I denna biografiska roman berättar Gustav Fridolin om den person som stått honom närmast och vars namn han bär: hans morfar. Det är en varm och insiktsfull skildring av morfar Gustavs livsresa, från ett arbetarliv i Fattigsverige till ett liv som ekiperare i välfärdsstaten.Gustav är nio år när han får veta att hans föräldrar i själva verket är hans farföräldrar, och att hans nio syskon egentligen är hans fastrar och farbröder. Detta ögonblick kommer att prägla honom i resten av hans liv. Han blir aldrig kvitt känslan av att ha varit en olycka för sina föräldrar, och en extra börda för sin farmor som tagit honom till sig. Han är sjuklig och inte lika stark och händig som resten av familjen. I stället har han läshuvud och är musikalisk, och uppväxten hemma i byn i Göinge präglas av dåligt självförtroende och ett sökande.Så småningom tar han sig till fyrtiotalets Malmö. Staden sjuder av framtidstro. Här får han arbete i en klädbutik, precis som han en gång bestämt sig för, han trotsar klasstabun och gifter sig med en flicka från en fin familj, en omöjlighet bara något decennium tidigare, och han får en lägenhet via den kommunala bostadskön. Ett antal år senare för livet honom tillbaka till Göinge, där han kan förverkliga sin dröm om en egen herrekipering och ge sin dotter helt andra förutsättningar än de han själv hade.Men vägen är långt ifrån rak och okomplicerad. På ålderns höst, när Gustav tycker sig vara framme, ställs familjen inför en katastrof. Det är också då, när han står inför sin svåraste prövning, som han får chansen att göra det som hans farföräldrar en gång gjorde för honom: han får ta hand om sitt yngsta barnbarn. Den Gustav som nu har skrivit den här boken.

I denna biografiska roman berättar Gustav Fridolin om den person som stått honom närmast och vars namn han bär: hans morfar. Det är en varm och insiktsfull skildring av morfar Gustavs livsresa, från ett arbetarliv i Fattigsverige till ett liv som ekiperare i välfärdsstaten.Gustav är nio år när han får veta att hans föräldrar i själva verket är hans farföräldrar, och att hans nio syskon egentligen är hans fastrar och farbröder. Detta ögonblick kommer att prägla honom i resten av hans liv. Han blir aldrig kvitt känslan av att ha varit en olycka för sina föräldrar, och en extra börda för sin farmor som tagit honom till sig. Han är sjuklig och inte lika stark och händig som resten av familjen. I stället har han läshuvud och är musikalisk, och uppväxten hemma i byn i Göinge präglas av dåligt självförtroende och ett sökande.Så småningom tar han sig till fyrtiotalets Malmö. Staden sjuder av framtidstro. Här får han arbete i en klädbutik, precis som han en gång bestämt sig för, han trotsar klasstabun och gifter sig med en flicka från en fin familj, en omöjlighet bara något decennium tidigare, och han får en lägenhet via den kommunala bostadskön. Ett antal år senare för livet honom tillbaka till Göinge, där han kan förverkliga sin dröm om en egen herrekipering och ge sin dotter helt andra förutsättningar än de han själv hade.Men vägen är långt ifrån rak och okomplicerad. På ålderns höst, när Gustav tycker sig vara framme, ställs familjen inför en katastrof. Det är också då, när han står inför sin svåraste prövning, som han får chansen att göra det som hans farföräldrar en gång gjorde för honom: han får ta hand om sitt yngsta barnbarn. Den Gustav som nu har skrivit den här boken.

"Jag vill ta med Dig på en resa. Ibland klär vi oss i kostym, knyter slipsen och går in i finrummen. Ibland får vi stolpiller uppkörda i anus och blir förda av maskerade män i hemliga flygplan över kontinenterna. Jag tror att man reser för att man vill lära sig. I vart fall gör jag det. Under min tid som aktivist och politiker har jag gett mig ut på många resor. Ska jag vara ärlig känns hela mitt engagemang som en resa som precis startat. Och så här i starten har jag äntligen förstått mitt resmål. Målet är en värld utan murar." /Gustav Fridolin Det här är en berättelse om hur världen ser ut i det tidiga 2000-talet. En berättelse som sträcker sig hela vägen från Vittsjö till Hässleholm, via bland annat Tijuana, Dar es Salaam, New York och Budapest. Det är en berättelse om murar. Om hur världen delas in i"vi" och "dom" och om oss som inte känner oss hemma i det. Om vad vi måste göra nu. Från Vittsjö till världen är en personlig bok utan skygglappar eller ideologiska bindningar - men med en glödande tro på att det går att göra skillnad.

Valfrihetsknarkare. Karriärkramare. Navelskådare. Så har de beskrivits, men hur ser 80-talisterna på sig själva? I Blåsta! Sveket mot 80-talisterna undersöker Gustav Fridolin, med hjälp av intervjuer, statistik, fakta och analyser, sin egen generation och han finner nedskärningsgenerationen de som växte upp med en ekonomi i fritt fall och en skenande arbetslöshet. Han upptäcker även att 80-talisterna kan delas in i två grupper: de utslagna och de trygghetssökande. De förstnämnda förlorade hoppet när fabrikerna stängdes och bubblorna sprack. De står utan arbete och flyr till kriminalitet och droger. De andra är rädda att hamna där. De godtar sämre arbetsvillkor, trängre lägenheter och ersätter samhällets trygghet med gammaldags ritualer som stora bröllop, lyxiga studentfester och dop. I nedskärningsgenerationen fanns dock en gemensam tro på att samhället skulle utvecklas, bli bättre. Men mötet med skolan, sjukvården och arbetsmarknaden sa dem någonting annat: de var blåsta. Gustav Fridolin är född 1983 och Blåsta! Sveket mot 80-talisterna är hans andra bok, efter Vittsjö till världen som kom 2006. Gustav Fridolin var tidigare riksdagsledamot för miljöpartiet. Idag arbetar han som folkhögskolelärare och som reporter på TV4:s Kalla fakta. Den nya boken kom till i frustration över hur hans generation beskrivs och i rädsla för hur vi ska kunna parera lågkonjunkturer och klimathot om vi inte ens är trygga nog att hantera oss själva.

När Gustav Fridolin skrev Det är inte du, det är vi inför valet 2018 var den i allra högsta grad aktuell, med ett samhälle präglat av stress, egoism och avsaknad av solidaritet. Efter sommarens skogsbränder och de högerextremas framgångar i valet 2018 blev det än mer tydligt att boken verkligen behövs. Vi måste engagera oss i våra medmänniskor, vår omvärld och inte minst i miljön. Och det är bråttom.Solidaritet. Ett ord som många kanske förknippar med 70-tal och röda banderoller. Men innebörden i ordet är viktigare än någonsin, visar Gustav Fridolin i denna engagerande och ögonöppnande bok. Med en lättsam och personlig stil ger författaren exempel på människor som inspirerat till förändring, och delar med sig av sina egna försök och tillkortakommanden från politiken och resten av livet.“Världen behöver inte vara såhär. Vi kan göra något åt den. Men då kan vi inte lägga hela ansvaret bara som ett krav på oss själva. Vi måste göra något tillsammans. När vi gör det är chansen stor att vi också hittar en väg att känna oss lite mera som vi vill. Och mycket mer hoppfulla inför framtiden.”Pocketversionen av Det är inte du, det är vi släpps i samband med att Gustav Fridolin kliver av uppdraget som ett av Miljöpartiets språkrör i maj 2019.”Det här är en bok som alla borde läsa.” Malena ErnmanGustav Fridolin (f. 1983) är avgående utbildningsminister och även språkrör för Miljöpartiet fram till maj 2019. Han har kommit ut med flera böcker tidigare, bland annat Morfar skrev inga memoarer (Forum, 2013).

Boken är indelad i tre block: • Massmedier i samhället • Kommunikation • Medieformer Varje block är indelat i fyra avsnitt som beskriver innehållet. Det första avsnittet ger en introduktion en grundläggande orientering i ämnet, det andra avsnitt ser på medier, samhälle och kommunikation ur ett svenskt perspektiv. Därefter följer ett avsnitt som ser på ämnet utifrån ett globalt perspektiv och slutligen ett avsnitt som är tematiskt. På detta sätt skapas en naturlig struktur som ger eleverna möjlighet att först arbeta med det som ligger nära, för att sedan ta steget ut i världen. I det första blocket, Massmedier i samhället, beskrivs bland annat mediernas roll i den demokratiska processen och i det demokratiska samhället, grundläggande medieideologier, yttrandefrihet, tryckfrihetsbrott, källskydd och vikten av källkritik. I blocket Kommunikation behandlas grundläggande kommunikationsmodeller och kommunikationsformer, liksom olika kommunikatörers roller i kommunikationsmodellen. I det sista blocket, Medieformer, görs en systematisk och historisk genomgång av stora mediebärare som, radio, tv, tidningar, film och internet. Men det handlar också om hur de allt mer samverkar i nya kommunikationsformer. Lärarhandledningen till denna bok är slutsåld och har utgått ur sortimentet.

En skrift om framtidstro Kriser präglar världen: Klimathotet, oljekriser, arbetslösheten som går i vågor men ändå är stadigt hög, och finanskriserna som avlöser varandra. Vid klimatmötet i polska Poznan i december 2008 svarade Fredrik Reinfeldt att "världen har inte oändligt med resurser" på frågan om det inte var tid att höja klimatambitionerna. Logiken i svaret är att det med en stigande global arbetslöshet, en ständigt vacklande finansmarknad och flera länder i djupa ekonomiska problem inte finns utrymme att samtidigt hantera klimatproblemen Men - och det vill författarna till den här skriften peka på - i det som binder samman kriserna finns en möjlighet att hitta lösningar som faktiskt tar tag i flera problem samtidigt. Istället för att spela ut de stora problemen mot varandra kan man söka hållbara lösningar för nuet och framtiden. Det går att ställa om till ett samhälle som är klimatvänligt, resurssnålt och socialt inkluderande. Och det måste göras nu. För att bryta oljeberoendet, skapa förutsättningar för miljövänligare infrastruktur och tekniklösningar, biologisk mångfald och minskade ekonomiska klyftor måste politiken förändras till att satsa och investera. Detta gäller inte minst för Sveriges del, som trots flera stora branschkriser fortfarande är en stor industri- och kunskapsnation. I ett globalt perspektiv är det redan nu gröna, miljövänliga tekniker som efterfrågas, och det är inom den gröna sektorn som nya arbeten kommer att skapas. Här gäller det för Sverige att hänga med. Att ställa om samhälle, politik och produktion i Sverige. Stora frågor, men nödvändiga om Sverige fortsatt ska vara en industri- och kunskapsnation. Boken vill väcka en diskussion om framtidens arbete och hur det genom grön teknik kan skapas nya arbeten. Boken kan med fördel användas som diskussionsunderlag. Gustav Fridolin var riksdagsledamot mellan 2002 och 2006 för Miljöpartiet. Därefter har han arbetat som folkhögskolelärare och för TV4. Sedan valet 2010 är han återigen riksdagsledamot och Miljöpartiets talesperson i industripolitiska frågor. År 2006 kom hans debutbok Från Vittsjö till världen och 2009 kom boken Blåsta! Ulf Bodach Söderström har varit ordförande för Grön ungdom och suttit i styrelsen för den gröna tankesmedjan Cogito. Han har även arbetat som journalist, redaktör och copywriter och är nu pressekreterare på Miljöpartiets riksdagskansli.

GRUNDSKOLAN klubbades 1962 i Sveriges Riksdag efter år av diskussioner och ett helt decennium av försöksverksamhet. 50 år senare är grundskolan självklar. Allas rätt till nio års grundutbildning har medfört en allmän kunskapshöjning och att grundläggande utbildningsklyftor jämnats ut under ett halvt sekel. Trots skavanker, utredande och ständiga förändringar har grundskolan naturligtvis lyft Sverige. Men parallellt med grundskolan har världen förändrats. Kunde borde lyftet för Sverige och svenskarna ha varit så mycket större? Håller dagens grundskola måttet? Vilka orosmoln finns inför framtiden? Hur kommer det sig att Sverige halkar efter jämfört med andra länder? Kan vi fortfarande hävda oss med kunskaper? Ska vi konkurrera internationellt med kunskap? Är vår grundskola likvärdig? Kan skolan ge alla lika bra utbildning och har den plats för alla? Vilka behov måste framtidens grundskola klara? Hur ser framtidens grundskola ut? Det är några frågor som diskuteras i denna framåtsyftande antologi. De flesta av bokens skribenter fokuserar på ena eller andra sättet på det ökande behovet av kunskap och elevernas nya förutsättningar och möjligheter. Denna tydliga fokusering kan uppfattas som ett trendbrott i debatten, men naturligtvis också som ett definierat behov. Lärarnas Riksförbund (LR) har tagit initiativ till antologin i syfte att uppmärksamma att vår gemensamma grundskola faktiskt fyller 50 år, men framför allt för att förbundet anser att grundskolan behöver diskuteras och utvecklas. Bokens redaktör är författaren Christer Isaksson, som på nära håll länge följt utvecklingen inom svensk skola. Författare är: Birgitta Andersson, Mikael Damberg, Trevor Dolan, Lotta Edholm, Metta Fjelkner, Gustav Fridolin, Lennart Grossin, Lena Hjelm-Wallén, Christer Isaksson, Larz Johansson, Dag Jonsson, Tobias Krantz, Hans Albin Larsson, Johan Ohlsson, Margareta Pålsson, Bo Sundblad, Karl-Petter Thorwaldsson, Per Thullberg och Gunnar Wetterberg.

Bakom Gustav Fridolin och Annie Lööf står en ny politisk generation, födda på 1980-talet och framåt. De har tidigt klivit fram på ledande positioner inom sina respektive partier och representerar en ny sorts politiker. De är mediala ut i fingerspetsarna och sätter ofta sig själva före partiet.Samtidigt tillhör de den efterkrigsgeneration som påverkats mest av lågkonjunktur, en försämrad välfärd och en hårdare arbetsmarknad. De har vuxit upp i ett Sverige med större klyftor: mellan stad och landsbygd, mellan fattiga och rika, mellan vinnare och förlorare.Broilers är en bok om en ung generation politiker och deras väg till makten. Det är också en bok om hur politikens villkor förändrats. De etablerade partierna tappar medlemmar och den ideologiska- och partimässiga troheten har aldrig varit flyktigare. Men det politiska engagemanget finns där, det har bara flyttat utanför partipolitiken.Några pressröster:”Det är bredden, i kombination med mångsidiga detaljanalyser, som gör Broilers så exceptionellt bra.”Skånska Dagbladet"Broilers ringar in fundamentala förändringar i partierna och samhället. Förändringar som vi bara har börjat se konsekvenserna av."Sydsvenskan"De rör vid något otroligt viktigt."Kajsa Ekis Ekman, Dagens Nyheter"Journalisterna Michaela Möllers och Anders Rydells bok är en läsvärd helhetsbild över ett nytt politiskt landskap – med en ny sorts politiker."Ronnie Sandahl, Aftonbladet"Det är de giftiga mikroporträtten som lyfter boken.”Åsa Linderborg, Aftonbladet”Broilers är en bra pusselbit för att förstå maktmönstren i svensk politik.”Arbetarbladet

Vilken roll spelar litteraturen för dagens svenska politiker? Olof Palme umgicks med författare och citerade modernistisk lyrik. Fredrik Reinfeldt berättade att han ägnat sommaren 2011 åt att läsa deckare av Camilla Läckberg ett uttalande som följdes av skarpa reaktioner. Det klassiska bildningsidealet är inte lika självklart i dagens globaliserade och medialiserade samhälle. Litteratur från andra kulturer och från tidigare nedvärderade genrer får allt större uppmärksamhet. I "Statsministerns sommarläsning" granskar Torbjörn Forslid och Anders Ohlsson hur några samtida svenska politiker använder sig av litteraturen i sin politiska verksamhet. Det kan handla om att tala om och tänka med litteratur, som Fredrik Reinfeldt och Håkan Juholt, eller om att själv träda in i författarrollen, som Mona Sahlin, Thomas Bodström, Jimmie Åkesson och Gustav Fridolin. Även för dagens politiker har litteraturen en viktig funktion, både som kunskapskälla och som medel att gestalta och kommunicera en idé.

När klass 3 kommer tillbaka till skolan efter sommarlovet har de fått en helt ny lärare och det är inte vem som helst utan det är magister Futurum. Inte nog med att han pratar konstigt och ser annorlundaut. Han vill dessutom att klassen ska arbeta med ett projekt, att Rädda Jorden. Utan att någon riktigt vet hur, är plötsligt hela klassen på väg in i framtiden i tidernas största äventyr ? allihopinuti en flaskpost. "Edgrens kunskap om både miljön och om vad som fångar en elevs intresse lyser genom sidorna i Projekt Rädda Jorden. Den får mig att minnas mina miljöengagerade lärare, och vad jag fick med mig från skolan. Det är böcker som den här som ger människor insikter för livet, får oss att förstå vårt djupa beroende av allt det vi har omkring oss och förändrar våra liv."-Gustav Fridolin, Språkrör-Miljöpartiet de Gröna"Läsglädje på hög nivå. Projekt rädda jorden är en läsupplevelse för barn som inbjuder till många samtal om miljö och demokrati. 7-åringen vill inte släppa boken!"-Hillevi Wahl, Metro"En barnbok som inte bara barn borde läsa utan barnens föräldrar också."-Malins Författarblogg"Jag tycker att Projekt rädda jorden är en smått fantastisk och hisnande läsupplevelse. Det är bara att luta sig tillbaka och njuta av resan." -Stefan Whilde-Bokblogg

Att vara toppolitiker innebär inte alltid att skolan var en självklarhet. Blivande toppolitiker kan känna sig utanför. En av våra ledande politiker hade en plan för att ta sitt liv. En annan lärde sig stava först i gymnasiet. Ministern drabbades när faderns psykiska sjukdom bröt ut. Kollegan var lyckligare lottad - mamma kunde göra henne bäst i klassen. En annan kom från kunskapsskolan i Holland till en rörig miljö i Sverige. En av partiledarna såg ingen utmaning i skolan. Samtidigt tvingades språkröret se partiledardebatten i TV och det politiska intresset väcktes Christer Isaksson har intervjuat ledande politiker från alla riksdagspartier om deras skolgång och vad som kännetecknade lärare som de tyckte var bra. Han har även talat med några av deras lärare. Den gemensamma nämnaren för de goda lärarna är att de visade stort engagemang, vilket också är temat för boken. De som berättar om sin skolgång är Hans Linde, Emma Henriksson, Mikael Damberg, Anna-Karin Hatt, Birgitta Ohlsson, Anna Kinberg Batra, Jimmie Åkesson och Gustav Fridolin. Den engagerade läraren är ett samarbete mellan Lärarnas Riksförbund och författaren Christer Isaksson. Bo Jansson, ordförande i LR har skrivit bokens förord.

Sedan hösten år 2004 rasar debatten om och hur Sverige bör godkänna EU:s konstitution, dvs. Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa. Till följd av den s.k. tankepaus som har utlysts efter folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna, återges i denna debattantologi olika konstitutionella bidrag som publicerats på Internet och i dagspressen av politiker, jurister och samhällsvetare. Urvalet har gjorts av Ulf Öberg, kursföreståndare i konstitutionell europarätt vid Stockholms universitet. Frågan hur Sveriges riksdag bör ta ställning till fördraget väcker ytterst problemet om vem som har den yttersta makten över våra grundlagar: folket eller Riksdagen själv? Kan EU:s konstitution antas av Riksdagen med ett enkelt beslut med kvalificerad majoritet, eventuellt efter det att en rådgivande folkomröstning hållits i frågan? Eller innebär förhållandet mellan de svenska grundlagarna och EU:s konstitution att fördraget måste antas av Riksdagen med två likalydande beslut med ett val emellan, eventuellt efter det att en beslutande folkomröstning hållits i frågan på valdagen år 2006 eller 2010? Denna konstitutionella debatt kulminerade genom Lagrådets yttrande den 28 juni 2005, i vilket Lagrådet framhåller att EU:s konstitution vare sig kvantitativt eller kvalitativt rör principerna för det svenska statsskicket, i den mening som avses i 10 kap. 5 § regeringsformen. En av upphovsmännen till denna bestämmelse, KU-ledamoten Ingvar Svensson (kd), menar dock att antingen har han och även övriga i konstitutionsutskottet – och därmed hela riksdagen – blivit grundlurade när de behandlade förändringen av 10 kap. 5 § regeringsformen våren 2002, eller så har Lagrådet inte förstått innebörden av KU:s resonemang och därmed begått det här årtiondets lagrådsfadäs. Uppenbarligen finns det ett behov av att fördjupa dessa frågor ytterligare. I ett efterord summerar jur. dr. Gunnar Persson den debatt som hitintills förevarit och pekar på den rättsutveckling som skett under sommaren och hösten år 2005 på EU-straffrättens område, i avsikt att föra den konstitutionella debatten vidare. Författarna: Björn von der Esch (kd) är riksdagsledamot och var under åren 1998- 2002 ledamot i konstitutionsutskottet. Laila Freivalds (s) är utrikesminister och var under åren 1988-1991 och 1994-2000 justitieminister. Gustav Fridolin (mp) är riksdagsledamot och ledamot i konstitutionsutskottet. Agne Gustafsson är universitetslektor i statsvetenskap em. vid Lunds universitet. Sverker Gustavsson är professor i statskunskap vid Uppsala universitet. Jörgen Hettne är doktorand vid Stockholms universitet och forskare vid Svenska institutet för europapolitiska studier, SIEPS. Kerstin Lundgren (c) är riksdagsledamot, ledamot i konstitutionsutskottet och ledamot i Grundlagsutredningen. Nils Lundgren (jl) är Europaparlamentariker och partiledare för Junilistan. Göran Magnusson (s) är riksdagsledamot, vice ordförande i konstitutionsutskottet och ledamot i Grundlagsutredningen. Lars Nyberg är utredare på LO. Lars Ohly (v) är riksdagsledamot och partiledare för Vänsterpartiet Maud Olofsson (c) är riksdagsledamot och partiledare för Centerpartiet. Gunnar Persson är juris doktor vid Stockholms universitet. Olof Petersson är professor i statskunskap och forskningsledare med ansvar för SNS Demokratiråd och SNS Författningsprojekt. Bosse Ringholm (s) är vice statsminister och samordningsminister för EU-frågorna i regeringen; med stöd av 7 kap. 5 § RF har han av statsministern förordnats att vid regeringssammanträden föredra lagstiftningsärenden som gäller bl.a. grundlagarna. Han var under åren 1999- 2004 finansminister. Olof Ruin är professor emeritus i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Anders Selnes är ansvarig utgivare för Europaportalen.se. Jonas Sjöstedt (v) är Europaparlamentariker. Sven-Erik Sjöstrand (v) är riksdagsledamot och ledamot i EU-nämnden. Eva-Britt Svensson (v) är Europaparlamentariker. Ingvar Svensson (kd) är riksdagsledamot, ledamot i konstitutionsutskottet, ledamot i Grundlagsutredningen och ledamot i EU-2004 kommittén. Raymond Svensson (c) är ordförande för Centerpartiet i Haninge och förste vice ordförande för Centerpartiet i Stockholms län. Tommy Svensson är chefredaktör på socialdemokratiska Tiden. Daniel Tarschys är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och ledamot i Grundlagsutredningen. Karin Thorborg (v) är riksdagsledamot. Sören Wibe (s) är riksdagsledamot. Alice Åström (v) är riksdagsledamot och ledamot i utrikesutskottet. Ulf Öberg är doktorand och kursföreståndare för specialkursen i konstitutionell europarätt vid Stockholms universitet.

”Om lärarna var satta att arkebuseras på torget, kommer de inte att fråga varför de skall avrättas, utan oroa sig för att inte komma i tid.” Lärare bråkar ogärna med överheten. Vi lyder order. Vår tystnad blir ett misslyckande som i slutänden drabbar våra barn. Vad är det då som har gått så snett? Vad händer egentligen innanför skolans väggar? I Fröken Fantasi gör sorti får du möta den verklighet jag har levt – tillsammans med elever, kollegor, skolledare och andra som jag har träffat på under mina fjorton år i yrket som lärare. Vi har ett systemfel, mycket måste åtgärdas i den svenska skolan. I efterordet finner du mitt manifest, en programförklaring för vad som måste ske. Jag tror på förändring – gör du? ”Karolina Lundmark beskriver på ett utlämnande öppet sätt lärargärningens vedermödor och glädjeämnen. Det går upp och ner, som livet självt, men alla som läser förstår att skolpolitiken tyvärr ofta drar ner snarare än hjälper upp. Jag kan inte skriva under på vartenda förslag – vi drar ibland olika slutsatser av våra lärarerfarenheter – men jag gläds åt viljan att både beskriva och förändra. Ska vi ge alla barn en ärlig chans i skolan så måste den växa ur lärarens vilja till något bättre för just den eleven, och för skolan i stort.” Gustav Fridolin, grön politiker och lärare ”En angelägen bok om en angelägen samhällsfråga – tillståndet i den svenska skolan. Författarinnan är välutbildad och professionell lärare med lång erfarenhet. Hon vet vad hon ’talar om’. Detta är en bok som bör läsas av lärare och föräldrar men framförallt av skolledare och skolpolitiker – och gärna av journalister och andra opinionsbildare.” Erik A. Egervärn (f.d lärare)

GRUNDSKOLAN klubbades 1962 i Sveriges Riksdag efter år av diskussioner och ett helt decennium av försöksverksamhet. 50 år senare är grundskolan självklar. Allas rätt till nio års grundutbildning har medfört en allmän kunskapshöjning och att grundläggande utbildningsklyftor jämnats ut under ett halvt sekel. Trots skavanker, utredande och ständiga förändringar har grundskolan naturligtvis lyft Sverige. Men parallellt med grundskolan har världen förändrats. Kunde borde lyftet för Sverige och svenskarna ha varit så mycket större? Håller dagens grundskola måttet? Vilka orosmoln finns inför framtiden? Hur kommer det sig att Sverige halkar efter jämfört med andra länder? Kan vi fortfarande hävda oss med kunskaper? Ska vi konkurrera internationellt med kunskap? Är vår grundskola likvärdig? Kan skolan ge alla lika bra utbildning och har den plats för alla? Vilka behov måste framtidens grundskola klara? Hur ser framtidens grundskola ut?Det är några frågor som diskuteras i denna framåtsyftande antologi. De flesta av bokens skribenter fokuserar på ena eller andra sättet på det ökande behovet av kunskap och elevernas nya förutsättningar och möjligheter. Denna tydliga fokusering kan uppfattas som ett trendbrott i debatten, men naturligtvis också som ett definierat behov.Lärarnas Riksförbund (LR) har tagit initiativ till antologin i syfte att uppmärksamma att vår gemensamma grundskola faktiskt fyller 50 år, men framför allt för att förbundet anser att grundskolan behöver diskuteras och utvecklas.Bokens redaktör är författaren Christer Isaksson, som på nära håll länge följt utvecklingen inom svensk skola.Författare är: Birgitta Andersson, Mikael Damberg, Trevor Dolan, Lotta Edholm, Metta Fjelkner, Gustav Fridolin, Lennart Grossin, Lena Hjelm-Wallén, Christer Isaksson, Larz Johansson, Dag Jonsson, Tobias Krantz, Hans Albin Larsson, Johan Ohlsson, Margareta Pålsson, Bo Sundblad, Karl-Petter Thorwaldsson, Per Thullberg och Gunnar Wetterberg.

Sollentuna 1986. Några ungdomar i Miljöpartiet har bestämt sig. De ska skapa ett ungdomsförbund. Redan från början var Grön Ungdom före sin tid och har kämpat för klimatet, flyktingar, miljön, feminism och rättvisa långt innan det övriga samhället vaknat. Under åren har Grön Ungdom haft stor påverkan på svensk politik genom skarp argumentation, uppseendeväckande kampanjer och oförglömliga politiska förslag. Den här boken är för dig som vill lära dig mer om svensk politik och finna mod i att vi kämpar tillsammans. Den tar med dig på en resa genom åren, politiken, skratten, kampen och den livslånga vänskapen. Essäerna i boken är personliga berättelser skrivna av flera av de som har präglat förbundets politik och varvas med anekdoter och många bilder som visar Grön Ungdom inifrån. Bokens redaktörer är de tidigare språkrören Magda Rasmusson och Hanna Lidström. Essäerna är skrivna av Hanna Lidström, Peter Bodach-Söderström, Paula Richter, Per Ängquist, Ulf Holm, Yvonne Ruwaida, Maria Wetterstrand, Niclas Malmberg, Gustav Fridolin, Zaida Catalán, Helena Leander, Ellinor Scheffer, Maria Ferm, Jakop Dalunde, Christian Valtersson, Anders Schröder, Linnea Risinger, Magda Rasmusson, Lorentz Tovatt, Sandra Fogelberg och Aida Badeli Rohani.

Vad ska du tänka på när du planerar ett möte? Hur lägger man upp en kreativ och givande workshop? Vad är en kontrapropositionsvotering och hur fungerar en andratalarlista? När du kallar till ett möte ber du om människors tid. Tid är som bekant pengar, men än viktigare: det är tid. Den dyrbaraste och mest begränsade resurs vi har. Den här handboken hjälper dig att säkerställa att de möten du ansvarar för är konstruktiva, meningsfulla och väl spenderad tid för både deltagarna och din organisation. Ett bra möte har potential att förändra världen, och det är du som har makten att skapa just det. --- “Marléne är en ordförande i världsklass. Tro mig, jag har varit på tusentals möten och sett alla sorters… Jag slutar aldrig att imponeras över hur något som för andra blir så krångligt blir så till synes enkelt och attraktivt när Marléne gör det.” /Alice Bah Kuhnke “Den som har suttit på ett möte med Marléne vet att det går att göra så alla får säga vad de vill ha sagt, men ändå sluta i tid. Det är en konst!” /Gustav Fridolin

Det här är en bok om hår. Den handlar om fåfänga, om tillhörighet och om viljan att vara snygg inför sin stora kärlek. Om att beställa en tuppkam, om konsten att göra en pudel och en frisörska som var på sniskan. Om att slå vad om en hästsvans, få en glugg i luggen eller att inte få något alls. Kända och okända svenskar berättar roliga och hårresande historier om sådant de utsatt sig själva eller andra för: Frisyrtrauman. All vinst från försäljningen går till olika välgörande ändamål som författarna själva valt. Följande författare medverkar: Anjali Haryana, Maud Ekborg, Stina M Ekblad, Mian Lodalen, Paul Neptune, Ing-Britt Melin, Pia Hall, Jeanette Rosengren, Linus Eriksson, Marcus Nilsson, MarieLouise Temnare, Ann-Christine Bärnsten, Emma Hultén, Horace Engdahl, Barbro Holmberg, Yen Berger, Morgan Alling, Christian Andersson, Elisabeth Leidinge, Eva Zeikfalvy, Gustav Fridolin, Sara Andersson, Nene Ormes, Tora Dahlström, Camilla Neptune, Matte Järnil, Anders Brandt, Ulla Börtz, Rickard Dahan och Behrang Miri. Sara Andersson, Ing-Britt Melin och Jeanette Rosengren är bokens tre redaktörer. De bär själva på flera obearbetade frisyrtrauman.