i tyska med didaktisk inriktning vid Linnéuniversitetet.  Henrik Nilssonär lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.  Hanna Palmér är professor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet.  Erica Sandlundär docent i engelsk språkvetenskap vid Karlstads universitet.  Katarina Schenkerär docent i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Olcay Sertär professor i engelskdidaktik vid Mälardalens universitet.  Jeppe Skottär professor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitet och vid Universitetet i Agder i Norge.  Daniel Sundbergär professor i pedagogik med inriktning mot läroplansteori och didaktik vid Linnéuniversitetet.  Pia Sundqvistär docent i engelsk språkvetenskap och førsteamanuensis i engelskdidaktik vid Universitetet i Oslo.  Jenny Uddlingär lektor i språkdidaktik med inriktning mot svenska som andraspråk vid Högskolan i Borås.  Ninni Wahlström är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. 

I undervisningssituationen ställs läraren inför en rad olika utmaningar. Läraren ska lära eleverna ett tänkt innehåll, skapa relationer, trygghet och studiero samtidigt som undervisningen ska ge ett starkt resultat. Erfarna och framgångsrika lärare har med tiden utvecklat vissa ”tricks of the trade”, metodiska nycklar som gör att undervisningen lyckas. Vissa nyckelområden är viktigare än andra om undervisningen ska ge goda resultat, och vissa metoder och arbetsformer ger bättre resultat än andra. Att förstå hur undervisningens viktiga nycklar kan användas och hur de samverkar är viktigt för alla lärare som vill utveckla sin undervisning. I den här boken presenterar författarna, utifrån forskning och tydliga exempel, fem nyckelområden: 1.    Lektionens struktur och planering 2.    Uppföljning och utvärdering av lärandet 3.    Rutiner i klassrummet 4.    Språket i undervisningen 5.    Lärgemenskapen Bokenär allmändidaktisk med nycklar som inte är bundna till något särskilt ämne utan är giltiga för de flesta eller alla ämnen. De är också relevanta för alla åldrar i skolsystemet. Såväl svenska som internationella forskare och skolutvecklare deltar som författare i boken. Varje kapitel innehåller reflektionsfrågor samt tips på vidare läsning.  Boken vänder sig till lärare under utbildning och till yrkesverksamma lärare som vill fördjupa sina didaktiska kunskaper. Ann S. Pihlgrenär filosofie doktor i pedagogik och arbetar som forskningsledare, lärarutbildare, författare, ledar- och skolutvecklare vid Ignite Research Institute.  Silvia Berenguer, fil. kand., lärare i engelska och specialiserad på TBL, Thinking Based Learning.  John Björkman är fil.dr. i idéhistoria och lektor vid Södertörns högskola.  Eleanor Doughertyär amerikansk konsult, specialiserad på med läro- och kursplaneutformning och lärarutveckling.  Kristina Danielssonär utbildad ämneslärare och professor i svenska med didaktisk inriktning vid Stockholms universitet och professor i svenska vid Linnéuniversitetet.  Helene Elvstrandär biträdande professor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet.  Liza Haglundär fil. doktor i pedagogik och lektor vid Södertörns högskola.  Karim Hamzaär professor i naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet.  Anders Jönsson är professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad.  Peter Liljedahlär fil. dr. och professor i matematikundervisning vid the Faculty of Education vid Simon Fraser University.  B-O Molanderär docent i naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet.  Petri Partanenär fil.dr i kognitiv och pedagogisk psykologi, specialist i pedagogisk psykologi och legitimerad psykolog med över 25 års erfarenhet från förskola och skola.  Pia Raattamaa Visén är fil. dr. och lektor i språkdidaktik med inriktning mot svenska vid Stockholms universitet.  Terry Roberts,är fil. dr. och director vid the National Paideia Center, USA, en ideell organisation med syfte att möjliggöra intellektuell utveckling för alla barn.  Kristof Van Rossemär fil. mg. i filosofi och religion vid universitetet i Leuven, Belgien, där han arbetar som utbildare i filosofi och filosoferande med barn och elever, samt vid Odisee University College i Bryssel där han utbildar i affärsetik.  Marcus Samuelssonär biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet, där han leder en forskargrupp som intresserat sig för didaktiskt ledarskap.  Alexander Sokol,är fil. dr., forskare och pedagogisk utvecklare.  Martina Wyszynska Johanssonär doktor i pedagogik, verksam som lärarutbildare vid Högskolan Väst. 

Kunskapsutvecklingen inom obstetrik, gynekologi och reproduktionsmedicin har varit rekordsnabb under senare år och det kan vara svårt för studenten att få överblick och prioritera det som är viktigast. ObGyn är en ny kortfattad handbok i fickformat, främst avsedd för läkarstudenter men den är även lämpad för andra studentkategorier, som till exempel barnmorskestudenter. Boken är skriven av sex av landets professorer/överläkare i obstetrik och gynekologi och är avsedd att förmedla grundläggande ämneskunskaper. Boken fokuserar på basfakta inom ämnet och är tänkt att komplettera de nyligen utkomna läroböckerna Obstetrik respektive Gynekologi, som ger mer fördjupad kunskap. ObGyn introduceras med ett kapitel om propedeutik följt av huvuddelarna gynekologi inklusive reproduktionsmedicin och obstetrik, och avslutas sedan med ett kapitel om akuta tillstånd. Boken är disponerad så att definition, prevalens, symtom, patogenes, riskfaktorer, diagnostik och behandling för respektive tillstånd beskrivs kortfattat. I varje kapitel ges konkreta råd om handläggning vid olika sjukdomstillstånd. Den löpande texten kompletteras med förklarande faktarutor, tabeller och figurer med avsikt att förmedla nyckelfakta så effektivt som möjligt. Vidare finns ett detaljerat register och förkortningslista.

Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa är ett självständigt huvudområde knutet till livets början och området för mänsklig reproduktion i ett livscykel- och genusperspektiv...

I Gynekologi förmedlar ett stort antal av landets främsta specialister de grundläggande kunskaperna i ämnet liksom undersökning, diagnostik och handläggning av olika gynekologiska tillstånd. Boken tar fasta på vikten av kritisk granskning av medicinska och kirurgiska åtgärder så att medicinska prioriteringar kan göras på bästa möjliga evidens.Nya upplagan av Gynekologi, speglar den enorma utveckling som skett under de senaste fem åren inom kvinnosjukvården. Flera helt nya kapitel har tillkommit vilka innehåller de senaste behandlingsalternativen och ny lagstiftning, framför allt inom reproduktionsmedicin. Tillkommit har också nya förbättrade behandlingsmetoder av cancersjukdomar som inneburit att vissa patientgrupper blivit friska. Detta ställer i sin tur, för god livskvalitet, krav på bättre behandlingsstrategier. Alla bokens kapitel är genomgående uppdaterade med det senaste när det gäller diagnostik och behandling.Boken vänder sig till studerande på läkarutbildningen samt till yrkesverksamma läkare, barnmorskor och sjuksköterskor inom såväl öppen som sluten vård. Den kan även användas som fördjupnings- och referensbok för läkare under specialistutbildning.

Boken är ett samarbete med den aktiva 1,6- & 2,6-miljonerklubben. Här medverkar ett 15-tal läkare och medicinare med uppsatser om sina respektive specialområden: benskörhet, hjärt-kärlsjukdomar, schizofreni, psykiatri, ryggsmärtor, allergi, munhälsa, cancer, diabetes etc. Allt skrivet med särskild uppmärksamhet på kvinnor. Här görs likaså tillbakablickar på de 20 år som Föreningen för kvinnorshälsa har funnits.Alexandra Charles von Hofsten är bokens initiativtagare och redaktör/förordsskribent tillsammans med professor Karin Schenk-Gustafsson och redaktör Ingemo Bonnier. Övriga medverkande är: Wilhelmina Hoffman, Nina Johnston, Mia von Euler, Mai-Lis Hellenius, Kerstin Brismar, Lena Flyckt, Agneta Nordberg, Ylwa Westerberg, Svetlana Lagercrantz, Helena Kopp Kallner, Solvig Ekblad, Lisa Juntti-Berggren, Kristina Åkesson, Eva Bojner-Horwitz, Susanne Georgsson, Britt-Marie Landgren, Kristina Gemzell Danielsson, Mattias Lorentzon, Marjut Sohlman Carlström, Greta Edelstam och Gunilla Brodda Jansen.

I denna bok presenteras uppländsk dialekt från vår egen tid. Den är ett resultat av ett lagarbete. CD medföljer

Hur kan lek och undervisning integreras och bilda en helhet i det dagliga arbetet i förskolan? I Den lekande undervisande förskolläraren ges många och rika exempel på hur en ny teori som benämns som Lekresponsiv undervisning (LRU) omsätts och formar det vardagliga arbetet i förskolan...

Infektionssjukdomar är det globalt största hälsoproblemet och kunskap om mikrobiologi, immunologi och vårdhygien är allt viktigare för att behandla patienterna optimalt. Denna läroboks första del ger förståelse för hur kroppens immunförsvar arbetar för att motverka infektion. Den beskriver även mikroorganismernas struktur och de väsentliga virulensmekanismer de använder för att orsaka infektion. De bakteriearter, virus, svampar och parasiter som är relevanta för svensk sjukvård är ingående skildrade, liksom de metoder som används på laboratoriet för att diagnosticera dem. Bokens kliniska del utgår från organ- och sjukdomsbilder. Här introduceras olika sjukdomstillstånd samt patogenesen vid dessa, provtagning och särskilda observandum vid tolkning av provsvaren. Dessutom tar boken upp sjukdomar som drabbar grupper av patienter: infektioner under graviditet och förlossning, barnsjukdomar och infektioner hos immunsupprimerade patienter. Avslutningsvis behandlas profylaktiska möjligheter, såsom vårdhygien och vaccination. Med boken följer tillgång till bokens webbplats där bokens fullständiga text finns att tillgå, liksom sammanfattningar av de olika avsnitten, ordförklaringar, fördjupningsinformation samt fallbeskrivningar att öva sig på och befästa kunskapen med. Boken vänder sig till studenter vid utbildningen till läkare, biomedicinare och biomedicinska analytiker, liksom till yrkesverksamma läkare och andra yrkesgrupper inom specialiteten.

Kära Läsare! Kanske kommer ni att finna/hitta några NYA AFORISMKLASSIKER här?! Inga skulle väl bli gladare än både ~ ni och jag...… Här finns säkert något ~ både för den filosofiska frun och den lättsinnige katten! Förutom ett eget uttryck, så vill jag tro att influenser från några av mina förebilder lyser igenom: TAGE DANIELSSON, STURE DAHLSTRÖM, GROUCHO MARX, CELLO& KRISTINA LUGN. Låt mig runda af med ett citat af mig själfv: "Tror man på Under blir det mer Över!"

Trettiofem författare hedrar Sten Heckscher på 70-årsdagen med denna vänbok. Medverkande författare: Alec Aalto, Erland Aspelin, Martin Borgeke, Nils-Gunnar Billinger, Susanne Billum, Percy Bratt, Thomas Bull, Anders Danielsson, Anders Eka, K-G Ekeberg, Laila Freivalds, Pekka Hallberg, Johan Hirschfeldt, Nils Jareborg, Henrik Jermsten, Göran Lambertz, Stefan Lindskog, Mats Melin, Johan Munck, Tommy Möller, Tomas Nilsson, Anne Ramberg, Thomas Rolén, Leif Sevón, Fredrik Sterzel, Stefan Strömberg, Kristina Ståhl, Bengt Svenson, Daniel Tarschys, Per-Ole Träskman, Sven Unger, Dag Victor, Bertil Wennberg, Fredrik Wersäll, Ola Wiklund.

Uppsala universitet har en lång historia. Professor Anders Hallbergs rektorat utgör det senaste i en lång följd. Fem år kan förefalla vara en kort period med detta historiska perspektiv. Med den snabba utveckling som kännetecknar det moderna universitetet på olika plan hinner likväl förbluffande mycket hända på denna tid. Såväl universitetets egna arbetssätt och organisation, forskningens framsteg och teknikens utveckling som de yttre förutsättningarna i samhällsförändringar och nya villkor illustrerar detta. Det goda universitetet presenterar Alma mater upsaliensis ur olika aspekter under perioden 2006–2011. Strävan har varit att genom de 36 bidragen ge läsaren en mångsidig skildring av lärosätet sådant det framträder vid 2010-talets början. Boken är samtidigt universitetets hyllning till sin styresman inför avgången från rektorsämbetet. Innehållsförteckning Förord INLEDNING, Kerstin Sahlin, Ett rektorat med kvalitet som ledstjärna VETENSKAP Fred Nyberg, Anders Hallberg som vetenskapsman Joseph Nordgren och Per Andersson, Forskning under luppen Anders Bäckström och Maarit Jänterä-Jareborg, Religion och rätt i samverkan Göran Magnusson och Britt Skogseid, Medicin och samhälle Otto Cars, Dan I. Andersson och Andreas Heddini, Antibiotikaresistens och ReAct Margaretha Fahlgren, Humaniora och samhällsvetenskap Peter Wallensteen, Rektor Hallberg och fredsforskningen vid Uppsala universitet 2006–2011 Lars Magnusson, Samhällsvetenskaperna i dag och i morgon Caroline Liberg, Från lärarutbildning till utbildningsvetenskap Ulf Danielsson, Fysik och astronomi i Uppsala Hans Ellegrenm Livets och biologins utveckling Kristina Edström, Energins oförstörbarhet Kerstin Lindblad-Toh och Maria Sörby, SciLifeLab UTBILDNING Åsa Kettis, Kvalitet i högre utbildning och forskning Kay Svensson, Rankning, rykte och redovisning Cilla Häggkvist, Att anta studenter till högre utbildning Anna Ekström, Universitet och arbetsmarknad Ameli Frenne och Jon Stridh, Rektor, nationer och studentliv Kristina Hirschfeldt och Klas-Herman Lundgren, Rektor och Uppsalas studentkårer UNIVERSITET Ann Fust och Kerstin Jacobsson, Strategiskt arbete – en röd tråd Hans Dalborg, Ett föredöme i växelspelet akademi–näringsliv Ulf Göranson, Universitetsbiblioteket 2006–2011 Lars Engwall, Aktiebolag och universitet Shirin Ahlbäck Öberg, Organisering av autonomi och universitetet som idé Coco Norén, Akademiska senaten Lennart Ilke, Konsolidering och framtid Peter Egardt, Anders Hallbergs universitet PLATSER, HISTORIA, KULTURARV Lars Burman, Uppsala universitet och bildningsmiljöerna Göran Bexell, Uppsala och Lund Per Ström, Kulturtradition och traditionskultur Carl Frängsmyr och Tore Frängsmyr, En ny universitetshistorik Roland Moberg och Annika Windahl Pontén, Linnéjubileets genomförande Stefan Karpe, Tosca och Otello i Uppsala Hendrik Mäkeler, Uppsala universitets myntkabinett Anna Sjögren, Universitetshuset i Uppsala APPENDIX Vicerektorer och dekaner 2006–2011 Medverkande Bildförteckning

Vem bryr sig? handlar om allt det där som skaver men som inte tas på allvar. Om hur det känns att ständigt finnas där för andra – att stötta och ta omhand, att bekräfta och påminna – men sällan få det tillbaka. Om tankearbetet som ligger bakom allt det praktiska. Antologin samlar berättelser från över femtio kvinnor om känslomässigt arbete – det omätbara sörjandet om andras känslor och mående. Diskussionen om känslomässigt arbete har kallats feminismens nästa front. Den utgår från tanken att kvinnor investerar mer omtanke och bekräftelse i sina relationer till män än vad de får tillbaka. Det handlar om allt det där som skaver men som hittills inte har kunnat benämnas. Vem är det som stöttar, peppar och tar omhand i en relation? Vem är det som initierar de svåra samtalen och kommer ihåg att svärmor fyller år på söndag? Vem ser till att alla får komma till tals runt middagsbordet och kommer ihåg att packa gympapåsen? Men framför allt, hur känns det att vara den personen? I noveller, dikter, artiklar, serier, målningar, illustrationer och skärmdumpar berättar över femtio kvinnor om känslomässigt arbete. Erfarenheter och känslor som inte ryms i någon jämställdhetsstatistik, inte tas på allvar i relationskonflikter - men som de flesta kvinnor (tyvärr) kommer att känna igen sig i. Dessutom intervjuer med Märta Tikkanen och Kristina Sandberg, och en lägesanalys av Carin Holmberg (Det kallas kärlek). IVem bryr sig? En antologi om känslomässigt arbete får mamman, systern, flickvännen, dottern, svärdottern, bästisen och hästtjejen en röst. Boken vill uppvärdera den moderna bekännelselitteraturen, dikten som debattinlägg och den kollektiva kvinnliga känslourladdningen. Medverkande: Anna, Anna Andersson, Anna Angelborn, Hilda Arneback, Emma Axberg, Tilda Bergsten, Irja Berntson, Amanda Bravo, Josefin Brodell, Agnes Brusk Jahn, Mathilda Brådhe, Stina Brännström, Molly Byström, Anna Carrigan, Achillea Dahl, Astera Ebraheim, Josefin Engman, Fatima, Malin Fjellborg, Sara Gamut, Maria Gustafson Danielsson, Lilibet Gustafsson, Charlotte Hedén, Carin Holmberg, Johanna Hovergren, Siri Hultén, Jenny, Sandra Johansson, Micaela Kedhammar, Viki Klingstedt, Veronika Larsson, Inga Lundén, Linnéa Lööf, Amanda Muren Cederstrand, Karin Mellbourn, Jessica Mengarelli, Marie Metso, Sara Mossberg, Anna Nygren, Anne Marte Overaa, Johanna Philipson, Jenny S, Kristina Sandberg, Sara Sheikhi, Katja Slonawski, Susanne, Märta Tikkanen, Camilla van Paaschen, Silke Varga Laurén och amanda vestin.

"En rafflande thriller om den våldsamma relationen mellan planeten och människan? Eller snarare en tragedi? Vad lämnar vi för fotavtryck efter oss? Är det verkligen en slump att människan och planeten verkar bli utbrända samtidigt? Vems ansvar är det egentligen att skapa social och miljömässig hållbarhet? Och vad har poesi med detta att göra?" (Från bokomslaget) Fotavtryck – Ekopoesi är en samling ekopoesi med inspiration i de globala målen av författare från Sveriges största poesisajt poeter.se "Allt vi människor gör har en inverkan på miljön på något sätt. Och människan lever idag som om vi hade 1,6 planeter för att ta fram alla resurser och absorbera våra utsläpp. Om alla levde som vi i Sverige skulle det behövas 4,2 planeter." Det kan vi läsa på Världsnaturfondens hemsida om Ekologiska Fotavtryck. Med detta hälsar vi er välkomna till poesiantologin Fotavtryck – Ekopoesi! "En rafflande thriller om den våldsamma relationen mellan planeten och människan? Eller snarare en tragedi? Vad lämnar vi för fotavtryck efter oss? Är det en slump att människan och planeten verkar bli utbrända samtidigt? Vems ansvar är det egentligen att skapa social- och miljömässig hållbarhet? Och vad har detta med poesi att göra?" (Från omslaget på boken) Sveriges största poesisajt, poeter.se, med 40 000 medlemmar, har beslutat att ta till orda gällande vår tids största hot, klimathotet. Vad har det med poesi att göra, kan man fråga sig? Daniel Lyrstedt, redaktör för poeter.se, menar att poetens roll inte bara är att beskriva världen och människan utan bär också inom sig möjlig förändring av världen runt omkring i sitt språk. – Poeten är i slutänden den som kan överföra, uppröra och definiera möjlig förändring för varje läsare genom att krypa in bakom politiska agendor, vetenskapliga siffror och den ekonomiska dagordningen. Ulf Danielsson, som är professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet, menar att poesin kan ha en roll i dagens klimatdebatt genom att översätta naturvetenskapens precisa, rationella språk till något om blir känslomässigt begripligt för läsaren. – Poesin behöver hitta bilderna, metaforerna, som inte bara förmedlar den intellektuella förståelsen utan också det känslomässiga engagemanget. Om vi inte gör det kommer vi inte kunna överleva på den här planeten. På det sättet menar jag att litteraturen och poesin har en oerhört viktig uppgift. Kanske den viktigaste uppgiften på mycket länge. Att göra det här begripligt och peka ut att vi faktiskt måste ändra det sätt som vi lever på, säger Ulf Danielsson. ”Poesi som inte behandlar mänsklighetens största hot, klimatkrisen, är inte värd att sysselsätta sig med.” Skriver den danska poeten Lars Skinnebach i prosalyriska Øvelser og rituele tekster, och allt detta kan sammanfattas i ett ord: Ekopoesi. Men vad är då ekopoesi? Det ekologiska samspelet mellan liv och miljö, ekologin, var poesin har lånat delar av sitt begrepp, kan ses som den form som ekopoesin förhåller sig till. Att världen formar språket och att språket formar världen. Att det som avgränsar poesin är just avsaknaden av början och slut. Ett nödvändigt kretslopp, mellan text och världen utanför texten, utan att producera onödiga sopor. I ekopoesin ser vi hur världen som utanför texten håller på att förändras – likt en dystopisk apokalyps. Ekopoesin vill engagera på ett känslomässigt plan och blir därmed en slags rörelse. Sofia Roberg, doktorand i litteraturvetenskap på vid Stockholms Universitet, skriver om ekopoesin i en artikelserie i Feministiskt Initiativ: "Ekopoesin, till skillnad från det som brukar kallas naturlyrik, har inte Naturen som objekt. Naturen kan inte längre förstås som en fristad bortanför staden och kapitalismen: Mänskliga produkter och avfall ligger i dag och guppar på de mest avlägsna delar av världshaven, många djurarter är beroende av konstruerade naturreservat för att överleva efter att människor pajat deras naturliga miljö och de allra flesta människor är beroende av tekniken och den globala ekonomin för sitt uppehälle." Ekopoesi är ett relativt nytt begrepp, en poesi som inte i första hand närmar sig naturen ur ett mänskligt perspektiv, eller vilar däri, utan som växer inifrån naturen själv. En poesi som förhåller sig ansvarsfullt till sin omvärld och som ser, visar och förklarar samspelet mellan människa och planet, eller för all del, bristen därav. I Fotavtryck – Ekopoesi finner ni en poesi som vill engagera och förändra. Medverkande författare: A_Bishop / Ida Karlsson Aberatio / Tobbe Alicja lappalainen Ammunition / Anna Hagel Loponen anathema / Timmo Öhman Anders Nordlander Ann V.Åhs. / Ann Åhsberg Annaemi / Anna Bergsten Anneli Andersson Ardo Wejka Arja Söderfeldt Beatriz Quevedo de Hansen Ben Gust / Bengt Gustav Hannu Bengt Malmsten Birgitta Wäppling Birk Andersson Bjarne Nordbö Blekhet / Jonas Wendin Boine Josefsson Bossepoet / Bo Nystrand Börje Larsson Canton Carl-Johan Bachofners Cathrin M / Cathrin Monell Charlottas / Charlotta Bergstrand Chawa / Eva Himmelsbåge Christin Lederman Collided cloud / Hanne Berthelsen Dan Myrbeck Dehoffryn Diktarne / Tony Karlsson Elisabeth Nilsson EmiliaPoet / Åsa Fransson Emilie Bäckman Entropia / Anna Claesson Erik Hall Ess / Märta Bengtson Eva Gafvelin Ramberg Eva Helene / Eva Bäckström Eva Langrath / Eva Hedlund Eva Storåkern Evaå / Eva Åfors Evita Love Ewelina Mann Fem Hjärtan / Agneta Kanfjäll Fredrik Höjing Fredrik P / Fredrik A. Persson Freï von Fräähsen zu Lorenzburg Fröken Stork / Jinnie Stork Gena / Sara Isaksson Golasch Girl / Sofie Brücher Gunnar Barkenhammar Göran Söderdahl H.C.B / C.Billeskans henke_r / Henrik Roslund i af apa. / Ismini Tsavelidou Ildikó Ragnar Vanheden Ingrid Trolle Iréne S Räisänen IsPrinsessan / Ann-Sofi Tapani Jan Söderström Jeflea Norma, Diana Jim Friberg Jimmy Welleby Joakim Wadstedt Johan Strömstedt Jonas Pettersson Kjell Åhsberg Kjell-Åke Bearfoot / Kjell-Åke Björnfot kolstål / Pär Pettersson Kozo / Anna Celander Kronberg / Lena Kronberg Kungskobran / Sten Björnberg Lars Thorelli Lasse Björck / Ronny Berk Lasseman / Lars Christoffersson Lena K Nilsson Linda CH Linda Garbén LindaBirgitta / Birgitta Modin Lisalajsa / Lisa Persson Lovisa Lindbom Luka Vestergaard M.Eta Ragnhild Svensson Malvaa Mare / Eva-marie Martin Margit Grell Maria Marängsviss / Maria Alexén Marita Ohlquist Mats Gyllin Mats Hansson Mia Popiana / Marie Ivarsson Ahlin Mia Ruud Michael Saeden Mickaela Persson Mija Åhlander Misha Miss M Mjl / Mira Ljung MsHerward / Josefine Herward Nahojland / Johan Grevstig Neander Valon Norse / Tomas Ove Johansson Nicole Ildikó Farkas Onomatoprofet / Karlo Bajlo Per Blomqvist Peter Olausson Peter Söderqvist Petter Rost Petter Wingren Po / Malin Andersson Poesia / Mia Lejon PoetryGirl / Marianne Danfjorden Ponkla Robert Jonsson Rosen / Agneta Nyström Rosett / Sofia Same / S-E Forslin Sigrun / Catarina Alenius Jensen Skamfilad / Cornelia Miftari Snuffa / Snuffa Håkansson SoLia / Maria Wilmenius Staffan Garpebring Stay Golden Sten Wiking Stigi Skog / Staffan Jönsson Susanne Ljung Adriansson Svernbygrabben Synonym / Julia Winblad Syrran77 / Camilla Taleptox Teodora Pasca Terra / Sofia Törnblad Thestream / Rasmus Ström Thomas Vildström Thyra / Tyra klang Tomas Söderlund Tor-Björn Gustavsson Ulf Dagman Vanja.Kristina / Vanja Morgell Viking Bengtsson / Tom Boreland Vissla / Maria Back Wolf Wallström Ylvak / Ylva Kivistö Yrre / Annika Wikström