Forskningen om Göteborgs historia har som regel haft ett merkantilt och industriellt fokus medan politiska, kulturella och socialhistoriska infallsvinklar tenderat att hamna i skymundan. Med antologin "Göteborg genom tiderna", sammanställd till Göteborgs fyrahundraårsjubileum 2021, vill 21 forskare knutna till Göteborgs universitet bredda det gängse perspektivet och belysa stadens historia från nya håll – och även visa på områden som förtjänar att bli föremål för fortsatt forskning. Texternas spännvidd vad gäller ämnesval, angreppssätt och källmaterial är stor. Läsaren får ta del av allt från den spännande historien om trähandlaren Anders Drake och hans upprorsplaner vid 1700-talets mitt till sofistikerade diskussioner om hur fysiska resursflöden, lokala och globala maktförhållanden och teknologisk utveckling har bidragit till att forma staden. Det är dessutom ett kosmopolitiskt, socialt brokigt och för många säkert rätt så okänt Göteborg som träder fram ur skuggorna i flera av antologins texter – liksom de klassmotsättningar som gärna brukar retuscheras bort när den lika uppmärksammade som konstruerade ”Göteborgsandan” kommer på tal, en självbild som utmanas och problematiseras i boken. Kanske har det i en viss bemärkelse aldrig funnits ett enda Göteborg. Historieforskning kan väcka frågor också av det slaget. Förutom de fyra redaktörerna – Jan Christensen, Per Cornell, Johannes Daun och Martin Linde – medverkar följande forskare i Göteborg genom tiderna: Helene Castenbrandt, Erik Hallberg, Lars Hansson, Ulf R. Hansson, Anton Jansson, Ulrika Lagerlöf Nilsson, Daniel Larsson, Lena Larsson Lovén, Pia Lundqvist, Linus Karlsson, Thomas Magnusson, Lars Nyström, Oscar Ortman, Lennart Andersson Palm, Lennart K. Persson, Anita Synnestvedt och Martin Öhman.

På övervåningen i Lindströms hus finner vi ”de rotlösa”, de som sökt sig till staden för sitt uppehälle. Vi får bland annat följa den ryggskadade arbetskarlen Olof och hans nyinflyttade dotter Greta, den unge spinneriarbetaren August samt det gifta paret, Valter och Wilhelmina, och deras sjuka barn. Bleckslagaren Isidor Lindström kallar dem för inhysta men i själva verket är de hans hyresgäster och de som får hans egen familj att överleva ekonomiskt. Lindström själv står med en fot kvar i det gamla samhället då hans faders hantverksskicklighet som bleckslagare skapade en viss ekonomisk trygghet. Nu är det andra tider och det går inte lika väl för Lindström som för hans far.Dessa människors vardag utspelar sig på spinneriet, på järnvägsstationen och i hemmet. Under några höstveckor präglade av jakt på arbete, pengar och någon att lita på får vi skåda in i livet hos dessa människor under industrialismens införande i en svensk stad. Hur tar man sig framåt i ett läge där alla tycks ha det lika svårt, i en stad av nykomlingar? Vad händer när man inser att samhället man växte upp i inte längre är detsamma och att spelreglerna har förändrats?

Johannes Daun skriver om rödsotsepidemin i Gothemstrakten år 1779 och smittspridning i tidigmodern tid.Margit Gerhards skriver om lombardiskt och danskt inflytande på Gotland utifrån lejonporten i Hablingbo.Torsten Daun presenterar inledningen till en fallstudie av vägar, forntida och medeltida, på Tofta skjutfält.Magnus Götherström skriver om flygplankryssaren Gotland, svenskt storhetsvansinne eller taktiskt drag?Georg Tordai skriver om de gotländska kustvärnen och hur ett historiskt arv förstörs.Gunnar Öberg skriver om Folkberedskapen, en bortglömd organisation i krigsårens historieskrivning.John Huttu bidrar med ett reportage från när Åbo historiska förening besökte Gotland.

Malin Dahlström skriver om samarbeten och företag inom kalkstensindustrin på Gotland under åren 1890–1975.Johannes Daun forskar under rubriken »Förkvävd av modern«: Regionala skillnader i 1700-talets dödorsaker.Margit Gerhards berättar historien om Väte kyrkas romanska reliefer.Anders R Johansson skriver om handel med kalk och ved under 1600-talet på Gotland.Mattias Legnér utforskar historien om Per-Arvid Säve och den gotländska medeltiden.Tryggve Siltberg skriver om kollektivism och bysammanhållning i Gotlands lokalsamhälle.Torsten Svensson kallar sin artikel »Tornet ropar effter hielp« eller De fyra elementens raseri . Om några av de gotländska kyrkotornens öden och äventyrJulia Trinkert klargör nya insikter om proveniensen till Källunge altarskåp.Svetlana Vasilyeva ger några synpunkter på en publicerad artikel om de äldsta kalkmålningarna i Garde kyrka på Gotland, författad på ryska.Debattartiklar:Erik Tängerstad frågar sig om det är möjligt att förmedla bildning via nätbaserad undervisning.

Svenskarna, hurdana är de? Svensk mentalitet handlar om de mentala avtrycken av den svenska omgivningen, det svenska samhället, hur man blir genom att växa upp i denna del av norra Europa. Vilka är de typiska tänkeätten och beteendena, samvaroformerna, och kommunikationsmönstren, de grundläggande värderngarna och perspektiven? Kan man tala om en svensk mentalitet?

Gothem har alltid för mig varit en socken fylld med mystik. Min mor som var född och uppvuxen där, talade ofta om människorna där och Hangrestrand, den långa sandstranden som låg orörd och där vi badade som barn helt ostörda. Min mors minnen handlade ofta om hennes somrar vid Hangrestrand. I ett försök att hitta alla gothemsbor såväl nu levande som tidigare genom historien verksamma, har jag skrivit av alla husförhörslängder (Hfl) från 1700-1900. Därefter har mantalslängderna fått ta vid. Vigsellängderna under samma tid har också bidragit. Det har varit ett omfattande arbete som tagit åtskilliga timmar, troligen flera tusen, under många år. Vidare har jag läst protokoll från kyrkoråd och sockenstämmor från tiden 1800-1860. Protokollen har gett en god inblick i gothemsbornas vardag , problem och uppgifter under denna tid. Av Jan Carlson har jag tacksamt erhållit kopia på elevmatrikel som hans far och farfar fört. Många där antecknande uppgifter finns inte att hitta någon annan stans. Matrikeln upptar alla som börjat skolan i Gothem under hela tiden folkskolan fanns. I dagstidningarna har jag hittat många intressanta uppgifter. En hel del från 1800-talet med varierande ämnen. Från Gotlands Allehanda har jag citerat signaturen A-d som under 1930 - 40-talen skrev om många av gårdarna i Gothem. CD-skivorna "Sveriges befolkning 1970" och "Sveriges dödsbok 1950-1999" har varit till stor hjälp. I övrigt har jag plockat uppgifter från en mängd litteratur.Fisket och skolan har jag inte vidrört speciellt mycket. Båda har behandlats av andra initierade personer i andra verk på ett förtjänstfullt sätt. Min uppgift har varit att fylla ut luckor och presentera ej tidigare publicerade uppgifter och sammanställningar. Gårdsvis presenterar jag alla personer som bott i Gothem sedan 1600-talet. Endast människor som bott någon tid och sedan återvänt till sin hemsocken har utelämnats. Ambitionen har varit att få med alla andra. Kartläggningen avslutas 1970 och förändringar efter detta datum finns bara med i undantagsfall. Varje familj presenteras med barn och utflyttade barn följs med att den äkta hälften noteras tillsammans med barn. Utflyttade får sedan följas under den gård de flyttade till.Recenserad i Gotlands Tidningar 10 juni.Gotlänning med anor från 1500-talet i Gothem via min mor. Hon föddes och växte upp där. Själv är jag boende i Visby. Jobbar som VD. Familj med fem barn och hustru.Har en filosofie kandidatexamen från Lunds Universitet år 1972.Har stort intresse för historia.Har tidigare gett ut: "Från Kajsarn till Sjumastaren" - "gotländsk kriminalvårdshistoria från medeltiden fram till våra dagar" år 1984. Den är ofta citerad i olika arbeten och används av turistguiderna i Visby. Bidrog med en del vetande till muséet på Långholmen.Skriver ibland artiklar. Håller ibland föredrag.

”Plötsligt tappade jag balansen och föll från stegen. Gravitationen spelade en roll, liksom mitt eget balanssinne. Skadorna ledde till flera veckors sjukskrivning som gav mina tankar fritt spelrum. Det ledde till beslutet att byta yrke.” Våra liv förflyter och påverkas av att vi är både biologiska och kulturella varelser. Det sker i smått som stort. I ögonblick efter ögonblick har mänsklighetens historia formats av individernas sinnesintryck i hjärnan från omgivningen. Till denna historia hör framväxten av det moderna samhället och dess utlöpare i det postmoderna, där Sverige råkar befinna sig i topp.Läs merLäsaren bjuds in på en resa till bondesamhället, med dess traditioner, ordspråk och talesätt, vilka kontrasteras mot det moderna samhällets livsstilar och kulturyttringar. Som den briljanta kulturhistoriker och folklivsforskare Åke Daun är, får vi en djupare förståelse för – och hjälp att se kritiskt på – hur vi i dagens postmoderna samhälle lever våra liv.Om författarnaÅke Daun är professor emeritus i etnologi vid Nordiska museet och Stockholms universitet. Hans rika utgivning har handlat om det nutida Sverige, kulturmöten, svensk mentalitet och under senare år en mer tvärvetenskaplig utgivning inspirerad av framför allt hjärnforskning. Kungl. Vitterhetsakademien tilldelade honom år 2011 Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning.

Vad betyder det att vara europé? En grupp europeiska akademiker ombads att använda sina egna personliga perspektiv för att diskutera det komplexa ämnet nationell identitet.Detta är speciellt intressant med tanke på att Europa i framtiden kommer att bli än mer integrerat, och att samarbete över gränserna kommer än mer ingå i den sociala och politiska utvecklingen. Författarna representerar en mångfald av de varierande kulturella och etniska grupper som bildar det europeiska folket.Europeans ger en inblick i en värld vars människor dras till varandra av politiska och ekonomiska skäl, men som fortfarande är bundna till sina historiskt framvuxna kulturer, perspektiv på livet och sätt att vara.

Etnologi vad är det? Nordisk och jämförande tomteforskning? Så omtalades retsamt universitetsämnet Nordisk och jämförande folklivsforskning för några årtionde sedan. Den första professuren i Sverige inrättades 1919 genom en donation knuten till Nordiska museet. Då var ämnet huvudsakligen en stödvetenskap till de kulturhistoriska museerna. Numera heter det etnologi, efter namnbytet 1971, och ämnet definieras som en samhällsutforskande vetenskap lika mycket som kulturvetenskap. Etnologer forskar om storstadsliv, identitet och genus, diskriminering och globalisering. Även museerna är idag engagerade i nutiden. På 1960-talet inleddes denna förändring som föddes ur en ny tidsanda och gav upphov till radikala generationsskiften vid universiteten. Med sin självbiografiska framställning av 1960- och 1970-talens händelser beskriver professor Åke Daun ett ideologiskt och akademiskt skifte som många fyrtiotalister känner igen och själva formats av.

Åke Dauns tvärvetenskapliga bok "Arv och miljö" utgår från den vetenskapliga grundsatsen att människan är en naturvarelse. Allt som människan skapat, samhället och kulturen, har tillkommit på naturlig grund. Kultur är därför en naturprodukt. Lika sant är dock att människan är en kulturvarelse. Hennes stora hjärna har tillåtit våra förfäder att utveckla vitt skilda kulturmiljöer, livsformer och tänkesätt. Ändå har naturvetenskaplig forskning om det gemensamma det biologiska arvet intill nyligen bedrivits med få kontakter med forskningen om det åtskiljande miljön. Båda sidor har varit ganska ointresserade av varandra. Senare års framsteg i studiet av hjärnan har stimulerat fler kulturvetare och samhällsforskare att närma sig den nya biologin. Idag finns ett markant ökat intresse för kunskapsutbyte, för tvärvetenskapliga kontakter och en förhoppning om ett mer sammanhållet studium av människan. Ett uttryck för denna omsvängning är att forskarrön om den gåtfulla hjärnan numera är nyhetsstoff även i dagspressen. Bilden av människan är på väg att definitivt förändras. Åke Daun är professor emeritus i etnologi vid Stockholms universitet. Med boken Upp till kamp i Båtskärsnäs (1969) introducerade han den deltagande observationsmetoden i svensk samhällsforskning. Med avhandlingen Förortsliv (1974) införde han nutidsstudiet i den historiskt orienterade folklivsforskningen. Därmed fick även storstadsforskning en plats i svensk etnologi. Boken Svensk mentalitet (1989), översatt till flera språk och rankad som bästsäljare i USA, blev i sitt slag den första undersökningen av svensk kultur, en vidareutveckling av 1950-talets amerikanska culture and personality-studier. Boken Arv och miljö ansluter sig, liksom Dauns tidigare bok Det allmänmänskliga och det kulturbundna (1999), till Carl von Linnés syn på människan som väsentligen en del av naturen en kulturskapande naturvarelse.

Åke Daun är professor em. i etnologi vid Stockholms universitet.Ungdomen är de vilda förhoppningarnas tid är delvis självbiografisk, delvis en tidsbild av en småstadsmiljö på 1950-talet så kallad levd kulturhistoria.Boken är den sista delen av den trilogi som startade med Vägar till det förflutna. Emelie Josefina född 1880 (Rabén Prisma 1996), som spänner över åren 1961-1965. Bok nummer två var Med rörligt sökarljus. Den nya etnologin framväxt under 1960- och 70-talen. En personlig tidsskildring (Symposion 2003). Varje människa lever utifrån sin tids förutsättningar och är själv ett avtryck av densamma.Dauns senast utgivna böcker är Arv och miljö. En kulturforskares expedition i naturen. Tre års anteckningar i Linnés efterföljd (Symposion 2009) samt Snällare än du tror. Människan social av naturen (författad med Hans Norebrink. Nya Doxa 2009)

Materialet består av intervjuer (gjorda 1972) dels med unga familjer i Vårberg, en fem år gammal förort i Stockholm, dels med personer som bott på Reimersholme i början av 1900-talet, då en industriförort. Vårberg är ett typiskt modernt bostadsområde med flerfamiljshus och få arbetsplatser. Reimersholme var en för sin tid typisk förort med fabriker och arbetarbostäder av låg teknisk standard.

Boken behandlar moderna boendemiljöer i storstäder, som minskar möjligheterna till samvaro mellan människor. Tar också upp nya sätt att umgås, trots segregerade förortsstadsdelar