Medie- och kommunikationsvetenskap är ett samhällsvetenskapligt och humanistiskt ämne som använder sig av många olika forskningsmetoder. Denna bok syftar till att möta behovet av en ämnesspecifik metodlära. Här behandlas grunder för vetenskaplig metod, samt både kvalitativa och kvantitativa ansatser: metoder för studier i naturliga situationer (etnografiska fältstudier, etnografi online och samtalsanalys), frågeundersökningar (intervjuer, surveyundersökningar och experiment) samt text-och medieanalyser (kvantitativ innehållsanalys, språklig analys av text, kritisk diskursanalys, multimodal analys, samt retorisk analys). Denna tredje och kraftigt omarbetade upplaga innehåller flera nya kapitel. Övriga kapitel har skrivits om med hänsyn till aktuell forskning och metodutveckling. Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap ger en stabil grund och värdefulla verktyg för såväl studenter på grund- och fortsättningsnivå som avancerade forskare.

I en tid då medielandskapet är i ständig förändring och traditionell medieforskning konstant utmanas ökar behovet av att förena teknik, humaniora och samhällsvetenskap. Medie- och teknikforskning kräver innovativa angreppssätt för att navigera bland komplexa relationer mellan kultur, samhälle, ekonomi och teknologi.I den här boken bjuder ledande forskare in till samtal om teknologins utmaningar och möjligheter. Här presenteras redskap för att utforska, beskriva, begreppsliggöra och förstå nya relationer mellan medieteknologier och deras omvärld - en kunskap som förbereder läsaren att på egen hand kombinera samhällsvetenskapernas kritiska analyser med teknikvetenskapernas tradition att utveckla tillförlitliga och effektiva system. Tekniska mediestudier riktar sig till studenter inom ämnen som medieteknik, medie- och kommunikationsvetenskap, kulturvetenskap, data- och systemvetenskap, interaktionsdesign och informatik.

Mariestads lagbok från år 1597 är unik. Bara från fyra svenska städer finns det handskrivna lagböcker bevarade. Handskriften återfinns idag på Kungliga biblioteket. En viss proveniens kan spåras av den på pärmen nästan bortnötta texten ”Mariestadtz Lagh book ANNO 1597” där också en av ägarna har präglat sitt namn: Leonard Rääf. På främre pärmens insida står med bläck Mariestads Rådstugu tillhörig. Enligt en anteckning högt upp på blad 1r skänktes handskriften den 24 januari 1852 till Kungl. Biblioteket ”af Hr Kammarjunkaren och Ridd. Leonard Rääf”. Leonard Fredrik Rääf (1786-1872), ”Ydredrotten” på Forsnäs i Östergötland, var en ultrakonservativ riksdagsman, lärd historiker och samlare, betydelsefull inte minst som medarbetare vid utgivandet av Svenskt diplomatarium och Swenska fornsånger, samt själv författare till den stora Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergötland. Hur, var och när Rääf hade införskaffat Mariestads Lagbok är okänt. Lagboken tillkom decenniet efter Mariestads grundläggning och bygger på Magnus Erikssons stadslag från omkring 1350-talet. Avskriften är gjord av stadsskrivaren i Mariestad Jacob Svensson Iller, även känd som Jacob skrivare. Redan 1865 framförde Carl Johan Schlyter tanken att handskriften var skriven av Jakob Svensson Iller. Hans namn visserligen inte finns i handskriften, men Schlyter såg likheterna i skrivstilen i andra handskrifter, där Iller uttryckligen uppger sig vara skrivaren. Lagtexten omfattar 188 sidor. Den innehåller ett stort antal anfanger, målade i vackra färger. Texten är präntad med en vacker handstil och i flera färger. En av de mer intressanta bilderna är en detaljerad teckning av ett skepp (sid. 216, fol. 46v) som har uppmärksammats i både fartygs- och historieböcker. Den är införd i kapitel 30 i köpmålabalken. Varför bilden av skeppet finns avbildat här är en gåta. Något sådant skepp kan inte ha funnits i Vänern och var Iller fått uppslaget till denna illustration lär vi aldrig få kunskap om. Efter lagtexten återfinns 16 sidor med avskrifter av handlingar som var av betydelse för den unga staden. Här finns även stadens privilegiebrev från den nionde oktober 1583. Handskriften utges nu genom Missalestiftelsen i Skara som tidigare har utgivit: Skaramissalet (2006), Swensk ordabok (2009) och Breviarium Scarense (I:2011, II: 2016).

ALGORITMER I Fronesis nr 64–65 undersöker vi med hjälp av en rad nyskrivna och översatta texter algoritmer ur olika samhällsteoretiska infallsvinklar. Genom att belysa sociala och politiska aspekter av teknikutvecklingen som ofta förbises i den dagliga debatten hoppas vi kunna bidra till en fördjupad diskussion om algoritmernas roll i vår gemensamma framtid. Begrepp som algoritmer och AI har ofta något av ett mystiskt skimmer av ogenomtränglighet kring sig. Några av numrets texter närmar sig algoritmer som kulturella objekt. Ian Bogosts text »Datavetenskapens domkyrka« belyser samtidens närmast religiösa dyrkan av algoritmer och big data. Andra texter i numret tar ett avmystifierande grepp, som fysikern Christina Gratorps essä »Molnets materialitet«, som stegvis blottlägger det digitala molnets materiella förutsättningar. Ett annat tema rör algoritmernas roll i klassificeringen av sociala data. För sociologerna Marion Fourcade och Kieran Healy är klassificering, rankning och kvantifierade poäng sociala processer som alltmer förmedlas via algoritmiska system, vilka tenderar att förstärka godtyckliga sociala kategorier. Sociologen Anton Törnberg diskuterar tron på big datas förmåga att objektivt beskriva den sociala verkligheten och argumenterar för behovet av en kritisk samhällsvetenskap. Filosofen Denise Celentano analyserar den digitala automatiseringens roll för arbetslivet ur ett filosofiskt rättviseperspektiv. Forskaren och aktivisten Lilly Iranis bidrag ger en inblick i villkoren för de digitala mikroarbetare som genom plattformen Amazon Mechanical Turk erbjuds IT-företag för utförande av repetitiva uppgifter som AI inte kan hantera. Utbildningsforskaren Lina Rahm ger i sin text ett vidgat historiskt perspektiv på automatiseringsdebatten genom en exposé över den svenska arbetarrörelsens skiftande förhållningssätt till datorn och automatiseringen sedan 1950-talet. Innehåll i Fronesis nr 64–65 (255 sidor): Kalle Eriksson och Anders Hylmö: Algoritmerna i samhället och samhället i algoritmerna Christina Gratorp, Francis Lee och Jakob Svensson: Samhällsanalys i algoritmernas tidevarv: Introduktion till avsnittets texter Tarleton Gillespie: Algoritm Christina Gratorp: Molnets materialitet: Om den mjuka digitaliseringens hårda förutsättningar Natasha Dow Schüll: Slumpens ingenjörskonst: Den enarmade banditens algoritmiska förtrollning Ian Bogost: Datavetenskapens domkyrka Anders Hylmö: Algoritmernas kunskapssociologi: Introduktion till avsnittets texter Marion Fourcade och Kieran Healy: Kategorier rakt igenom Anton Törnberg: Teorins död?: Om framväxten av en digital empirism Anne Kaun: Att automatisera orättvisor: Tre kritiska perspektiv på algoritmer i samhället Johan Söderberg: Automatiseringens politiska ekonomi: Introduktion till avsnittets texter Lina Rahm: Den svenska arbetarrörelsens datapolitik: En berättelse om folkbildning Denise Celentano: Automatisering, rättvist arbete och jämlikhet Lilly Irani: Skillnad och beroende hos digitala arbetare: Fallet Amazon Mechanical Turk Alexander Paulsson och Dalia Mukhtar-Landgren: Med algoritmen bakom ratten: Autonoma fordon och experimentell stadsplanering i Göteborg Jesper Olsson: Främmanden: Algoritmer och poesi Redaktion: Charlotte Fridolfsson, Christina Gratorp, Anne Kaun, Francis Lee, Lina Rahm, Jakob Svensson, Johan Söderberg och Anton Törnberg.

Människor med ett rättshaveristiskt beteende anser sig ofta felaktigt och orättvist behandlade av sin omvärld. De kan i sin kamp för upprättelse göra tillvaron närmast outhärdlig för andra. Många gånger bottnar deras agerande i psykisk ohälsa. Möta människor med rättshaveristiskt beteende – handbok för yrkesverksamma är en bok som ger dig kunskap och redskap för att bemöta dessa personer, så att du både kan försöka minska deras lidande och ge dig själv andrum. I den här nya och utökade upplagan redovisas både svensk och internationell forskning inom området. Dessutom lyfts problematiken med ett rättshaveristiskt beteende på nätet och för anhöriga. Nytt är också en fördjupad juridisk vägledning och flera exempel på svåra situationer. Boken riktar sig till alla som i sitt yrke möter personer med rättshaveristiskt beteende, men exemplen är främst hämtade från offentlig sektor. Om författarnaJakob Carlander är leg. psykoterapeut och arbetar vid egen mottagning.Andreas Svensson är leg psykolog, verksam inom Region Östergötland och driver även egen verksamhet.

Busiga Bebben ska hem till sin nya dagmamma medan mamma och pappa jobbar och storebror Jakob är i skolan. Det blir en snärjig morgon, Bebben är inte särskilt foglig av sig och den övriga familjen är nära ett nervöst sammanbrott innan de äntligen kan komma iväg. Men den nya dagmamman är mer på Bebbens våglängd: det är Bebbens mormor och hon är om möjligt nästan ännu busigare än Bebben ...Busiga Bebben och mormor är en frejdig och skojfrisk vardagshistoria, rik på slapstickinslag. Om Busiga Bebben och hennes hårt prövade familj har Thomas Svensson tidigare berättat i sina populära bilderböcker.Thomas Svenssons son Måns står som förebild för Bebben och i skildringen av denna boks morföräldrar har han inspirerats av sin egen svärmoder som hittar på en mängd skoj och tokigheter med sitt kära barnbarn, precis som bokens mormor.Under hösten 2004 ges även följande Ekorrböcker ut: Sagan om det röda äpplet och Ronny & Julia rymmer.

Busiga Bebben vill inte borsta tänderna. Men då berättar Jakob om de elaka tandtrollen. Efter det blir det borsta av, men förstås på Busiga Bebbens eget tokiga vis.

Jakobs mamma har just kommit hem från sjukhuset med Bebben. Hon är så liten, men hon kan skrika jättehögt.- Hon vill nog ha mat, säger mamma.- Ska jag göra en smörgås, undrar Jakob.- Nej, förklarar mamma, små bebisar äter bara bröstmjölk.På ett enkelt och humoristiskt sätt får vi följa familjens vedermödor och glädje med den nya lilla familjemedlemmen. Från första dagen hemma tills dess att hon tar sina första steg. Och allt berättas ur Jakobs perspektiv. Det här är en underbar bok att läsa tillsammans under väntan på tillökningen i familjen, men också att läsa när man fått tillökning och vill prata om allt det som har hänt.Thomas Svensson har skrivit och ritat 13 böcker om Busiga Bebben som blivit mycket väl mottagna och uppskattade av såväl press som läsare.

Busiga Bebben suger på napp. Fast Bebben är tre år! Och inte bara en napp, Bebben har fem stycken och vill inte sluta med dem. Då berättar Jakob om tomten och Nappland där alla gamla nappar samlas. Kan det hjälpa Busiga Bebben att göra sig av med napparna?

Jakobs mamma har just kommit hem från sjukhuset med Bebben. Hon är så liten, men hon kan skrika jättehögt.- Hon vill nog ha mat, säger mamma.- Ska jag göra en smörgås, undrar Jakob.- Nej, förklarar mamma, små bebisar äter bara bröstmjölk.På ett enkelt och humoristiskt sätt får vi följa familjens vedermödor och glädje med den nya lilla familjemedlemmen. Från första dagen hemma tills dess att hon tar sina första steg. Och allt berättas ur Jakobs perspektiv. Det här är en underbar bok att läsa tillsammans under väntan på tillökningen i familjen, men också att läsa när man fått tillökning och vill prata om allt det som har hänt.Thomas Svensson har skrivit och ritat 8 böcker om busiga Bebben som blivit mycket väl mottagna och uppskattade av såväl press som läsare.

Denna praktiska handbok ger kunskap och redskap för att bemöta människor med rättshaveristiskt beteende. Det här är den tredje och omarbetade upplagan. Människor med ett rättshaveristiskt beteende är ett stort men ofta förbisett samhällsproblem. De slukar massor av tid, framför allt inom offentlig sektor, och blir i sin kamp en prövning för andra. Själva ser de sig som offer med rätt att föra kampen för sin sak vidare till varje pris. Utgångspunkten är att ett rättshaveristiskt beteende bottnar i psykisk ohälsa och är ett uttryck för lidande. Orsaken finns ofta hos den enskilde själv, men blir problematisk för den omvärld som ställs till svars för olika oförrätter. Nytt är att författarna pekar på gemensamma mönster för ett rättshaveristiskt beteende. Du får också konkreta råd för hur du kan bemöta dessa personer i olika miljöer och situationer, såväl i det personliga mötet som i en digital värld. Författarna lyfter även svensk och internationell forskning inom området och ger juridisk vägledning. Boken riktar sig till alla yrkesverksamma som möter personer med rättshaveristiskt beteende, men exemplen är främst hämtade från offentlig sektor. Jakob Carlander är leg. psykoterapeut och arbetar vid egen mottagning. Andreas Wedeen (f.d. Svensson) är leg. psykolog, arbetade tidigare inom psykiatrin och driver i dag egen verksamhet.

Var ligger min arbetsplats i morgon? innehåller 23 unikt levande noveller om en arbetsvardag som en utomstående sällan eller aldrig får tillträde till. Noveller så nära verkligheten att de bara kan skrivas av dem som har arbetets upplevda erfarenheter i kroppen. Novellsamlingen är resultatet av det överväldigande gensvaret när tidningen Kommunalarbetaren i början av 2013 uppmanade sina läsare att skriva noveller om jobbet. Mer än 250 bidrag kom in med berättelser om arbetets lust, lycka, längtan och plåga.  Fem av bidragen fick pris och publicerades i tidningen. Men juryn tyckte att fler skrivande kommunalare borde få chansen att möta läsare och samlade de 23 bästa bidragen i denna antologi med titeln hämtad från andrapristagarens novell. "En pärla bland den moderna arbetarlitteraturen." Jakob Carlander, Östgötacorrespondenten "Jag imponeras av den språkliga klarheten." John Swedenmark, Arbetet "Styrkan i Var ligger min arbetsplats i morgon? eller rättare sagt en av styrkorna är att novellerna tycks vara skrivna direkt efter skiftets slut, med arbetsdagens svett fortfarande kletande kvar på kroppen." Kristian Ekenberg, Arbetarbladet "Denna välfärdens ryggrad, ständigt föremål för politisk diskussion och omorganiseringar, kommer att stå i centrum när vi närmar oss ett nytt riksdagsval." Agnes Arpi, GT "En klassantologi som borde få efterföljare inom hela fackföreningsrörelsen." Ulf Lundén, Dalademokraten Var ligger min arbetsplats i morgon? är ett starkt tidsdokument med större litterära kvalitéer än mycket annat av den samtida prosan." Kristian Lundberg, Helsingborgs Dagblad

Jakobs mamma har just kommit hem från sjukhuset med Bebben. Hon är så liten, men hon kan skrika jättehögt.- Hon vill nog ha mat, säger mamma.- Ska jag göra en smörgås, undrar Jakob.- Nej, förklarar mamma, små bebisar äter bara bröstmjölk.På ett enkelt och humoristiskt sätt får vi följa familjens vedermödor och glädje med den nya lilla familjemedlemmen. Från första dagen hemma tills dess att hon tar sina första steg. Och allt berättas ur Jakobs perspektiv. Det här är en underbar bok att läsa tillsammans under väntan på tillökningen i familjen, men också att läsa när man fått tillökning och vill prata om allt det som har hänt.Thomas Svensson har skrivit och ritat 8 böcker om busiga Bebben som blivit mycket väl mottagna och uppskattade av såväl press som läsare.

När Jakobs nya lillasyster kommer hem blir det inte alls som han har tänkt sig. Hon är alldeles för liten för att kunna vara med och leka, och så skriker hon hela nätterna! Men för det mesta tycker Jakob att det är väldigt roligt att ha fått en lillasyster. Det blir inte en lugn stund med Bebben hemma eftersom hon ständigt hittar på nya bus.Thomas Svenssons uppskattade bilderbok om Busiga Bebben kommer här i en rolig flikversion, där barn aktivt kan delta i läsningen och lyfta på fliken för att få veta hur det går. Titeln är tidigare utgiven som bilderbok utan flikar och Ekorrbok.

Med boken "Från 19 skånska kändisar" inspirerar vi dig till din nästa måltid. I den här boken presenterar vi 19 kända profiler från Skåne och deras favoritrecept. Du får genom tio snabba frågor lära känna dina favorit profiler ännu bättre. I boken hittar du allt från enkla och snabba recept till lite svårare och tidskrävande. Recepten är utformade för att passa alla åldrar och smaker. Skånska profiler som medverkar i boken: Olof Lundh Filip Poon Frans Jeppsson Wall Johannes Wilhelmsson Sanna Persson Halapi Alvaro Santos Jakob Samuelsson Loulou Lamotte Markus Rosenberg Henrik Johnsson Sanna Nielsen Jill Johnson Peder Fredricson och Lisen Bratt Fredricson Paul Rey Linda Letelier Hansson Patrick Ekwall Arne Weise Andreas Nilsson Sara Svensson

Myndighetsutövning vid rättshaveristiskt beteende En liten grupp människor ställer frågor och krav som slukar tid och engagemang från myndigheter, kommuner och offentlig förvaltning. Anställda som möter dessa personer känner sig ofta pressade och oroade för att göra fel, vilket kan leda till ett godtycklig bemötande. För att undvika det är ökad kunskap om lagar och regelverk centralt, men även att ha förståelse för vad som framkallar det egna obehaget. Det här är en bok som bygger på verkliga fall och ger konkret vägledning i de svårlösta situationer som ofta uppstår mellan offentligt anställda och personer med ett rättshaveristiskt beteende. Exempel på frågor som tas upp är: Vilka krav ställs på myndigheten eller kommunen? Vid vilka situationer ökar risken för fel? Vem bör svara på de komplexa frågor som gäller allmänna handlingar? Förord Boken inleds med ett fylligt förord som introducerar begreppet rättshaveristiskt beteende. Det är skrivet av Jakob Carlander är leg. psykoterapeut och Andreas Wedeen (f.d. Svensson) är leg. Psykolog,, författare till boken Möta människor med rättshaveristiskt beteende (7741-094-2).

Två självmordsbombare. Samma klockslag, olika huvudstäder. En ung svensk hittas mördad på ett hotellrum i Manila. Finns det ett samband? Somalia, Afghanistan, Irak, Sydamerika. Den före detta legosoldaten Jakob Nilsson har levt sitt yrkesliv på några av jordens farligaste platser. Nu har han flyttat hem till Sverige och försöker finna sig till rätta på ett tryggt kontorsjobb som säkerhetskonsult. Jobbet får dagarna att gå, men Jakob kämpar mot både vardagens tristess och det självförakt hans livsval har orsakat. En gång i tiden levde han ett vanligt svenssonliv i Stockholm men de långa perioderna utomlands trasadesönder familjen. Hans vuxne son Pontus vill inte längre veta av honom. Ett telefonsamtal förändrar plötsligt allt och snart sitter Jakob på ett flyg till Manila. Där möter han ett Filippinerna långt bortom kritvita stränder och femstjärniga hotell. En värld präglad av fattigdom, korruption och religiös extremism. Där ett människoliv inte är värt någonting. En värld som hans son tydligen blivit en del av. En värld som Jakob alltför väl känner igen Kuriren är en internationell thriller inspirerad av verkliga händelser och författarens egna upplevelser från den globala säkerhetsbranschen. Med ett effektivt språk och en snabb berättarstil skildrar Henrik Blanckert en mörk historia som är lika trovärdig som spännande.

I ekonomismens kölvatten har ett värdetomrum uppstått. Politiken tycks vara utan svar om framtiden, om hur det goda samhället ska skapas. Ropen efter etik och moral eller efter starka ledare, liksom rädslan för det nya främmande, bör ses mot bakgrund av detta. När det politiska samtalet tystas av kamrerssjälar som värnar utgiftstak snarare än politiska idéer växer längtan efter djupare vatten. Även kristdemokratins framgångar under 90-talet bör ses mot denna bakgrund. I den här boken gör Helle Klein en kritisk granskning av Alf Svensson och den svenska kristdemokratin. Men hon går också vidare och uppmanar vänstern att lägga sig i värdesamtalet och bli en motkraft till både ekonomismen och värdekonservatismen. Ett ledande tema är att bristen på etik i dagens samhälle är en brist på demokrati. Det är i den medborgerliga dialogen som en levande etik kan formuleras. Därför är det avgörande att skapa mötesplatser att bereda rum för värdesamtalet. Delaktighet och kommunikation, inte underordning, föder moraliska ställningstaganden. "Jag önskar att det bortom nymoralismen och ekonomismen finns en humanistisk socialdemokrati som drivs av solidaritetens och folkrörelsedemokratins ethos", skriver Helle Klein, som avslutar boken med att låta Amos, Jakob och David i Gamla testamentet utgöra ledstjärnor för arbetarrörelsen in i 2000-talet.

Våra bilder säger inte mer än tusen ord utan bara dessa få: Nej till kärnvapen. Nej till Nato.Tecknaruppropet mot kärnvapen och Nato samlar över 130 tecknare. Uppropet är en protest mot den militära upprustning som Sverige deltar i, grundat i övertygelsen att våld föder våld och att säkerhet inte hittas hos kärnvapenallianser. Bland de medverkande finns tecknare som Jan Lööf, Cecilia Torudd, Sven Nordqvist, Anna-Clara Tidholm, Jakob Wegelius, Sara Granér, Elin Lucassi, Ulf Lundkvist och Max Andersson. Boken innehåller ett urval av uppropets alla bilder och den rika och brokiga samlingen visar hur den stolta traditionen av tecknandet som motståndshandling fortsätter.       Uppropet, under rubriken MOMENT 2022, publicerades först i Aftonbladet våren 2022 och har uppmärksammats i en mängd tidningar i Sverige och Norden. Antologins förord är skrivet av Agnes Hellström, tidigare ordförande för Svenska Freds. Boken innehåller också en text om illustratörers historiska fredsengagemang, av Andreas Berg, professor i illustration, samt en text av bokens redaktör och uppropets initiativtagare Karin Z. Sunvisson.Bildmedverkande: Amalia Alvarez, Martin Ander, Max Andersson, Kristina Anshelm, Love Antell, Magnus Bard, Andreas Berg, Sahar Burhan, Karolina Bång, Hanna Böhm, Bianco Casco, Carl Johan De Geer, Anna Ehrlemark, Mattias Elftorp, Annika Elmqvist, Cilla Ericson, Elias Ericson, Bim Eriksson, Kristina Eriksson, Linus Eriksson, Alexandra Falagara, Mia Fernau, Josefine Forsberg, Karin Frostensson, Ulf Frödin, Albin Granberg, Sara Granér, Malin Granroth, Ellen Greider, Max Gustafson, Saad Hajo, Gunilla Hagström, Mya Hang, Emma Hanquist, Sanna Haverinen, Tina Henriksson, Johan Hesselstrand, Ida Holmedal, Markku Huovila, Ulf Hyltén-Cavallius, Kristian Hägglund, Sonja Härdin, Mirjam Isabella, Ella Jax, Joanna Johnson, Julia Kabell, Mats Kejonen, Carl Krantz, Rebecka L. Manzuoli, Ellen Larsson, Michaela Larsson, Julie Leonardsson, Fia Lien, David Liljemark, Ulrika Linder, Eva Lindgren, Helena Lindholm, Sofia Lucas, Elin Lucassi, Magda Lundberg, Cecilia Lundh, Pontus Lundkvist, Ulf Lundkvist, Louise Löwenberg, Jan Lööf, Mileta Mijatovi , Tilda Mårtensson, Sven Nordqvist, Robert Nyberg, Steve Nyberg, Samuel Nyholm, Kjell-Åke Olsson, Anna Pers Bräcke, Maria Persson, Martin Piazzolla, Ahmad Qaddura, Ulf Rahmberg, Nathalie Ruejas Jonsson, Lars Sjunnesson, Lena Sjöberg, Sara Spånghagen, Tzenko Stoyanov, Tommy Sundvall, Debora Svensson, Patrik Svensson, Artur Szandrowski, Sara Teleman, Christer Themptander, Anna-Clara Tidholm, Cecilia Torudd, Jakob Wegelius, Anna-Majje Wik,Vide Wolke Wemmert, Ulla Wennberg, Lisa Wool-Rim Sjöblom, Karin Z. Sunvisson, Lasse Åberg.

Hur kan den tidiga läs- och skrivundervisningen utformas för att stödja och stimulera alla elevers läsande och skrivande? Vad kan vi göra när läs- och skrivutvecklingen inte går som vi önskar för alla elever? Hur kan lärare anpassa sin undervisning för att möta elevers varierade språkliga behov? Denna bok ger olika perspektiv på vad språkliga utmaningar kan innebära; hur de kan upptäckas, och vad lärare kan göra för att anpassa undervisningen så att den inkluderar alla elever.     Alla eleverär unika och kan i någon fas behöva extra anpassningar eller särskilt stöd.  Den undervisning och det stöd som fungerar för en elev behöver dock inte fungera för en annan. Grunden för en framgångsrik läs- och skrivundervisning är gedigen kunskap om läs- och skrivutveckling, om vad som kan orsaka hinder och vad som kan stötta fortsatt utveckling.  I bokens kapitel diskuteras bland annat flerspråkiga elevers skrivande på svenska, liksom bedömning och kartläggning av den tidiga läs- och skrivutvecklingen. Vidare lyfts hur läs- och skrivsvårigheter i kombination med neuropsykiatriska svårigheter, språkstörning, intellektuell funktionsnedsättning och dyslexi kan inverka på och synas i elevers läsande och skrivande samt vilka konsekvenser det kan få för undervisningen. Innehållet belyser också hur den tidiga läs- och skrivundervisningen kan stimulera och motivera till läsande och skrivande på olika sätt och hur assisterande teknik kan användas. Boken lyfter även hur språklig sårbarhet kan mötas i undervisningen samt vad Läsa-, skriva-, räkna-garantin innebär för läs- och skrivundervisningen. --- Innehållsförteckning Författarpresentation Inledning 1.Kartläggning och bedömning – för att stötta alla elevers läs- och skrivutveckling– Tarja Alatalo 2.Tidig läs- och skrivundervisning utifrån elevens förutsättningar och behov – Tarja Alatalo 3.Uttal, fonologi och skrivande hos flerspråkiga yngre elever – Elisabeth Zetterholm 4.Skriftspråksundervisning under det första skolåret – Gunilla Sandberg 5.Att göra läsningen angelägen – Didaktiska nycklar till läsintresse – Maria Ekenhill & Claes Nilholm 6.Working effectively with struggling student writers: some guidelines for primary teachers– Murray Gadd & Diana Berthén 7.Assisterande teknik i den tidiga läs- och skrivundervisningen – Idor Svensson 8.Multimodalt textskapande som verktyg för att utveckla elevers skrivande – Kristina Danielsson & Ebba Elvander 9.Dyslexi och den tidiga språk-, läs- och skrivundervisningen – Linda Fälth 10.Språkstörning, dyslexi och den tidiga läsundervisningen – Anna Eva Hallin 11.Lässvårigheter bland elever med neuropsykiatriska svårigheter – Jakob Johnels Åsberg 12.Att undervisa för ett expanderat läs- och skrivkunnande hos elever i grundsärskolan – Diana Berthén, Mimmi Waermø & Fia Andersson 13.Språklig sårbarhet och hållbarhet i undervisningen – Barbro Bruce 14.Elevers rätt att få det stöd de behöver för att lära sig läsa och skriva – Ulf Fredriksson 15.Speciallärares och specialpedagogers röster om mötet med elevers varierade språkliga behov – Diana von Börtzell-Szuch & Sari Vuorenpää Begreppslista   --- Tarja Alatalo är professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för lärarutbildning vid Högskolan Dalarna.  Fia Andersson är lektor i specialpedagogik vid Stockholms universitet.  Diana Berthén är lektor i specialpedagogik vid Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet.  Barbro Bruce är leg. logoped och docent i utbildningsvetenskap med inriktning specialpedagogik.  Diana von Börtzell-Szuch (red.) är doktorand på Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet.   Kristina Danielssonär professor i svenska med didaktisk inriktning vid Stockholms universitet och professor i svenska språket vid Linnéuniversitetet.  Maria Ekenhill är verksam som adjungerad adjunkt i svenskämnets didaktik vid Stockholms universitet.  Ebba Elvander är adjungerad adjunkt vid Stockholms universitet.  Ulf Fredriksson är docent i pedagogik och verksam som lärare och forskare vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.  Linda Fälth är docent i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Linnéuniversitetet.  Dr Murray Gadd is a literacy facilitator, teacher and researcher, linked to the University of Auckland, who works across New Zealand and around the world with school leaders and teachers on a wide range of literacy-focused topics.  Anna Eva Hallin biträdande lektor i logopedi vid Karolinska Institutet.  Claes Nilholm är professor i pedagogik vid Uppsala Universitet.  Gunilla Sandberg är professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik vid Mälardalens högskola.  Idor Svensson är professor i klinisk psykologi med inriktning mot läs- och skrivsvårigheter och dyslexi vid Linnéuniversitetet.  Sari Vuorenpää (red.) är lektor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet.  Mimmi Waermö är lektor i specialpedagogik vid Stockholms Universitet  Elisabeth Zetterholm är fil. dr i fonetik och biträdande professor i svenska som andraspråk vid Linköpings universitet.  Jakob Åsberg Johnels är docent och universitetslektor på Göteborgs universitet.