Vi lever i en tid med snabba skiftningar och stor oförutsägbarhet. Därför är det extra angeläget för organisationer – det må handla om företag, offentlig sektor eller frivilligorganisationer – att skaffa sig grepp om de större sammanhang som påverkar förutsättningarna att nå fram till uppsatta mål. Annars hamnar man lätt i otakt med sin samtid. Omvärldsanalys i teori och praktik ger dig verktyg som är till hjälp när du och din organisation ska bli bättre på att möta samtidens krav och förväntningar. Fokus ligger inte på omvärlden i sig utan på de verktyg du behöver för att se vad som är viktigt i omvärlden. Efter att du blivit förtrogen med dem ska du känna dig trygg att ge dig i kast med att förstå din egen organisations omvärld. I bokens teoretiska avsnitt får du redskap, eller snarare kunskap om varför du ska göra som föreslås i de delar som sedan följer, där du själv ska jobba med din organisations omvärldsanalys. Varje praktiskt avsnitt är upplagt som en Att göra-lista, där du får ett antal uppgifter som du kan ta med in i ditt eget arbete.

För att en församling med begränsade resurser ska kunna bedriva en optimal verksamhet behövs kunskap om vad församlingsborna efterfrågar och behöver. <BR>Hur gör man en omvärldsanalys och vad kan analyseras?<BR>Boken, med undertitel Att navigera genom dimma med klocka och bananskal hjälper församlingen att definiera sin omvärld samt att identifiera sådant som kan komma att påverka församlingens framtid. Här får du hjälp att hitta rätt bland de olika metoder som står till buds, samt att göra en god upphandling. Oavsett om församlingen ska genomföra en egen analys eller om man tänker leja bort den så fungerar denna bok som ett självklart hjälpmedel.<BR><BR>Jonas Bromander arbetar sedan 2001 som forskare på Kyrkokansliet i Uppsala med särskild inriktning mot nationell omvärldsanalys och religionssociologi. <BR>Han anlitas också flitigt som föredragshållare.

<P>"Svenska kyrkan är på många sätt en unik organisation, inte minst för att man följer människor genom livets olika och många gånger omvälvande skeenden. Men när samhället förändras måste också kyrkans företrädare fundera över vilken roll kyrkan ska ha i framtiden. Den reflektionen kan ske på många sätt, men en viktig utgångspunkt borde vara att lyssna till vad medlemmarna har att säga. I den här boken har jag försökt att vara kyrkomedlemmarnas röst." </P> <P>Varje medlem i Svenska kyrkan har sin egen berättelse om kyrkan. En berättelse kyrkan kanske alltför sällan frågar efter. <BR>Den här boken ger en röst till Svenska kyrkans medlemmar. Utifrån en omfattande enkätstudie beskrivs kyrkans roll och ställning i dagens Sverige. Här ger ett slumpmässigt urval av Svenska kyrkans medlemmar sin syn på kyrkans uppgift och berättar samtidigt om sin egen relation till kyrkan. Det visar sig att ett nyckelord är relevans. Inte minst eftersom ganska få upplever kyrkan som just relevant. Men också för att man menar att kyrkan bör vara relevant i en samtid där det fortfarande finns stora sociala problem och en längtan att finna en mening med livet. </P> <P>&nbsp;</P>

De senaste åren märks ett allt större intresse för religionens roll i ungas liv i medier och hos politiska aktörer. Ungdomsforskare har länge intresserat sig för förändringar i ungas värderingar, levnadsvanor och livssituation, och inom de religiösa samfunden har förändringar i ungas religiösa tro och engagemang stått i fokus för undersökningar. Trots detta finns ett glapp mellan dessa olika traditioner. Enkelt uttryckt har religionsforskningen inte tagit tillräcklig hänsyn till ungas livssituation i stort, medan den traditionella ungdomsforskningen inte uppmärksammat de ungas religiösa erfarenheter. Boken Religion som resurs? Existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv vill fylla detta glapp. Bokens kapitel utgår från en enkät till ett representativt urval av unga i åldrarna 1624 år i Sverige. Boken knyter samman forskare från olika vetenskapliga discipliner och bidrar därmed till en fördjupad förståelse för hur religion spelar en roll i ungas livssituation. Några av de frågor som tas upp är: I vilka sammanhang möter unga religion idag? Är det skillnad mellan religion och politik i ungdomars värld? Har religionen någon betydelse för skapande av identitet? Skiljer sig värderingar mellan frikyrkligt aktiva ungdomar och andra? Vilken betydelse har islam i ungas liv? Kan religion vara en resurs som på en och samma gång bekräftar och motstår sekularisering? Religion som resurs? Existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv vänder sig till lärare, utbildningsinstitutioner, forskare och ideella organisationer samt övriga läsare med intresse för ungdomar och unga vuxnas situation idag.

Boken Idealitet som utmanar ger ett underlag för samtal i den lokala församlingen. Viktiga frågor i Svenska kyrkan rör det ideella arbetet. Hur bör man organisera och kanalisera allt det engagemang som finns? Och varför? Frågorna blir alltmer i fokus i takt med mindre ekonomiska resurser och ökade utmaningar i samhället. Författarna tar sig an idealitet utifrån fyra olika perspektiv. Författare: Jonas Bromander, Jonas Ideström, Åsa Nyström, Kerstin Wimmer.

Går det att vara ?lite kristen och mycket buddhist?? I boken "Guds närmaste stad? : en studie om religionernas betydelse i ett svensk samhälle i början av 2000-talet" beskrivs och analyseras andlighet i Enköping, kommunen som gjort sig känd som ?Sveriges närmaste stad?. Genom intervjuer och enkätundersökningar söker författarna, ur många olika infallsvinklar, att förstå religionernas betydelse i ett svenskt samhälle i början av 2000-talet.<BR /><BR />Bakom boken står Svenska kyrkans enhet för forskning och kultur och den ingår i serien Forskning för kyrkan. Författare är Kajsa Ahlstrand (redaktör), Jonas Bromander, Anne-Lousie Eriksson, Göran Gunner (redaktör), Sven Halvardson, Birgitta Laghé, Brian Palmer, Björn Ryman och Erika Willander.

Det Grymma Svärdet är en fortsättning på Pontus tidigare fansinutgivning ("Mina Ögon!! Mina Ögon!!!"), men i bokformat. Innehåller serier, intervjuer med filmare och musiker, upphittade texter, självbiografiska anteckningar, recensioner av händelser, politisk agitation och skabrösa skämt, allt läggutat på det mest frisinnade vis.

2005 gav Lystring ut boken "Fanzinerad - en bok om svenska fanzines nästan bara mellan 1990-2005", med intervjuer med och presentationer av den tidens mest tongivande fanzine-utgivare. Nu, femton år senare, är tiden inne för uppföljaren, denna gång som ett tjockt nummer av tidskriften Det Grymma Svärdet. Fredrik Jonsson intervjuar Pär Thörn, Pär Thörn intervjuar Jonas Juuso, Henrik Bromander intervjuar Evelina Mohei, Evelina Mohei intervjuar Ane V, Ane V intervjur Tommy sundvall, Pontus Lundkvist intervjuar Lars Nilsson och Lars Nilsson intervjuar Kattis Mörk.... plus tio intervjuer till!

Detta fullspäckade jublieumsnummer innehåller bland annat nya serier av Anna Haifisch, Tara Booth, Sofia Hjortberg, Cecilia Vårhed med flera, men även ny prosa av Henrik Bromander och Jaakko Pallasvuo, reportage från en kyrkogård i St Petersburg, recensioner av mackar i Piteå, en spermadonators dagbok samt en väldigt gammal, men lång och tidigare opublicerad serie av Simon Hanselmann. Extra allt!

Baksidestext: Jag tar mod till mig, stryker ömt hans orakade kind. Din kropp är ingen maskin, du är inte utbytbar i denna världen. Jag lovar dig, ingen ska få ta vår nyfikenhet. Jag har funderat på klassresor och detta att vi är i en helt annat position än våra mammor, med andra privilegier och möjligheter. Rösterna som hördes och som sa, att såhär ska vi inte ha det. Varken idag eller imorgon. Att dom enda som kan ändra på det här, det är vi.

I den tjugofemte delen av Det Grymma Svärdet hittar vi bland mycket annat Magdalena Nordins försvarsbrev till A-kassan som kräver henne på 150 000 kronor. Jonas Juuso dokumenterar trädkojor, Pär Thörn skriver novell, Lars Nilsson tänker på när Skurt var i Tjernobyl. Och vem vill inte läsa en femton år gammal intervju med Freddie Wadling? Serier av Nichole Shinn, Hanneriina Mosseinen, John Porcellino, Julia Hansen och Grace Wilson. Texter om skogar, en stympad spelning, Bigfoot, ostbågar på onsdag.

¿Hans fingrar fick fatt på apelsinen, han slöt handen runt den men drog den inte till sig, låg kvar utsträckt och bara höll om den. Kramade den i handen. Hon frågade vad han sysslade med, men han svarade inte; han blundade och för några ögonblick var han bara i sin utsträckta kropp, han och apelsinen. Och han tänkte: Jag ligger kvar här.¿   Ledan, kärleken, oron, beroendet ¿ livet, som det är. I två längre berättelser söker Hans Gunnarsson av sprickor och förkastningar i den svenska vardagen, där det komiska bor granne med det tragiska, det sublima med det banala. I ¿Skoda¿ ställs allt helt omärkligt på sin spets när ett ungt par blir ägare till en bil som knappt vill rulla.   Titelberättelsen ¿Februari¿ låter ett antal människoöden ur samtiden snudda vid varandra. Det oanade står plötsligt klart ¿ och det som nyss var tydligt blir ett töcken.¿¿ skarpt och ömsint, hur levande som helst ¿ Hans Gunnarssons interiörer, träffande i varje pryl, detalj och replik är både komiska och svarta, kvävande och uppenbarande ¿¿Pia Bergström-Edwards, Aftonbladet¿Hans Gunnarsson lyssnar på rörelsen. Han har örat mot marken och dörrögat vidöppet mot svenska maktlösheter och kärlekar ¿¿Jonas Thente, Göteborgs-Posten¿¿ en ypperlig berättare, saklig, stilsäker ¿ har avgjort något väsentligt att säga om tillvaron i ett grått februari-Sverige.¿Lennart Bromander, ArbetetNominerad till Nöjesguidens Stockholmspris 1999.På framsidan:¿Det här är bra. Jag höll på att skriva ¿mästerligt¿, men då hamnar det väl på baksidan av nästa bok.¿Ola Larsmo, Dagens Nyheter

Djupt inne i de norrbottniska skogarna ligger Tjärnen. Endast en person känner till dess existens, vet att den ingått en pakt med Trädet om att till varje pris skydda det som är deras. Några mil därifrån har Elina och Erik sin gård. Där finns Elinas bror Henning, han som aldrig blev gift, där växer fyra barn upp. Titt som tätt har traktens enstöring Sup-Linus vägarna förbi. Livet går sin gilla gång, tills den kväll då Linus stupfull försvinner rakt ut i vinternatten med Erik efter sig. Nog är det bara lilla Ingrid som förstår vad det är som kommer att hända. Så släpps den kraft fri som ska påverka tre generationer kvinnor på ett avgörande sätt. Elina, Ingrid och hennes oefterlikneliga dotter Baba, som är resultatet av ett kärleksmöte i skogen. Alla är de barn av platsen och alla avkrävs de offer. Glupahungern är en vindlande släktkrönika som handlar om arv och öde, om slukare och dykare. Här finns kraftfulla kvinnor som är tysta och aviga eller bär på en livslust som hotar att förgöra dem. En lika stor roll spelar naturen, som står i förbund med människan. Med poesi och musikalitet i språket skapar Andrea Lundgren en trolsk skuggvärld där gränserna mellan saga och verklighet suddas ut. Redan det inledande mottot och prologen griper tag, varpå berättelsen håller fast i ytterligare 240 sidor. Det är en saga från Norrbottens urskogar som löper kronologiskt längs två parallella spår: det konkreta och det naturmytiska ... Skildringar av de Norrbottniska skogarna, märgkylan och originalen är allt annat än sällsynta, men Lundgren har verkligen bäddat in sig i den mjuka mossan och doppat pennan i svartvattnet ... En extra finess är att en del av dialogen hålls på "bondska", som säkert är svårbegriplig för läsare utan rötter i Överluleå och därmed skapar ett dimstråk mellan oss och texten. Som vore det ett halvvägs mellan natur och kultur ... Andrea Lundgren har hittat hem i sin andra roman. Jonas Thente, Dagens Nyheter Hon skildrar den besjälade naturen med precis rätt tonfall ... Familjens öden är oupplösligt sammanflätade med skogen och det som gömmer sig djupt därinne. Den magiska realismen känns inte det minsta sökt, utan bilden av en tillvaro där människan hela tiden lever sida vid sida med det okända med bara en tunn hinna emellan blir självklar och bärande. Att bilden av en urkälla med sitt rotdjupa träd är både välanvänd och välbekant spelar mindre roll. Berättelsen väcker inte känslan av att reproducera något gammalt och uttröskat, utan framkallar snarare associationer som gör sig påminda i bakgrunden; Tolkiens träd sveper förbi, liksom John Bauers skogsbilder ... en tilltalande roman, där saga och kärv norrbottnisk realism existerar i samma fruktbara symbios som tjärnen och Trädet. Paulina Helgeson, Svenska Dagbladet Prosan slingrar sig vackert fram och perspektivet skiftar bångstyrigt mellan skogens väsen och familjemedlemmarna, främst kvinnorna, på gården. Vridningen är inte helt oproblematisk, men Lundgren rör sig lätt och lyriskt mellan de olika kropparna. Då och då talar människorna också en svårgenomtränglig bondsk dialekt, som stämningsfullt lägger sig vid sidan av de symboltyngda detaljerna. Det är drömskt och gripande, men vad är det som skogen döljer? Vad är det egentligen som sker? Det är först med bokens andra och kortare del som bitarna faller på plats, även om den delen till viss del står för sig själv med nya röster och ny geografi. Ändå fängslar varje kapitel med sin gåtfulla omsorg om detaljerna och sin säregna ton. Det är en vackert stämd berättelse som på ett fascinerande sätt förenar naturen med människans innersta. Jonna Fries, Smålandsposten Att skriva meningsfulla sagor är svårt, inte minst när sagan saknar moralisk eller pedagogisk poäng, och någon sådan har inte Glupahungern. Men Andrea Lundgren lyckas, och hon använder sig av E.T.A. Hoffmanns klassiska metod att fånga det övernaturliga, nämligen genom att vara noga med det naturliga. Miljön är inte sagoartad utan tämligen alldaglig, en norrländsk familj på en gård i en skogsby, som romanen följer i tre, fyra generationer .. Omsorgsfullt och på naturlig, lugnt och vackert pulserande prosa vandrar berättelsen framåt utan minsta uns av sagostil. Vi befinner oss fjärran från allt "Det var en gång", vilket gör det så mycket lättare att acceptera den udda romanvärld som Andrea Lundgren skapar. På sitt alldeles egna skogsromantiska vis renodlar hon olika slags psykologiska karaktärer och drar mig som läsare in i en berättelse, som jag något förvånat finner mig starkt fängslad av. Lennart Bromander, Aftonbladet Det bor en historieberättare i Andrea Lundgren. En sådan som berättar så att du inte vet vad som är möjligt eller inte, och en sådan som gör att det inte spelar någon som helst roll ... Känslan av att en uråldrig kraft har makt över människan växer sig starkare för varje sida och kulminerar i bokens lågmält dramatiska upplösning. Fram till dess har vi fått lära känna familjemedlemmarna i huset invid skogen liksom från sidan. Snarare än att teckna ingående porträtt bygger Andrea Lundgren upp karaktärer och miljöer med hjälp av enstaka detaljer. En stor mun blir en nära nog tillräcklig beskrivning av Ingrids glupska och egensinniga dotter Baba. Andrea Lundgren har en självklarhet i sitt sätt att berätta som man ofta förknippar med mer rutinerade författare. Och det gäller inte bara hennes sätt att hantera språket, de drömska naturskildringarna där skogen och dess varelser ges röst och själ eller den korthuggna men trovärdiga dialogen. Hon bygger upp intrigen på ett sätt som gör "Glupahungern" till en riktig spänningsroman. Den förtätade stämningen griper tag och håller fast redan från första sidan och förebådar det slut som ska komma. Erika Walukiewicz, Katrineholms-Kuriren Glupahungern är både säregen och lockande, och jag tilltalas av blandningen av naturmystik och familjerealism. Det är en märklig bok, men definitivt på ett positivt sätt. Bloggen Ugglan &amp; boken Andrea Lundgrens Glupahungern är en bok att bli kär i. Ett fint omslag, en intressant titel och en historia som verkar vara en saga ... Allra mest gillar jag den här berättelsen för den tysta kärlek som beskrivs. En sådan där tyst, stark, kärlek som känns innerlig och evig. Bloggen Booze'n'Books

Halvan bekämpar skogsbränder! En ny del i succéserien om Halvan.Halvan är brandflygare, det betyder att han är pilot på ett brandflygplan. Hans jobb är att släcka bränder från luften med hjälp av sitt flygplan. Eftersom jorden har blivit varmare och torrare så brinner det mer i våra skogar. Larmmottagaren Louise har fått in ett larm om en skogsbrand och Halvan och hans kollegor måste genast rycka ut. Med hjälp av flygplanens skopor kan de skopa upp vatten ur en sjö i närheten av branden. Det tar tid att släcka en skogsbrand, men framåt kvällen har de äntligen lyckats!Lär dig om pontoner, skopor, roder, vattentankar, skogsbränder och mycket mer i denna faktaspäckade bok om brandflygplan för de minsta fordonsälskarna.

Kirurgöverläkaren Ola Bergman blir en sen höstkväll kallblodigt nedskjuten utanför akutmottagningen på Sundsvalls sjukhus. Läkaren Erik Jensen är först på plats och försöker rädda kollegans liv. Det enda spår han ser av mördaren är den silvergrå kombi som lämnar platsen i ilfart. Kriminalkommissarie Johan Axberg och hans kollegor misstänker att motivet antingen är svartsjuka, på grund av offrets ökända otrohetsaffärer, eller att det är kopplat till Bergmans engagemang i det lokala läkemedelsbolaget Global Medical Careness, som enligt ryktet säljer medicin med cancerframkallande biverkningar till u-länder. Samtidigt härjar en pyroman i Sundsvall. Större och större bränder anläggs och det är bara en tidsfråga innan någon kommer till skada. En förbryllande detalj är att pyromanen vid varje brand lämnar efter sig en metallbricka med ett inristat namn och nummer. En komplicerad utredning tar sin början, där spåren pekar både mot Sydafrika och mot Sundsvalls stadsbrand 1888. Evig eld är den sjätte romanen i Jonas Moströms serie om Johan Axberg, Sofia Waltin och de andra kriminalpoliserna i Sundsvall. "Han är en väldigt skicklig författare Han kan bli en av de riktigt stora deckarförfattarna"Magnus Utvik, Gomorron Sverige, SVT"Händelser vävs samman, intrigerna tätnar och berättelsen får ett historiskt djup. Moströms läkarkunskaper ger en ytterligare dimension till handlingen. Därefter strålar allt samman till ett rafflande och oväntat slut. 'Evig eld' är den bästa, mest sammanhållna, av Jonas Moströms deckare. Jag väntar med spänning på nästa bok."Östersunds Posten"Det är bra driv i handlingen, god spänning, bra dialog och väl tecknade miljöbilder från Sundsvall"Dagbladet"Jonas Moström har byggt upp ännu en spännande historia i Sundsvallsmiljö, dessutom i vanlig ordning med ett raffinerat slut. Frågan är när någon ser till att det blir film av hans ypperliga berättarkonst."Örnsköldsviks allehanda"Hans intriger är spännande, lättlästa och skapar en stor nyfikenhet. Jonas Moström är en stor författare i Sundsvall han förtjänar att erövra övriga Sverige också!"DAST Magazine

Kirurgöverläkaren Ola Karlgren blir en sen höstkväll kallblodigt nedskjuten utanför akutmottagningen på Sundsvalls sjukhus. Läkaren Erik Jensen är först på plats och försöker rädda kollegans liv. Det enda spår han ser av mördaren är den silvergrå kombi som lämnar platsen i ilfart. Kriminalkommissarie Johan Axberg och hans kollegor misstänker att motivet antingen är svartsjuka, på grund av offrets ökända otrohetsaffärer, eller att det är kopplat till Karlgrens engagemang i det lokala läkemedelsbolaget Global Medical Careness, som enligt ryktet säljer medicin med cancerframkallande biverkningar till u-länder.Samtidigt härjar en pyroman i Sundsvall. Större och större bränder anläggs och det är bara en tidsfråga innan någon kommer till skada. En förbryllande detalj är att pyromanen vid varje brand lämnar efter sig en metallbricka med ett inristat namn och nummer.En komplicerad utredning tar sin början, där spåren pekar både mot Sydafrika och mot Sundsvalls stadsbrand 1888.Evig eld är den sjätte romanen i Jonas Moströms serie om Johan Axberg, Sofia Waltin och de andra kriminalpoliserna i Sundsvall.Händelser vävs samman, intrigerna tätnar och berättelsen får ett historiskt djup. Moströms läkarkunskaper ger ytterligare en dimension till handlingen. Därefter strålar allt samman till ett rafflande och oväntat slut. Evig eld är den bästa, mest sammanhållna, av Jonas Moströms deckare. Östersunds-PostenJonas Moström har byggt upp ännu en spännande historia i Sundsvallsmiljö, dessutom i vanlig ordning med ett raffinerat slut. Frågan är när någon ser till att det blir film av hans ypperliga berättarkonst. Örnsköldsviks Allehanda

Äntligen en ny bok om Linköpings domkyrka! Katedralen i Linköping är en av norra Europas bäst bevarade gotiska kyrkor. Under nästan 300 år pågick arbetet med detta gigantiska byggnadsverk. Från Tyskland, England och Frankrike kom byggmästare. stenhuggare och konstnärer för att bygga en katedral i skärningspunkten mellan det lokala och det universella. Genom digerdöd, fattigdom, bränder och katastrofer dröjde det ända till omkring år 1500 innan den var färdigbyggd. Om denna märkliga katedral berättar bland andra Monika Minnhagen Alvsten och Stefan Hammenbeck i denna bok, som illustreras med över 400 fotografier tagna av Jonas Sällberg. Från medeltidens konst, om helgonkult och stormaktstidens gravkonst fram till de senaste årens stora utsmyckningar med graverade fönster, ljusbärare i silver och märkliga textila konstverk låter författarna oss följa med på en resa under 800 år.

Boken handlar om ett kärleksdrama med start på Studentlyckan i Lund, fortsättning på Gillet i Uppsala, final på Brända Tomten i Stockholm, Dans kärlek till sin högt älskade Marie, vårbaler, studentnationer, soliga Harvarddagar, Marie Curie, Jonas Salk, Nils Bolander, skolmössor, betydelsen av kärlek och fysisk aktivitet för maximal lyckokänsla, kramens och kyssens fysiologi, Ros-avdrag, Ryt-påslag, savoir-vivre-domstolar, Maud Olofsson, Hillary Clinton, det kärleksfulla, globala, ultimata OC-samhället, lyckoförmedlande präster, glädjespridande örebromission, många andra personer, företeelser och ting; författarens ambition är att dela med sig av kärlek, lycka, glädje, i lättlästform erbjuda några timmars sällskap under en flyg- eller tågresa.

Kyrkokalendern är en värdefull hjälp till alla som arbetar i församling och deltar i planeringen av gudstjänsten. Kyrkokalendern kan också användas för grupper och träffar under veckan – under hela kyrkoåret. Kalendern kombinerar kyrkoårets helgdagar med fördjupande texter för en vuxen tro. Årets tema, Lärande och undervisning, tar fasta på tron som ett livslångt lärande, tillsammans med andra och tillsammans med Gud. I det lärandet är gudstjänsten en självklar del. Gudstjänsten är pedagogik - och Kyrkokalendern hjälper också till att göra den pedagogisk. Det gäller inte minst barnen, som också ska välkomnas in i gudstjänster och andakter, på sina villkor. Här finns förslag och tips på aktiviteter till barnens gudstjänst och kopieringsunderlag på webben. I Kyrkokalendern hittar du allt du behöver inför söndagens gudstjänst: introduktion till helgens tema och till bibeltexterna, gestaltning av kyrkorum, inspiration till förkunnelse och psalmval, fördjupande texter som följer kyrkoårets pedagogik. För varje söndag och helgdag får du: • Kort introduktion till söndagens tema• Förslag på kyrkorummets gestaltning; val av blommor, altarljus, liturgisk färg• Korta introduktioner som sätter söndagens texter i sitt sammanhang• Förslag på aktiviteter till barnens gudstjänst med kopieringsunderlag på webben• Psalmförslag• Reflekterande texter för predikoförberedelser och andakter• Fördjupande tematexter för studiecirklar och samtalsgrupper• Tips om kyrkoårets högtider, traditioner och andra särskilda dagar som kan ge dig idéer till olika aktiviteter – både i församlingens grupper och för kommunikationen utåt. I Kyrkokalendern finns något för alla: • För vaktmästaren finns anvisningar för kyrkorummets gestaltning; val av blommor och altarljus• För textläsaren finns kort introduktion till söndagens texter• För pedagogen finns kopieringsunderlag för barnens gudstjänst• För musikerna finns psalmvalslistor• För prästen och diakonen finns inspiration till förkunnelse och fördjupande texter.• För kyrk- och gudstjänstvärden finns introduktion till söndagen• För gudstjänstdeltagaren finns beskrivning av kyrkoårets högtider och kyrkoårets färger Ett studiematerial framtaget av Sensus finns i slutet av boken. Gör Kyrkokalendern till din egen gudstjänstbok och följeslagare under kyrkoåret 2019-2020. NYHET! Nu kan du dessutom ladda ner kyrkokalendern i din egen digitala kalender eller dagbok. Skribenter i Kyrkokalendern 2019-2020:• Bo Brander (präst)• Matilda Brink Larsen (organisationen Agape)• Sofia Camnerin  (Bitr. kyrkoledare i Equmeniakyrkan)• Amanda Carlshamre (student och förtroendevald)• Gillis Edman (begravningsentreprenör)• Jonas Eek (präst)• Johan Engvall (STI i Jerusalem)• Sofia Lilly Jönsson (musik- och kulturskribent)• Maria Küchen (författare)• Thorbjörn Larsson (generalsekreterare för Barncancerfonden)• Martin Modéus (biskop i Linköpings stift)• Jonas Persson (sjukhuspräst och handläggare Kyrkokansliet)• Lotta Schelin (f d fotbollsproffs)• Lena Sjöstrand (präst i Lunds domkyrkoförsamling)• Jennie Wall (präst i Salems församling)• Björn Wiman (kulturchef på DN)• Martin Ärnlöv (generalsekreterare Röda korset) 

Pedagogik är en av de klassiska vetenskapliga disciplinerna och har som universitetsämne en hundraårig tradition. I takt med att samhället förändras har även det innehåll som sysselsätter pedagogiken ändrats. Var befinner sig det vetenskapliga ämnet pedagogik i dag? Hur ser den historiska bakgrunden till ämnets framväxt ut? Vilka är de fundament som håller samman pedagogikämnet? Vilka framtida utmaningar finns att hantera?    I den här boken medverkar några av Sveriges främsta forskare i pedagogik. Genom deras olika nedslag i pedagogisk forskning erbjuds en pluralistisk förståelse för det pedagogiska landskapet och ämnets framväxt och utveckling.    Några av de teman som tas upp i boken rör pedagogikens roll i lärarutbildningen, forskning om skolans kunskapsfrågor, internationella jämförelser av länders utbildningssystem, förändrade gränslinjer mot andra vetenskapsområden så som exempelvis utbildningsvetenskap, samt inomdisciplinära förändringar och utmaningar. Andra teman som lyfts i boken är vilken betydelse synen på vad det innebär att vara människa har för pedagogiska relationer och på vilka sätt pedagogiken som akademiskt ämne kan närma sig den vardagliga praktiken i olika pedagogiska situationer och sammanhang.    I bokens andra upplaga har två kapitel tillkommit, ett om pedagogisk retorik och det andra i pedagogisk filosofi, där båda på olika sätt hanterar pedagogikens normativa samhällsuppdrag och funktion.    Redaktör för boken är Mattias Nilsson Sjöberg han innehar en doktorsexamen i pedagogik och är verksam vid Högskolan Kristianstad. Jonas Aspelinär professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad.  Johan Dahlbeckär docent i pedagogik vid Malmö universitet.  Tomas Englundär seniorprofessor i pedagogik vid Örebro universitet.  Tina Kindebergär lektor och docent i pedagogik och i ämnet retorik vid Lunds universitet och professor II vid universitetet i Syd Ost Norge.  Sverker Lindbladär seniorprofessor i pedagogik vid Göteborgs universitet.  Claes Nilholm har arbetat som professor i pedagogik vid flera svenska högskolor och universitet, senast i Uppsala.  Daniel Petterssonär professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.  Karin Rönnerman är professor em. i pedagogik och verksam vid Göteborgs universitet.  Daniel Sundbergär professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.  Lennart Svenssonär professor emeritus i pedagogik vid Lunds universitet.  Roger Säljö har en bakgrund som professor i pedagogisk psykologi och verksam vid Göteborgs universitet.  Ingegerd Tallberg Bromanär seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.  Ninni Wahlström är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.  Moira von Wrightär professor i pedagogik och verksam som gästprofessor vid Högskolan i Halmstad.