Många människor, såväl barn som tonåringar och vuxna, lever i flerspråkiga sammanhang som skiljer sig väsentligt från den enspråkiga miljö som ofta tas för given i skola och vuxenutbildning. Där har man i stället många gånger haft svårt att förhålla sig till flerspråkighet och ofta utgått ifrån ett bristperspektiv...

Hur kan man arbeta pedagogiskt med utomhusmiljön i förskolan och de första skolåren? Vilken funktion kan gården, skogen eller strövområdet ha? Och hur påverkas barnens lärande av att de befinner sig i naturen? Barns nyfikenhet och lust stimuleras när de får vara utomhus. När pedagogerna är redo att följa barnen i deras sätt att undersöka världen hamnar barnperspektivet i fokus. I boken finns exempel från hela landet och alla årstider. Fyra forskare och experter bidrar också med sina rön och erfarenheter av utomhuspedagogik. Titti Olsson är journalist och redaktör på Tankesmedjan Movium, som arbetar med frågor som rör stadsutveckling och finns vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). 2015 tilldelades hon medalj för högklassig journalistik inom samhälls- och stadsplaneringsfrågor av Stockholms Byggnadsförenings stiftelse för Olle Engkvist-priset. Sammanfattningsvis känner jag mig stolt och imponerad över utepedagogernas lyhördhet, deras syn på barnen som intelligenta forskare, orädda pedagoger som vågar ta nya steg tillsammans med barnen. / / Det känns som att man skulle önska att alla barn skulle få ta del i denna möjlighet till rolig lek och lärande. Elisabeth Ämting Backlund, förskollärareInnehållFörordInledningHöstFörskolan Tåget, Lund: Rullande förskola nödlösning som blev pedagogisk vinstRinnbackens förskola, Arvika: Förankringar i bygden skapar stark identitet hos barnenReflekterande samtal: Torsten KellanderFörskolan Växthuset, Mörbylånga: Nu börjar odlingssäsongen! Torslundaskolan, Mörbylånga: I skolträdgården väcks de stora frågornaRocknebyskolan, Kalmar: Hela kroppen används i utomhusmatematikenVinter Reflekterande samtal: Maria Stigsdotter DrottGöthriks förskola, Varberg: Konsten att beställa en pedagogisk utemiljöFörskolan Måttet, Umeå: Viktigt att gården erbjuder barnen flera olika valInnertavle skola, Umeå: Skogen är den tredje pedagogenVår Förskolan Valhallagatan 4, Göteborg: Varifrån kommer vattnet när det regnar? Förskolan Bäcken, Östersund: Välkommen till lotten! Förskolan Bäret, Västerås: Barnens upplevelser i skogen blir basen i temaarbetetReflekterande samtal: Kari-Anne JørgensenFörskolan Fjället, Kiruna: Snön och kylan präglar hela verksamhetenSommarUteförskolan Vinden, Lund: Barnens landskap skapar harmoni och engagemangReflekterande samtal: Peter GärdenforsEnvikens förskola, Falun: På gården undersöks livets mysterierLucksta skola, Sundsvall: Skogen är en guldgruvaLitteratur

In the first part of the book – Political Communication Systems in the Nordic Countries – these aspects will be described, discussed and analyzed in one chapter for each Nordic country. These country chapters will be presented in alphabetical order, thus starting with Denmark and finishing with Sweden. The second part of the book will focus on Cases in Nordic Political Communication. The first chapter of this part is written by Tom Andersson, and it is titled Conflicting Representations in the European Parliamentary Elections. In this chapter and with a focus on Sweden, the author argues that elections to the European Parliament lack rationality, mainly due to the conflicting representations of the EU, and of its institutional, democratic and economic performance. As long as there is public and political disagreement on the raison d’être of the EU, there will be a tendency for elections to the European Parliament to treated as second-order elections with nationalistic rather than European representations and policy appeals being dominant. Chapter eight is titled Visualizing Egalitarianism: Political Print Ads in Denmark, and it is written by Jens E. Kjeldsen. In this chapter and from the perspective of visual rhetoric, the author investigates the aesthetics of power as represented in political print ads from the 1998 and 2001 Danish elections. This is followed by a chapter on political campaigning on the Internet in Finland, entitled Plus ça change, plus ça reste le même? The Evolution of Finnish Web Campaigning 1996-2004 and written by Tom Carlson and Kim Strandberg. The focus of this chapter is on the web presence amongst candidates, the adoption patterns regarding candidate web campaigning, and changes in the features of the candidates’ web sites. Longitudinal comparisons are evident also in chapter ten, written by Bengt Johansson: Popularized Election Coverage? News Coverage of Swedish Parliamentary Election Campaigns 1979-2006. The author investigates a number of hypothesis with respect to changes in how the media cover election campaigns, and find that the Swedish election news coverage indeed has become more popularized during the last decades. The Swedish media and comparisons across time are the focus of chapter eleven as well, in which Monika Djerf-Pierre and Lennart Weibull analyze regimes of political journalism in Swedish public service broadcasting between 1925 and 2005. The main title is indicative of their results: From Public Educator to Interpreting Ombudsman. In chapter twelve, Anne Marit Waade and Iben Have investigate one kind of media genre that usually do not receive much attention from political communication scholars, namely television documentaries. In their chapter Aesthetification Politics, the authors focus the empirical analysis on non-verbal communication in two Danish documentaries on politics. Among other things, their findings explain and nuance the growing of political backstage communication as well as emotional and social intentions in political communication. Chapter thirteen make use of one of the most political communication theories during the last decade or so, namely framing theory. In This is the Issue: Framing Contests and Media Coverage, Øyvind Ihlen and Sigurd Allern focus on the dynamic contests between different frames and their reception in the Norwegian media. The question guiding their analysis I what kinds of frames typically prevail in mediated conflicts where various actors present competing frames. This is followed by a chapter by Kersti Torbjørnsrud, entitled Organizing Audiovisual Campaign Coverage and Its Influence on Power Relation Between Media and Politics in Norway. In her chapter, the author discusses how audiovisual campaign coverage is organized in Norway, and then, based on a production study and interviews with editors and political actors, proceeds to analyze how the organization of this news coverage influences power relations between media and politics in Norway. In the final chapter, we summarize and analyze the findings from both the country chapters and the case studies, and make an assessment of the classification of the Nordic countries as forming part of the Democratic Corporatist Model of media and politics. As editors, we hope this will give the reader not only a number of chapters that are interesting in themselves, but also a better understanding of differences and similarities between the Nordic countries.

Denne boka er rettet mot lærerstudenter og grunnskolelærere i alle fag. Den hjelper læreren til å støtte elevenes skriveutvikling i ulike sjangre og på de ulike fagenes premisser. Boka gir konkrete innspill til hvordan man kan jobbe strukturert med hele skriveprosessen, fra førskriving til ferdig, individuell tekst. Metodikken bygger på australsk sjangerpedagogikk, og boka gir den første samlede fremstillingen av en sjangerpedagogisk skriveundervisning med eksempler fra norske klasserom. Boka er tilpasset Fagfornyelsen og gir en innføring i sjangertrekk for de mest aktuelle sjangrene i norsk skole. Her kan lærere og studenter hente ideer til og eksempler på meningsfylt skriveopplæring på ulike trinn i grunnskolen. Forfatterne er fagpersoner med lang erfaring med lærerutdanning og undervisning i skolen: May Olaug Horverak, Ann Sylvi Larsen, Marit Opland Brujordet og Anne Charlotte Torvatn. Øvrige bidragsytere er Ingunn Ofte og Ida Hepsø

Dette er den første boka som i sin helhet presenterer etnometodologisk samtaleanalyse, eller CA (Conversation Analysis), på norsk. Forfatterne viser hvordan metoden kan brukes til å forske på og forbedre samtaler i arbeidslivet, særlig i skolen og i helse- og omsorgstjenesten. Boka gir en praktisk innføring i hvordan man utfører samtaleanalyse. Leseren får kunnskap om grunnleggende strukturer i samtaler, innsikt i hvordan samtaler brukes av profesjonsutøvere i ulike situasjoner, og utvikler forståelse for samtaleanalyse som vitenskapelig metode. Forfatterne etablerer norske fagbegreper og presenterer et rikt eksempelmateriale fra institusjonelle samtaler. Boka er aktuell for studenter på master- og PhD-nivå som skal utføre samtaleanalyse for første gang, særlig innen lærerutdanning, helsekommunikasjon og i språk- og kommunikasjonsfag. Den er også aktuell for lærere og helse- og omsorgspersonell som vil lære mer om samtaler i sin profesjon, og for profesjonsutdannere, forskere og andre som er interesserte i anvendt språkvitenskap, sosial interaksjon, kommunikasjon og kvalitativ forskningsmetode.

Små barn lär med hela sig, de lär och upplever genom kropp och rörelse i interaktion med andra. Barn lär av det de är motiverade och intresserade av. Språklärande sker inte enbart via det verbala språket utan utvecklas genom ögonkontakt och gester, handlingar i samspel med andra, lek och aktiviteter...

Journalisten, författaren och krönikören Anneli Jordahl har samlat sina författarintervjuer, reportage och litteraturessäer från bland annat Dagens Nyheter, Arena och Ordfront Magasin. Även krönikor från DN:s fredagsbilaga På Stan ingår i boken. Där får man en inblick i hur hon tar sig fram i tillvaron i kulturmetropolen Bagarmossen. Här ryms arbetarskildringar, kåkfararlitteratur och gräsrotsromaner. Marit Paulsen som Liten Ida och Anne-Marie Berglunds damer med dåligt rykte. Släktskapet mellan Ulf Lundell och Stig Larsson, Per Gunnar Evanders gråtande män, Bo Widerbergs vingliga författarskap och Vilgot Sjömans klassklättring. Och hur snacket gick om personalentreprenad och bärplockare från öst när fenomenen var nya. Boken kan läsas som en fortsättning på Klass – Är du fin nog? (Atlas), som sålt i tre upplagor. 2005 tilldelades Jordahl Lubbe Nordströmpriset för sin kulturjournalistik. Hon är också verksam som föredragshållare och har bland andra samarbetat med Riksteatern. Med superlonvaddering och plastöverdrag är boken skön att hålla i och ett litet mästerverk i sig, skapat av Lotta Kühlhorn.

Försommargrönskan skälver omkring Erik och Julia när de stuvar in barnen i bilen och påbörjar färden mot stugan vid havet i Österbotten. Utifrån: en kärnfamilj mitt i livetsom ska få en lång sommar tillsammans. Men tiden kan också verka i motsatt riktning, blottlägga sprickorna i det som förut verkade stadigt. Andra personer dyker upp och komplicerar tillvaron: Julias barndomsvän Marika och hennes karismatiske man Chris, som leder Rörelsen. En grupp miljöaktivister som gett upp hoppet om jorden och som istället övar sig i att leva primitivt och sörja den värld som redan gått förlorad. I utkanten finns en ensam kvinna i ett hus vid stranden som bär på en stor sorg.Kring dessa människor, en sommar, spinner Philip Teir en finstämd berättelse om livsval och lögner, om barndom och vuxenhet. Hur lever vi, om vi vet att världen snart kommer att upphöra? Philip Teir (född 1980) är författare och tidigare kulturchef på Hufvudstadsbladet. Han skriver om politik och kultur för Dagens Nyheter och driver festivalen Helsinki Lit.Debutromanen "Vinterkriget" översattes till flera språk. Det brittiska förlaget Serpents Tail utkorade honom till #scanzen, en samtidsskildrare likt Jonathan Franzen men med nordiskt temperament. Mitt i sommaridyllen, men bland alla pågående samtidskriser från familjelivets till klimatets placerar Philip Teir sin nya roman Så här upphör världen. Dess nerv ligger i det som bara nästan sker, i en smygande känsla av undergång och allt är på väg att glida oss ur händerna. Författaren lägger fingret på samtidens puls och avläser det oroliga flimret mellan slagen. Marit Furn, Svenska Dagbladet. En av veckans fem bästa kulturhändelser. Philip Teir har en lugn berättarauktoritet, och talang för att skapa spänning. Detta är ingen thriller, men tillvaron är laddad. En rå, stickande lukt möter i sommarstugan, och lukten oroar läsaren romanen igenom. Kanske inte ett lik precis, men något lurar under trossbottnen, likafullt. Alla döljer sin skamliga hemlighet, och riskerar att bli avslöjade när som helst. Ulrika Knutson, Dagens Nyheter Det är en ordinär familj. Philip Teir skildrar den med driven skicklighet och en fängslande mild intensitet. Språket är lysande. I sina bästa stunder påminner Philip Teir om Hjalmar Söderberg. Och när sprickorna i deras samliv börjar bli synliga förmår Teir skildra ett förlopp med en precision som är rentutav ursäkta klyschan gastkramande och djupt oroväckande // Jag är djupt imponerad. Crister Enander, Ystads allehanda m.fl. Teir har en uppenbar begåvning för att ringa in de små dramer och spänningar som alltid finns i en familj. I beskrivningen av det kollektiva familjemedvetandet är det skäl att lyfta fram Teirs beskrivning av barnen, särskilt pojken Anton. Hans ensamhet och ängslan för att föräldrarna skall gå ifrån varandra beskrivs med en pregnans och närvaro som gör att läsaren helt lever sig in i honom. Det är helt enkelt lysande gjort. Claus Elholm Andersen, Hufvudstadsbladet "Teir är en fantastisk berättare som utan stora åthävor eller märkliga historier fångar sin läsare från första kapitlet. Anne-May Wisén, Österbottens tidning Det är lite som med klimatförändringen: en dag är det bara för sent. Alltså är Så här upphör världen också en insiktsfull äktenskapsroman om klyschan vi bara växte isär. Sofia Torvalds, Kyrkpressen Så här upphör världen är en ytterst läsvärd och tänkvärd roman som placerar sin upphovsman bland de allra mest intressanta samtida svenskspråkiga författarna just nu. Rickard Lindholm, BTJ-häftet nr 12 2017 Så här upphör världen är en mycket filmatisk berättelse. Jag föreställer mig den tryckande stämning som kan målas upp i kontrasten mellan mörka granar och solbelyst strand. Vem iakttar vem och vad händer härnäst? Anna Dönsberg, Svenska Yle Dialogerna är på kornet, personkaraktäristiken engagerande, greppet om tematiken handfast. Trots de tunga ämnena finns det en lätthet i gestaltningen som får texten att flyta på och dra en med sig. Anna Möller-Sibelius, Vasabladet Precis som [Teirs] tre tidigare böcker är Så här upphör världen svår att lägga ifrån sig. Sebastian Johans, Upsala Nya Tidning Med humor av det bistrare slaget lotsar oss Teir in i den här stormens öga. Humorn finns i de mänskliga reaktionerna, i repliker och pikar, i de skarpa iakttagelserna. Det är spännande på ett pressat sätt, men inte hopknycklat utan mer vikt av de omsorgsfullaste av händer. Det är ambitiöst skrivet, och det finns inga tvära kast när trevligheterna övergår i otrevligheter. Romanen har också ett slut som både är fyndigt och ytterst passande för genren ett slut som slår till lika iskallt som filmatiseringen av Stephen Kings novell The Mist gjorde för några år sedan. Björn Kohlström, bloggen Bernur En ytterst läsvärd och tänkvärd roman som placerar sin upphovsman bland de allra mest intressanta samtida svenskspråkiga författarna just nu. BTJ-häftet nr 12

Utdrag ur boken: "Jack hade fått tillåtelse att ta emot sin mp3-spelare med delar av sin låtsamling. Den nyaste skivan han hade lagt över var Florence Valentines skiva. En nykomling som lät lite som Noice. Visserligen var han för ung för att ha lyssnat på Noice i början av deras karriär, men musik lever ju kvar i många år och Noice's låtar hade tröstat honom många gånger. En låt på Florence-skivan hade satt sig extra mycket. Han lyssnade på den om och om igen och kände det som om den handlade om honom. Som att den var skriven just för honom. "Ingen är så hopplös som du". Det var precis så han kände sig. Och det kändes bra att tänka så om sig själv. Det kändes tryggt, då visste han var han hade sig själv. Han lyssnade på låten om och om igen. För varje gång sjönk han djupare och djupare ner i sitt självhat och sitt hat gentemot omvärlden. Han var feg, han var ful och ingen förstod honom. Han hade inte ändrats ett dugg sedan han var liten, han var lika hopplös och meningslös fortfarande." Omdömen: "Svår att lägga ifrån sig, var tvungen att läsa ut hela på en kväll." (Anne Filipsson) "Spännande, kunde inte sluta läsa" (Marit Haglöf) "Intressant och humoristisk" (Ingalill Broman)

När Anne-Marie Berglund gick bort den 6 mars 2020 efterlämnade hon en skatt av prosa, poesi och essäistik som har inspirerat många inom den svenska litteraturvärlden, men som aldrig riktigt nådde de stora läsarskarorna. Från debuten med diktsamlingen »Luftberusningen« (1977) till hennes sista bok, »Breven till mamma« (2005), utforskade Berglund livets relation till skriften. I en minnestext i Svenska Dagbladet beskrev Kristoffer Leandoer henne som »en av samtidslitteraturens få romantiker« som tog en »traditionellt manlig karaktär, vagabonden som strävar fritt från äventyr till äventyr, säng till säng, och undersökte vad som hände när dennes frihet gavs kvinnliga förtecken.« 20TAL nr 2, »Anne-Marie Berglunds uppror«, är ett helt nummer tillägnat Anne-Marie Berglund, med aldrig tidigare publicerade dikter och noveller av författaren. Kristoffer Leandoer, Anneli Jordahl, Eva Ström, Jonas Ellerström och Ana Valdés medverkar med essäer i denna hyllning till Anne-Marie Berglunds författar- och konstnärskap. I numret publiceras även unika bilder av fotografen Hideo Matsumoto, hennes sambo sedan 30 år. Vi publicerar även nyöversatt poesi av Nobelpristagaren Louise Glück. Debutant: Rebecca Sand.

En ny verklighet kräver nya politiska åtgärder. Men det tar tid att skönja nya mönster. Socialdemokratin har haft svårt att orientera sig efter samtidens underliggande förändringar. Därför har partiet också haft svårt att ta fram verkningsfulla redskap för frihet och jämlikhet i en ny tid. : Hur ska vi förstå dagens verklighet? Och vilka är de socialdemokratiska svaren? Tiden Debatt 4 är en vänbok till Anne-Marie Lindgren, 70 år, som ägnat ett liv åt att försöka svara på dessa för Socialdemokratin avgörande frågor. Tidens prenumeranter får denna bok med detta nummer. Medverkande: : Kajsa Borgnäs, Ingvar Carlsson, Klas Gustavsson, Katrine Kielos, Marika Lindgren Åsbrink (red), Stefan Löfven, Erik Nilsson, Anders Nilsson, Örjan Nyström, Kjell Rautio och Jenny Wrangborg.

Den 6 maj 1901 gifte sig August Strindberg, Sveriges främste dramatiker, med landets kanske vackraste och mest begåvade skådespelerska, den tjugotreåriga Harriet Bosse. Han friade med de bevingade orden: »Vill Ni ha ett litet barn med mig, fröken Bosse?«Så föddes dottern Anne-Marie. Äktenskapet med Harriet Bosse blev kortvarigt men till sin älskade dotter skriver Strindberg en serie brev. Om stort och smått. På skämt och på allvar. Strindbergs brev och dottern Anne-Maries svar är ett historiskt och litterärt äventyr, där verklighet, fantasi, dikt och drama flyter ihop.Björn Meidal, känd Strindbergforskare, för i God dag, mitt barn! läsaren närmare Strindberg, eller för att citera Expressen: »Det bor en fin liten kvinna inom Er, herr Strindberg, var det någon som sa. Jag travesterar: Det bor en fin liten bok inom Er, herr Meidal.«Delfinserien har i mer än trettio år stått för kvalitativ pocketutgivning. Idag består serien av moderna klassiker av internationellt snitt.

Färdiga lektionsförslag i rytmik för åldrarna 1-4 år. Rytmiklektionerna innehåller bl.a. tema "favoritsånger", "ritsånger" och "maskeringstejp". Lektionsförslagen kan man följa helt eller använda som inspiration för att hitta på egna varianter. Som i alla recept kan man öka eller minska på något, krydda lite mer eller byta ut en ingrediens

Vi presenterar ett antal platser, byggnader och miljöer med anknytning till Maria Sandel (1870-1927) som är vår första kvinnliga arbetarförfattare och som levde hela sitt liv på Kungsholmen. Det är härifrån hon hämtade motiv och miljöskildringar till sina berättelser. Under sin livstid gav hon ut sex böcker och medverkade med många dikter och noveller i arbetarpressen. På mittuppslaget finns en karta med ett antal markeringar och i texten finns beskrivningar av de olika platserna och citat ur Maria Sandels böcker. Ewa Bergdahl och Anne-Marie Lindgren är manusförfattare.

”Förresten Andreas, du känner henne!” Röda lockar faller över bårens kant och Andreas hjärta stannar. Hemma i den fashionabla villan finns hans fru och barn men medvetslös på båren framför honom i akutrummet ligger hans livs kärlek.Olyckan får sanningar att bubbla upp till ytan medan Andreas försöker hålla ställningarna. Hans fru försöker förgäves berätta för honom vad hon vet, men är det han som stöter henne ifrån sig eller hon som drar sig undan? Det förflutna spelar ut sina kort. Runt människorna på ett sjukhus i Halmstad utspelar sig livet i sin mest dramatiska form. Sjukhusets kulvertar vindlar sig likt livsuppehållande kärlträd kring trasiga människor som söker kärlek men finner ensamhet, svartsjuka och ond bråd död. 

Anne-Marie Berglund hör sedan slutet av 70-talet till våra mest spännande kvinnliga författare. Hon har givit ut både lyrik och prosa och skrivit dramatik för radio. Senast kom prosaboken Raserier. Erotiska anfall, 1994. Flickorna och kvinnorna i hennes böcker är ofta på rymmen från en trång verklighet, de söker sig till hotellrum, främlingar och erotisk utlevelse, och lever på kanten, i en slags marginalisering och utsatthet. Anne-Marie Berglund återkommer nu med en diktsamling, och när kvinnan här träder ut ur kärlekens rum är allting annorlunda, men ingenting har förändrats för det. Vad finns kvar när kvinnan tröttnat? Nu handlar det om att avstå från drömmen om Han och Hon, att bli Träd. Det gör ingenting. Du kan ta resten också. Och det som finns i kylskåpet. Jag är inte kvar. Det var väl så det började: Hon finns inte. Nu ska jag lura henne fram. Sen ska hon utplånas tillbaka. Du byggde en kvinna med dina egna händer. Du raserade henne samma natt. Gör åtminstone rent efter dig. Sopa platsen. Plantera något annat där. Något annat.

Den första anställningen som ledare eller chef stället stora krav. Den som väljer att bli chef för sina tidigare kolleger konfronteras med en rad konkreta utmaningar och dilemman. Boken fokuserar på övergången från rollen som kollega till rollen som chef, och den behandlar bland annat teman som makt, kommunikation och konflikthantering. Den tar även upp de redskap vi kan använda för att hantera och minska stress och hur vi ska utnyttja våra nödvändiga nätverk. Från ledare till kollega innehåller en rad exempel från författarnas egna erfarenheter som chefer på olika områden och som kursledare under många år. Boken är ett praktiskt redskap för den som funderar på att ta ett ledarskapsjobb, och för den chef som vill få insikt i och instrument att hantera ledarrollens många utmaningar, inom både den privata och den offentliga sektorn.