Då det gått ungefär tjugo minuter av lektionen börjar läraren Thomas tänka att mycket av det han talat om är svårgripbart. Han har fått en mängd indikationer på att eleverna inte följer med i framställningen. Många sitter och pratar om annat, någon tittar ut genom fönstret, flera ser ner i sina böcker eller kladdar i sina skrivböcker. Thomas frågar eleverna vad som är på tok. En blond flicka på tredje raden svarar: ”Det är lite svårt att hänga med, du rör dig från staten till en massa bilmodeller.” Thomas ler: ”Ja, det är bra du säger till. Det är faktiskt skitkrångligt det här.”Ordning/oordning är ett återkommande tema i skoldebatten. I denna bok behandlas frågan om undervisningens sociala organisation: hur samordnas individers beteende i pedagogiska sammanhang? Utgångspunkt tas i interak- tionistisk teoribildning. I brännpunkten finns samspelet mellan lärare och elever. Genom analys av konkreta fall där aktörer som Thomas, Zlatan och Caligula spelar huvudroller får vi inblick i det interaktionistiska tänkandet och förståelse av vad som sker i klassrummet. Boken vänder sig till alla som intresserar sig för teorier om socialt samspel. Den lämpar sig för olika samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningar och då i synnerhet för lärarutbildningen.

Relationskompetens är en central kompetens inom många yrken där man arbetar med människor. Denna kompetens behövs för att verksamhetens kvalitet ska bli god och för att målen ska uppnås, men även för att goda relationer är värdefulla i sig. Inom skolans värld visar studier att lärares relationskompetens är av avgörande betydelse för att främja e...

I den samtida skoldebatten framgår det tydligt att vi lever i ett prestationssamhälle. Med prestation avses då enskilda individers resultat på standardiserade kunskapstest. I den här boken presenteras ett alternativt synsätt, där prestationer blir inslag i relationsprocesser. Bokens titel Inga prestationer utan relationer fångar in en av dess huvudidéer. Här fortsätter Jonas Aspelin att utveckla det synsätt på utbildning som han benämner ”relationell pedagogik”. Han talar även om ”pedagogisk socialpsykologi” och ser sina studier som bidrag till en sådan tänkt subdisciplin inom pedagogiken.I bokens olika kapitel behandlas diverse aktuella utbildningsfrågor, exempelvis vad meningen med utbildning är, vad som karakteriserar ordning i undervisningen, hur lärare kan kommunicera med sina elever så att fruktbar åtskillnad uppstår dem emellan samt vad konceptet ”kreativa relationer” kan betyda inom entreprenörskapspedagogik. Boken riktas till lärarstudenter, verksamma lärare samt studerande i  utbildningsvetenskap och pedagogik. Jonas Aspelin är professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Han har tidigare gett ut en mängd böcker och artiklar inom området, varav följande på Gleerups förlag: Sociala relationer och pedagogiskt ansvar (2010) och Om relationell pedagogik (2011).

Sociala relationer och pedagogiskt ansvar är centrala teman i den nya lärarutbildningen. För att en undervisningssituation ska bli lyckad måste relationen mellan lärare och elev baseras på ett ömsesidigt förtroende. Det förutsätter också att läraren har relationell kompetens. Genom att analysera kommunikationen i klassrum visar författaren hur processer under lektionernas ytskikt hela tiden påverkar relationsbyggandet. I boken beskrivs också hur genuina relationer förverkligas i undervisningen och vad som motverkar att det sker. Studierna visar att läraren behöver en god förmåga att bygga relationer och möta den enskilde eleven som han/hon är. Sociala relationer och pedagogiskt ansvar ger en vägledning i hur dessa förmågor främjas. Boken vänder sig framför allt till lärarstudenter och verksamma lärare, men även till studenter i ämnen som pedagogik, socialpsykologi och sociologi. Jonas Aspelin är docent i pedagogik och fil.dr. i sociologi, verksam vid Malmö högskolas lärarutbildning och Centrum för professionsstudier. Han har skrivit en mängd böcker och artiklar inom området.

Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund ingår i en serie förskolelitteratur. Omsorg är grundläggande i förskolans pedagogik och en viktig sida av alla mänskliga relationer. Den ska enligt läroplanen prägla verksamheten, och barn i förskolan ska erbjudas en trygg omsorg. Omsorg är också en viktig del i kunskapsrepertoaren hos dem som arbetar i förskolan, en kunskap som ofta förblir tyst och svår att dela och utveckla utan ett gemensamt språk för det man gör. I boken Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund utforskas omsorg i förskolan som fenomen och begrepp ur olika perspektiv. Här ges både nya kunskaper och ett bidrag till förskolans professionella språk för arbete med omsorg. Boken vänder sig både till studerande på förskollärarutbildningar och till verksamma pedagoger i förskolan. Boken ger viktig inspiration till hur förskolan förhåller sig till omsorg kontra det kunskapsuppdrag som man har idag. Begreppet educare eller lärande omsorg blir väl belyst och de olika ingångarna i ämnet vidgar det pedagogiska fokuset. För den eller de pedagoger som vill ha en grund för mer strukturerad omsorg med koppling till lärande och undervisning är detta en utmärkt och viktig bok. Ulf Mårtensson, BTJ-häftet nr 24, 2016

Under de senaste decennierna har fokus på standardiserade kunskapsmätningar ökat, och utbildning har blivit liktydigt med enskilda individers prestationer. Relationell pedagogik utmanar detta synsätt genom att i stället erbjuda ett sätt att analysera, förstå och tänka kring utbildning där relationer sätts i centrum. Om relationell pedagogik grundas på tanken att människan växer, utvecklas och lär sig saker i relationer. Författarna introducerar här det relationella tänkandet med utgångspunkt i teoretiker som Kenneth Gergen, Gert Biesta och Martin Buber och applicerar det sedan på frågor som vad utbildning är, vilken betydelse relationen lärare-elev har, hur lärarens förhållningssätt till eleven kan förstås och vad främlingskap i utbildning är. Skolan uppfattas här som en mötesplats - en plats där barn och ungdomar utvecklas som fria och ansvarstagande personer i sam-existens och sam-verkan. Boken vänder sig till lärarstudenter på avancerad nivå. Den kan också användas i vidareutbildning för lärare samt för magisterutbildningar i ämnen som pedagogik och socialpsykologi. Jonas Aspelin är docent i pedagogik vid Malmö Högskola. Sven Persson är professor i pedagogik vid Malmö Högskola och Centrum för professionsstudier.

Från vänster: Lisbeth Gyllander Torkildsen, Karim Hamza, Anette Olin och Jonas AlmqvistRedaktörer: Anette Olin är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. Jonas Almqvist är professor i didaktik vid Uppsala universitet. Karim Hamza är docent i naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholm universitet. Lisbeth Gyllander Torkildsen är filosofie doktor i pedagogiskt arbete och forskningschef i Landskrona kommun. Övriga författare: Lärare och skolledare vid Öresundsgymnasiet Landskrona samt lärare, skolledare och forskare från hela Sverige.Didaktisk utvecklingsdialog Lärares och skolledares professionella utvecklingBoken innehåller elva exempel på möten mellan skolpraktik och forskning. Varje kapitel inleds av en lärare eller skolledare som beskriver ett eget valt didaktiskt dilemma. Författarna delar öppenhjärtigt med sig av upplevda svårigheter i den egna verksamheten. Varje dilemma kommenteras sedan av två forskare och en kollega. Avslutningsvis reflekterar läraren eller skolledaren över vad som framkommit i dialogen. Poängen med didaktisk utvecklingsdialog är att praktiska erfarenheter på detta sätt beprövas och generaliseras. Dessutom prövas teoretisk kunskap och görs relevant genom att konkretiseras. Den didaktiska utvecklingsdialogen är grundad i didaktik och aktionsforskning, vilka båda förespråkar att lärare och skolledare ses som experter i sin egen yrkesutövning. En utgångspunkt i boken är att didaktik som kunskapsfält bidrar till utveckling såväl av lärares undervisning som skolledares ledarskap. I boken bidrar varje kapitel med kunskap om de dilemman som bearbetas och avslutningsvis beskrivs hur didaktisk utvecklingsdialog kan användas som skolutvecklingsmodell. Boken riktar sig därmed till både erfarna och blivande lärare och skolledare, på skolor och i lärar- och rektorsutbildningar, som vill ha autentiska fall att diskutera eller som vill använda didaktisk ­utvecklingsdialog i sitt utvecklingsarbete.

I dag räknas allt fler yrken som professioner och allt fler yrkesgrupper utbildas vid universitet och högskolor. I denna bok tar författarna å ena sidan upp frågor om vad som händer med yrken och kunskaper när de knyts till universitetets ideal och å andra sidan vad som händer med professioner, och före­ställningen om vad en profession är, om den högre utbildningen förändras till såväl innehåll som ideal.I essäerna diskuteras också vilka krav som ställs på den högre utbildningen och professionerna i vårt kulturellt differentierade och socialt segregerade samhälle. Det ställs också allt tydligare krav på att yrken ska redovisa resultat, och författarna undersöker vilka konsekvenser detta får för de professionellas oberoende yrkes­utövning. Yrken som belyses i relation till frågorna är: lärare, tandläkare, designer, författare, polis och socionom. Deltagande författare är: Jonas Aspelin, Anne-Charlotte Ek, Håkan Edeholt, Ola Fransson, Cecilia Franzén, Sophie Hydén, Karin Jonnergård, Caroline Ljungberg, Enrique Pérez, Sven Persson & Cristine Sarrimo.

Pedagogik är en av de klassiska vetenskapliga disciplinerna och har som universitetsämne en hundraårig tradition. I takt med att samhället förändras har även det innehåll som sysselsätter pedagogiken ändrats. Var befinner sig det vetenskapliga ämnet pedagogik i dag? Hur ser den historiska bakgrunden till ämnets framväxt ut? Vilka är de fundament som håller samman pedagogikämnet? Vilka framtida utmaningar finns att hantera?I den här boken medverkar några av Sveriges främsta forskare i pedagogik. Genom deras olika nedslag i pedagogisk forskning erbjuds en vidare förståelse för det pedagogiska landskapets framväxt och utveckling. Mattias Nilsson Sjöberg (red.) är doktorand i pedagogik vid Lunds universitet. Jonas Aspelin är professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Gunnel Colnerud är professor emerita i pedagogik vid Linköpings universitet. Tomas Englund är seniorprofessor i pedagogik vid Örebro universitet. Sverker Lindblad är professor emeritus i pedagogik vid Göteborgs universitet. Claes Nilholm är professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Uppsala universitet. Daniel Pettersson är docent i pedagogik vid Högskolan i Gävle. Karin Rönnerman är professor i pedagogik och verksam vid Göteborgs universitet. Daniel Sundberg är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Lennart Svensson är professor emeritus i pedagogik vid Lunds universitet. Roger Säljö är professor i pedagogisk psykologi och verksam vid Göteborgs universitet. Ingegerd Tallberg Broman är seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet. Ninni Wahlström är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Moira von Wright är professor i Människan i välfärdssamhället vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Läraren är den viktigaste faktorn för barns och ungas lärande i förskola och skola. En erfaren och skicklig lärare kan utmana och lyfta sina barn och elever om de rätta förutsättningarna finns och läraren får möjlighet att utveckla sig i sin profession. Uppdrag Lärare är en forskningsantologi som vill bidra till att vidga och fördjupa diskussionerna om läraryrket, dess innehåll och utveckling. Texterna belyser på olika sätt lärarrollen, dess förutsättningar och möjligheter.Boken vänder sig till blivande och yrkesverksamma lärare i förskola och skola och kan användas i både lärarutbildning och fortbildning.Innehåll:FörordMedverkandeI. YrkesskicklighetAtt göra skillnad / Mikael AlexanderssonNär något oväntat inträffar / Ulla Karin NordängerNär skolans lärande saknar mening / Martin HugoAuktoritet är inte att peka med hela handen / Anneli FrelinKonsten att slå in öppna dörrar / Leif MathiassonII. Makt och statusDen styrda läraren / Lena SjöbergVem ska ha makten att beskriva läraryrket? / Bim RiddersporreManligt kön är en merit / Maria HjalmarssonAtt synas och höras / Leif MathiassonIII. LärandeLearning study ger kollektiv kunskap / Ulla RunessonFörståelse ger djup / Peter GärdenforsEn djungel av neuroner och synapser / Aadu OttMöt barnen där de är / Leif MathiassonIV. BedömningBryggan mellan undervisning och lärande / Dylan WiliamAlla hörn och kanter räknas / Astrid PetterssonDärför måste vi diskutera bedömning i förskolan / Ann-Christine Vallberg RothDen svenska bedömningskulturens framväxt / Christan LundahlHur mäta det omätbara / Leif MathiassonV. Barn och ungaIdealet var ett barn som skulle växa i frihet / Bengt SandinVilken bild av eleven ligger inbakad i läroplanens mål? / Åsa BeckmanRelationer och relationell pedagogik / Jonas AspelinHar du gått vilse? / Leif MathiassonVI. StyrningEtt hungrigt monster / Lena LindgrenDen svårfångade kvaliteten / Folke VernerssonDen paradoxala styrningen av skolan / Christer FritzellBilden av skolan / Leif MathiassonVII. FramtidenProblembarn blir aldrig omoderna / Karin JohannissonFramtidens kunskap är ingen snabbköpsvara / Sven-Eric LiedmanDen förföriska kontrollen / Joakim LandahlFrån olikhet till valfrihet / Ninni WahlströmDen närsynta samtiden / Leif MathiassonMjuka pärmar, 248 sidorUtgiven 2012

Pedagogik är en av de klassiska vetenskapliga disciplinerna och har som universitetsämne en hundraårig tradition. I takt med att samhället förändras har även det innehåll som sysselsätter pedagogiken ändrats. Var befinner sig det vetenskapliga ämnet pedagogik i dag? Hur ser den historiska bakgrunden till ämnets framväxt ut? Vilka är de fundament som håller samman pedagogikämnet? Vilka framtida utmaningar finns att hantera?    I den här boken medverkar några av Sveriges främsta forskare i pedagogik. Genom deras olika nedslag i pedagogisk forskning erbjuds en pluralistisk förståelse för det pedagogiska landskapet och ämnets framväxt och utveckling.    Några av de teman som tas upp i boken rör pedagogikens roll i lärarutbildningen, forskning om skolans kunskapsfrågor, internationella jämförelser av länders utbildningssystem, förändrade gränslinjer mot andra vetenskapsområden så som exempelvis utbildningsvetenskap, samt inomdisciplinära förändringar och utmaningar. Andra teman som lyfts i boken är vilken betydelse synen på vad det innebär att vara människa har för pedagogiska relationer och på vilka sätt pedagogiken som akademiskt ämne kan närma sig den vardagliga praktiken i olika pedagogiska situationer och sammanhang.    I bokens andra upplaga har två kapitel tillkommit, ett om pedagogisk retorik och det andra i pedagogisk filosofi, där båda på olika sätt hanterar pedagogikens normativa samhällsuppdrag och funktion.    Redaktör för boken är Mattias Nilsson Sjöberg han innehar en doktorsexamen i pedagogik och är verksam vid Högskolan Kristianstad. Jonas Aspelinär professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad.  Johan Dahlbeckär docent i pedagogik vid Malmö universitet.  Tomas Englundär seniorprofessor i pedagogik vid Örebro universitet.  Tina Kindebergär lektor och docent i pedagogik och i ämnet retorik vid Lunds universitet och professor II vid universitetet i Syd Ost Norge.  Sverker Lindbladär seniorprofessor i pedagogik vid Göteborgs universitet.  Claes Nilholm har arbetat som professor i pedagogik vid flera svenska högskolor och universitet, senast i Uppsala.  Daniel Petterssonär professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.  Karin Rönnerman är professor em. i pedagogik och verksam vid Göteborgs universitet.  Daniel Sundbergär professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.  Lennart Svenssonär professor emeritus i pedagogik vid Lunds universitet.  Roger Säljö har en bakgrund som professor i pedagogisk psykologi och verksam vid Göteborgs universitet.  Ingegerd Tallberg Bromanär seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.  Ninni Wahlström är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.  Moira von Wrightär professor i pedagogik och verksam som gästprofessor vid Högskolan i Halmstad.   

Radiologi är en av de största kliniska specialiteterna inom sjukvården, med koppling till praktiskt taget alla övriga specialiteter. På senare tid har utvecklingen inom fältet varit enastående, både vad gäller teknik, kontrastmedel, minimalinvasiva behandlingsmetoder och digital bildhantering...

CARL JONAS LOVE ALMQVIST [1793-1866] är en av svensk litteraturs mest originella författare. Romantiker, realist, tidig feminist och radikal inte minst som aktivt verkande för allmän rösträtt. Hans mest kända verk är den historiska romanfantasin om mordet på Gustav III, Drottningens juvelsmycke [1834], och den samhällsomstörtande kärleksromanen Det går an [1839], i vars kölvatten det uppstod en hel »Det går an«-litteratur och som omintetgjorde Almqvists civila karriär i Sverige.

I OEI # 63–64 medverkar: Bengt Adlers, Lars Ahlström & Hans Anders Molin, Stefan Altekamp, Henrik Andersson, Gert Aspelin, Gunilla Bandolin, Claire Roudenko-Bertin, Mårten Björk, Katarina Båth, Roger Caillois, Knut Ebeling, Gisela Eberhardt, Oswald Egger, Fredrik Ehlin, Leif Elggren, Carl Johan Erikson, Helena Eriksson, Linnéa Eriksson, Stephen Jay Gould, Stephan Günzel, Magnus Haglund, Gunnar D Hansson, Edward Harris, Johannes Heldén, Veine Johansson, Karl-Magnus Johansson & Rasmus Svensson, Thomas Kling, Bengt af Klintberg, Lotta Lotass, Jonas (J) Magnusson, Andreas Mangione och Hanna Dagerskog, Giulio Marzaioli, Steve McCaffery, Medlem av det imaginära partiet, Simona Menicocci, Roger Palmer, Jussi Parikka, Stina Pettersson, Raketa, Roland Recht, Johan Redin, Hinrich Sachs, Lina Selander & Oscar Mangione, Lytle Shaw, Skaraborgs museum museum, Robert Smithson, Roland Spolander, Stratagrids, Erik Straub, Carl-Erik Ström, John Sundkvist, Daniel A. Swarthnas, Kristen Tapson, VAVD, Torsten Weimarck, Gunilla Wihlborg, Agneta Ekman Wingate, Margaretha Åsberg, Sven Åsberg."Jordens strata är ett kaotiskt museum. Inbäddad i sedimenten ligger en text som rymmer begränsningar och gränslinjer, vilka gäckar den rationella ordningen, samt sociala strukturer som stänger inne konsten. För att kunna avläsa stenarna måste vi bli medvetna om geologisk tid och om lagren av förhistoriskt material som ligger begravda i jordskorpan. När man ögnar igenom förhistoriens ruiner ser man en hög av förstörda kartor, som ställer våra nutida konsthistoriska begränsningar på ända. Skärvor av logik möter betraktaren då han ser ner i sedimentlagren. De abstrakta rissel som innehåller råmaterialet ses som något ofullständigt, sönderslaget och splittrat." I detta citat, hämtat ur Robert Smithsons manifestartade essä från 1968 om en ny konstform, ”Medvetandets avlagringar: Jordprojekt”, tematiseras alla de tre begrepp som intresserat oss speciellt i arbetet med detta nummer av OEI: "strata", "geologisk tid" och "jordkonst". I den idag mycket omfattande sekundärlitteraturen kring den amerikanska jordkonsten brukar man ofta ange dess början till omkring 1966, och det datum då den övergår i någonting annat till cirka 1974. Under den perioden realiseras en lång rad projekt i det amerikanska landskapet som blivit berömda, och de mest ikoniska är kanske Smithsons "Spiral Jetty" (1970) i Stora saltsjön, Utah, och Michael Heizers "Double Negative" (1969-70), för vilket Heizer spränger bort 240 000 ton berg vid Mormon Mesa i Nevada i två "diken" med en sammantagen längd av 450 meter, vart och ett 15 meter djupt och 10 meter brett. Allt detta är känt, men finns det då en svensk jordkonst, eller Land art, som denna konst snarare kom att kallas i Europa? Det är en av de frågor som vi närmar oss i detta nummer av OEI, där vi reflekterar kring jordkonst / Land art-konnoterande arbeten i Sverige från mitten av 60-talet och några decennier framåt. Kärnan i OEI # 63–64 är historiografisk. Och den historiografiska, eller alternativ-historiografiska, praktiken är här, som tidigare, kopplad till collagets och montagets procedurer. Men de stratigrafiska diskurser och kontexter vi specifikt sonderar uppenbarar också de stratifieringar, de temporala och spatiala överlagringar som dessa orena och öppna procedurer i sig kan implicera. Översättningar kopplas till nyproducerade bidrag, litterära och filosofiska arbeten till konstnärliga och geologiska, etc. – skikt över skikt. OEI # 63–64 blir på så vis också en övning i komplexitet, i att läsa lager. "[V]illkoret för att kunna tala om 'jordmån' är en begynnande stratigrafisk forskning, vars uppgift strängt taget är att analysera den – och inte exempelvis bara utgrävningsföremålet – i egenskap av 'medium', som Benjamin skriver […]. I och med att han upptäcker marken som medium för och bärare av vetande, bryter han igenom den mur som skiljer artonhundratalets arkeologi från nittonhundratalets. Det är enbart på grund av att Benjamin upptäckter markens förmåga till kunskapslagring som han kan utnämna jordmånen till 'det upplevdas medium'. 'Det varsamma spadtaget' som Benjamin talar om är ju 'absolut nödvändigt', inte bara därför att vi genom detta får fram de skatter som ligger gömda i ’den mörka jordmån-en’, utan också därför att endast grävprocessen kan ge besked om de olika lagren och därmed ytterst också om de skatter som de omfattar. […] Om kunskapsobjektet är liktydigt med sin lagring, är utforskningen av detta objekt identisk med analysen av dess arkiv – och när lagringen av objektet i sin tur motsvarar lagren, är vetandet om detta liktydigt med stratigrafi" (Knut Ebeling "'Ausgraben und Erinnern' – Benjamins arkeologiska tankebild"). I OEI # 63–64 medverkar fem olika formgivare med var sitt typografiskt stratum. Numret inleds med Johanna Himmelsbachs formgivning, där uppslagets vänstra respektive högra sida bildar två lager som bryts mot varandra; en veckning som Himmelsbach också kopplar till läsaktens och minnets funktioner. Därefter följer Louise Kelpes mall, som kännetecknas av förskjutningar i horisontalled, förtätningar och förtunningar hos de olika skikten, vilka ibland interpunkteras av lutande typografiska pelare. Hos FÄLT följer läsningen snarare den långa, kontinuerliga sekvensens temporalitet. Denna bryts sedan mot Sara Kaamans perforerade strata och excentriska cirkulära rubriker. I numrets avslutande mall har Christopher West arbetat med skikt från olika designhistoriska perioder, med nedslag i 1500-, 1700-, och 1800-talen, men realiserade med typsnitt som är nyformgivna och publicerade 2014. I dessa strata finns också insprängda bidrag, formgivna av konstnärerna och författarna själva (Stratagrids projekt "Speeding sediments", Roger Palmers "Spiral" (formgiven av Richy Lamb), Johannes Heldéns "Terraforming"), vilka, likt fossiler i sedimentära bergarter, vilar i numrets olika typografiska skikt. För omslaget står Skaraborgs museum museum med ett diagram över de västgötska platå-bergens lagerföljd tryckt på brun board. Jonas (J) Magnusson och Cecilia Grönberg

IT'S NEVER TOO LATE TO START AGAIN. AND AGAIN. It's always awkward when five thousand kronor goes missing. When it happens at a certain grotty hotel in south Stockholm, it's particularly awkward because the money belongs to the hitman currently staying in room seven. Per Persson, the hotel receptionist, just wants to mind his own business, and preferably not get murdered. Johanna Kjellander, temporarily resident in room eight, is a priest without a vocation, and, as of last week, without a parish. But right now she has two things at her disposal: an envelope containing five thousand kronor, and an excellent idea ...Featuring one violent killer, two shrewd business brains and many crates of Moldovan red wine, Hitman Anders and the Meaning of It All is an outrageously zany story with as many laughs as Jonasson's multimillion-copy bestseller The Hundred-Year-Old Man Who Climbed Out of the Window and Disappeared.

Den svenska brunbjörnen är en av våra ädlaste och skyggaste viltarter och som ökar i population varje år. Intresset växer för arten hos landets jägare. Rovdjursjägaren Rasmus Boström, Älvdalen, med totalt 17 st fällda svenska björnar och med sina hundar inblandade i 40-talet svenska fällda björnar, och Jonas Lännbjer, Karlstad, delar i boken med sig av sina erfarenheter av björnjakt. Det har inte tidigare skrivits någon bok som behandlar jakt på björn på ett så ingående sätt. I boken finns det många tips för den som är intresserad av att veta mer om björnens biologi, levnadssätt, förberedelser inför jakt, själva jakten, hundar för björnjakt, eftersök och tillvaratagande av trofé. Tycker man bara om att titta på intressanta och fina bilder så går det också bra.

Growth is the first book published by Jonas Dahlberg, a book which contains poems written between the years of 2008 and 2014, together with photos taken in France, Germany and Sweden between the years of 2010 and 2014. The cover, poems, photos and the structure of the book is an attempt to portray the powerful and emotional sense of death and the visions of what lies locked beyond the borders of life, as well as the states of the mind and flesh. “The whole energy and feeling I am left with is a defiant and hugely energetic stand both for and against death” and “Horrifying and real, but yet so seductive and grappling” these are just some of the impressions that have left their mark on those who have read and who have tried to describe this work of art.

Ingmar är en pensionerad regissör, änkeman sedan en tid, som lever lite desillusionerat, men nu återfått glädjen i tillvaron på egen hand genom att ägna tiden åt sin frus rosenträdgård. Men sommaren är ovanligt het, det var väldigt länge sedan det regnade och rosorna behöver vatten. På baksidan av huset, gömd bland sly och ogräs, hittar Ingmar en gammal rostig kran som visar sig ha oväntade egenskaper.