Ordet - kunskap - används flitigt idag, till exempel i skoldebatten eller när politiker presenterar sina visioner. Men vad lägger vi in i ordet? Vad består kunskap av? Här diskuteras tre kunskapsformer: den vetenskapliga, den praktiska och den etiska och politiska kunskapen. Frågan belyses historiskt och filosofiskt. Utgångspunkten är att kunskap bärs av människor. Bernt Gustavsson är idéhistoriker och forskare i Linköping och har skrivit flera böcker om kunskap och bildning.

I Bildningens dynamik möter vi bildningens framväxt, dess olika dimensioner och mening. Bernt Gustavsson diskuterar skilda bildningsideal och dess relation till demokrati och modernisering, till kulturarvet och humanismen. Han redogör för bildningens institu- tioner, som studiecirkeln, folkhögskolan och universitetet. Boken avslutas med reflektioner kring betydelsen av begrundande läsning och kritisk förmåga. Bernt Gustavsson är idéhistoriker och pedagog. Han har varit folkhögskolelärare, professor i Utbildning och demokrati vid Örebro universitet och i Pedagogisk filosofi vid universitetet i Trondheim. I Bildningens dynamik har han samlat ett livslångt skrivande om bildningsbegreppet.

Synen på människan, samhälle, natur. Bernt Gustavssons bok handlar om synen på människan, samhället och naturen, såsom vi möter den i åskådningar och ideologier. Bokens tre första avdelningar behandlar dessa tre teman, den fjärde tar upp diskussionen på 1980-talet om den västerländska kulturens kris. Boken ger en orientering i utbudet av skilda läror och åskådningar. Författaren använder perspektiv och infallsvinklar som går utöver den traditionella ämnesindelningen. De stora filosofiska riktningarna, de olikka ideologierna och de stora namne tas upp.

Livs- och existensfilosofi har under vissa tider blivit till något centralt för många människor. Tankar om existensens villkor är en exposé över tänkandet om människans existens, från tidiga livsfilosofer som Epikuros och Epiktetos till senare tids existentialister. Vi får möta olika tänkare såsom Sören Kierkegaard, Arthur Schopenhauer och Friedrich Nietzsche, med det gemensamma att de tänker över människans existens på ett nytt och banbrytande sätt. Människan har ett fritt utrymme att överskrida sina egna betingelser och se nya möjligheter för sitt liv. Medan vetenskapen undersöker vad människan är, utgår existensfilosofin från att vi finns till och att vi är kapabla att forma vårt eget liv och förhållningssätt. Alla de tänkare och författare som här presenteras har sitt egenartade och personliga sätt att forma sin syn på människans existens – Hannah Arendt, Albert Camus, Simone de Beauvoir och Jean Paul Sartre och andra. Men de har också något gemensamt, att söka vägar för människor att leva ett sant liv i frihet genom att utgå från det levda livet eller såsom det framställs i konst, musik och litteratur. Bernt Gustavsson är idéhistoriker och pedagog. Han har sin förankring i en folkbildande tradition och var folkhögskollärare i många år, innan han kom att arbeta som professor i Utbildning och demokrati vid Örebro universitet och senare i pedagogisk filosofi vid universitetet i Trondheim. Hans böcker handlar om bildning och kunskap utifrån ett humanistiskt och demokratiskt perspektiv. Intresset för livsfrågor är livslångt.

Förståelse och förklaring behöver kombineras i en gemensam sanningssträvan mellan human- och naturvetenskaperna som omfattar också det sociala och det djupt mänskliga, nämligen litteraturen, konsten och etiken. Är det inte först när perspektiven möts – eller drivs i konflikt med varandra – som samsyn kan uppstå?

Författaren granskar utifrån en rad tendenser i samhällsutvecklingen vad de centrala begreppen kunskap, bildning och demokrati innebär i dagens utbildningsretorik och praktik. Är det möjligt att fortsätta hävda universella värden i eurocentrisk mening i en allt mer mångskiftande värld? Ska vi snarare se humanismens och demokratins värden som partikulära företeelser, inte angelägna eller nåbara för alla människor? Är det möjligt att fortsätta tala om utvecklade kunskapsdimensioner och bildningstankar förankrade i historien i en tid då teknik, ekonomi och globaliseringsprocesser ritar om vår världsbild och verklighet?Läs merMed hjälp av samtida tänkare och forskare söker författaren en farbar väg mellan det universella och det partikulära. Utbildningens förändrade villkor måste innebära att mångfald och grundläggande mänskliga rättigheter är möjliga att förena. Läsaren får följa med på en upptäcktsresa genom pedagogisk filosofi och genom samtiden, i sökandet efter en utbildning som lyckas försvara rättigheten till kunskap, bildning och demokrati för alla människor.Om författarnaBernt Gustavsson är professor i Pedagogik och demokrati vid Örebro universitet.Bernt Gustavsson ger sina perspektiv på vad begrepp som kunskap, bildning och demokrati innebär i dagens samhälle. (UR, 2010)

När Utbildningsradion bildades och expanderade byggde verksamheten på såväl folkbildnings- och utbildningstraditioner som ett journalistiskt arv. Utbildningsprogram i radio och tv formas ständigt av vitt skilda betingelser, bland annat ideologisk bas, positionering i förhållande till diskussionen om bildning och utbildning, trender och tendenser i det nationella kulturella identitetsbygget och hur medarbetarna ser på sin roll i samhället. Artiklarna i den här antologin belyser diskussionen om bildning och utbildning, utbildningsprogram om industrisamhällets kulturarv, samt Utbildningsradions rekrytering av medarbetare och kan förhoppningsvis väcka en diskussion om programverksamhetens identiteter. Forskningsprogrammet Välfärdsstat, medier och modernisering handlar om välfärdssamhällets förändring och kulturella innebörder under 1900-talet. Forskningens övergripande mål är att teckna sambanden mellan utbildningsprogrammen och förändringen av välfärds- och utbildningspolitiken, och det historiska perspektivet står i centrum.

Att bilda sig är att forma sin utveckling som människa och medborgare - på så sätt är bildning en angelägenhet både för individen och samhället. Det menar idéhistorikern och pedagogen Bernt Gustavsson, som i den här boken utifrån olika perspektiv belyser bildningens möjligheter och problem i vår tid. Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle - hur påverkar det innebörden i bildningstanken? Vilket är sambandet mellan demokrati och bildning och hur ska bildning ses i ett politiskt och ideologiskt perspektiv?Dessa viktiga frågor behandlas övertygande och skarpsinnigt med utgångspunkt i vår egen bildningstradition och moderna vetenskap och filosofi. Bildningsbegreppets bakgrund i upplysning, nyhumanism och romantik belyses också.

Kunskap presenteras i tre olika former: den vetenskapliga kunskapen, den praktiska kunskap som är knuten till tillverkning och skapande, och den praktiska kunskap vi behöver som medborgare och etiska människor.

Vad betyder bildning idag? Hur kan ett politiskt och pedagogiskt radikalt bildningsbegrepp formuleras i dagens globaliserade värld? Vilken roll kan bildning spela i ett utbildningsväsende som i allt högre grad utmärks av målstyrning och det kortsiktigt nyttoinriktade? Det är angelägna frågor som saknar enkla svar. Men i tidigare bildningstänkande kan man hämta inspiration till nya sätt att tänka kring frågan vad bildning är och skulle kunna vara. I denna antologi får man ta del av en mängd olika perspektiv på svenska bildningstraditioner under de senaste tvåhundra åren. Här finns bidrag om folkhögskolor, bibliotek, studiecirklar och studieförbund, men också porträtt av viktiga folkbildningsföreträdare som Ellen Key, Oscar Olsson och Bengt Nerman. Vissa bidrag ställer sig kritiska till etablerade bildningsbegrepp, andra lyfter fram hur mycket vi har att lära av dem.

Den här boken handlar om vårt förhållande till de döda, hur vi fortsätter att leva med dem, genom ritualer som begravningar och upprättande av minnesplatser. De döda finns ju ständigt med bland de nu levande och boken beskriver på vilket sätt vi är med dem också i deras frånvaro. Hur det görs är kulturellt betingat och utgör olika slag av dödskultur. Vi sörjer dem som avlidit och som inte finns ibland oss längre och vi bygger upp olika former av minnen och dokument kring dem. Vi gör det för att ha dem kvar i vårt minne, men även för att vi bär ett ansvar att bevara och föra deras liv och gärningar vidare och för att kunna berätta om dem. Berättelsen blir ett värn mot den tomma glömskan. En central passage i boken är besöket i dödsriket i Odysséen, som Odysseus sedan berättar om. Han är då både iakttagare och deltagare. Gränsen mellan levande och döda är inte längre knivskarp. Det som finns däremellan blir omtalat i litteraturens berättelser.Leva med de döda kan läsas som en exposé över människors olika försök att hålla kvar de döda bland de levande. Den kan tjäna som en grund för jämförelser med skönlitteraturen, såsom Karl-Ove Knausgårds Morgonstjärnan och Georg Saunders Lincoln i Bardo.

Hur bildning och demokrati förhåller sig till varandra i dagens folkbildningsarbete utgör själva hjärtpunkten i denna antologi. Redan under 1800-talet vävdes dåtida moderna idéer om bildning och demokrati samman här i landet och blev en folklig angeläget i samband med att folkbildningsrörelsen då växte fram. I förlängningen kan man säga att den allmänna rösträtten infördes. Därefter var bildning och demokrati något av en byggsten i samhället. Idag är dock situationen en annan samhället är något annat. Olika yttringar av elitistiska och egalitära synsätt finns, tekniken betyder konsekvenser. I fem kapitel tar forskarna/skribenterna upp 1. Bildning och demokrati, 2. Föreningslivet och demokratin, 3. I folkbildningens gränsland, 4. ABF och det partipolitiska folkbildningsarbetets funktioner samt 5. Bildning och demokrati i omvandling. Bokens skribenter är forskare vid Linköpings universitet, Örebro universitet och högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Vi vet alla vad lärande är. Vi har alla lärt oss massor. Ändå är det svårt att sätta fingret på detta fenomen, att beskriva och förklara det. Anser du att lärande är viktigt och något som sker i klassrummet? Anser du kanske att lärande sker i både stort och smått, i det lustfyllda och i allvarliga situationer? Oavsett vilket du föredrar så är denna bok för dig som blivande eller verksam lärare. Författarna belyser lärande i klassrummet och hur det kan utvecklas men de beskriver också hur mångsidigt lärande kan vara långt utanför skolans väggar. Vi får också ta del av studier utförda inom kognitions- ochneuroforskning, miljöpsykologi, design och medieforskning. De teorier och perspektiv som de olika bidragen bl.a. berör är: individens utveckling och den lärande hjärnanlärande som erfarande, förståelse och sambandlärande, interaktion och teknologidirekt och indirekt lärandelärande, språk och kommunikationlärande som reproduktion och lärande för framtidendeltagande och demokrati. Boken har genom sin spännvidd, olika nivåer och dynamik en tidlös aktualitet. Den huvudsakliga målgruppen är verksamma och blivande lärare inom förskola, fritidshem, grund- och gymnasieskola samt studerande i pedagogikämnet

Skolan är i kris. Skolan levererar inte det som önskas. Elever uppnår inte kunskapskraven och lärare är undermåliga. Dessa är några exempel på återkommande teman i en ofta förenklad samtida skoldebatt. Behovet av en mer nyanserad diskussion om komplexiteten i skolans problem är högst nödvändig...

Redaktör: Kjell Jonsson Medverkande, bland andra: Kari Andén-Papadopoulos, Klas A. Hansson, Wilhelm Östberg, Lars-Gunnar Larsson, Bernt Gustavsson Innehåller bl.a. Apelsinmannen - en modern sägen av Klas A. Hansson, Vad är finsk-ugriskt i ungrarnas språk av Lars-Gunnar Larsson, Vägen till fabrikerna, kontoren och vårdhemmen av Maths Isacson, Fosterdiagnostik och selektiv abort av Dan Egonsson.

När utbildning numera diskuteras görs det vanligtvis i termer av nytta, effektivitet och mätbara resultat. Det innebär en utmaning för de gamla bildningsidealen som handlar om att växa som människa, om att utvecklas som medborgare, om akademisk frihet och ett nära samband mellan forskning och utbildning. En central fråga är hur bildning och kritiskt tänkande kan återradikaliseras och vidareutvecklas. I denna antologi finns många uppslag, reflektioner och resonemang om hur detta låter sig göras. Flera av bokens artiklar tar sig an frågan om hur bildning och utbildning kan kombineras och hur bildande undervisning kan utformas i praktiken. Här finns också fördjupande bidrag om själva bildningsbegreppet, om olika bildningstraditioner liksom exempel på hur en människas bildningsgång rent konkret kan se ut. Medverkande författare är Helen Avery, Henrik Bohlin, Inga Bostad, Anders Burman, Karin Grönvall, Bernt Gustavsson, John Hasselberg, Jan Hjalmarsson, Sven-Eric Liedman, Petra Lundberg Bouquelon, Lars Løvlie, Gorana Ognjenovic, Per Svensson, Erik Tängerstad, Monne Wihlborg och Pelle Åberg.

Hitler och nazisterna hatade modern konst. Därför ordnade Goebbels den stora utställningen ”Entartete Kunst” 1937 för att håna de  ”urartade” konstnärerna Chagall, Kandinsky, Mondrian, Dix och Grosz. Men Eric Johansson, ende svensk bland många konsthistoriska världsnamn på utställningen, är fortfarande okänd. Eric Johansson hade svenska föräldrar men blev bortadopterad i Tyskland. Sexton år gammal antogs han vid konstakademin i Dresden och blev en del av den nya, glödande politiska expressionism som växte fram under första världskriget och de turbulenta mellankrigsåren. I den här boken skildras historien om den revolutionäre målaren som stod på barrikaderna i Dresden, tecknade unika porträtt av en ung Ho Chi Minh i Moskva, jagades av nazisterna och flydde till Sverige i sista stund för att undvika Gestapos klor. Det här är berättelsen om ett levnadsöde som förtjänar att lyftas fram ur glömskan.Dick Schyberg är journalist och författare.Bert Ola Gustavsson är journalist och författare.Anders Gustafson är historiker och författare.Denna bok ingår i Orosdi-Backs serie Svenska illustratörer och konstnärer.

Signe ska på kalas till Luna och köper världens finaste enhörning i present. Men den trivs väldigt bra hos Signe. Måste hon ge bort den?Vill ha den själv är den första boken om Signe, en berättelse om hur svårt det kan vara att ge bort det man helst vill ha själv. Starka känslor och stor igenkänning utlovas.Malin Linneroth är journalist som arbetar med idéutveckling och programmakande för radio och TV. Vill ha den själv är hennes första bok.Lisa Moroni är författare och illustratör. Hon har skrivit och illustrerat både egna böcker och andras texter (bland annat böckerna om Nisse & Nora, med text av Emelie Andrén)."Det där med att inte vilja släppa ifrån sig kalaspresenten är ett vanligt tema i bilderböcker. Bara nu i höst har det kommit två svenska böcker som varierar det dels Annica Hedins och Per Gustavssons "Berit älskar Russin" och dels Malin Linneroths och Lisa Moronis "Vill ha den själv". Men medan den förra boken slutade i ganska förutsägbar harmoni där givaren får behålla sin älskling överraskar Linneroth och Moroni. Deras berättelse är komplex och fylld av vändningar i den välbekanta ramen: presenten, en enhörning, hinner bli älskad innan den packas in och hamnar i födelsedagsbarnets presenthög; så älskad att den måste tas tillbaka. Signe tar helt enkelt sitt paket och förskansar sig i ett rum på festen. En mobb av kalasbarn följer efter likt bybor med högafflar i högsta hugg, och enhörningen går förlorad. Det här låter nog värre än det egentligen är, men jag blir upprymd av de här smått vågade greppen, och av skickligheten i berättandet som tillåter ett stämningsfyllt, lite oväntat slut." Stina Nylén, GöteborgsPosten"en fin bok med såväl en träffsäker text som mjuka, varma, detaljerade illustrationer att försjunka i."Barnboksbloggen"Det är mycket att titta på och har många detaljer. Det är ett bra språk och enkel att förstå. En bok att känna igen sig i!"SystrarnaBöcker"En riktigt fin och läsvärd bilderbok. Borde finnas på alla bibliotek", @barnboksfamiljen"Bra berättelse med nyttiga funderingar", Johanna Drath"Linneroths berättelse känns ända ner i magen", @barnboksfamiljen