De här krönikorna publicerades första gången mellan 2007–2014 i Svenska dagbladet och SydsvenskanBåde det svenska försvaret och försvarsdebatten tog timeout i början av 00-talet. Men sedan började orosmolnen skockas, både i omvärlden och på hemmaplan, sedan ÖB avslöjat att dagens försvar bara klarade av att hålla stånd i högst en vecka, och då bara på en plats.Det var som om man i Sverige plötsligt vaknade till efter en lång försvarspolitisk dvala bara för att upptäcka att det försvar som många trodde ändå måste finnas undangömt någonstans inte längre existerade. Försvaret hade under sin timeout stöpts om i grunden och allt det gamla var borta. Det tråkiga var bara att pengarna inte räckt till det nya och det man lyckats få på fötter var avsett för internationella insatser, inte för försvar av det egna landet. Så enveckasförsvaret var egentligen en bonus, eftersom det aldrig varit meningen att det nya försvaret skulle kunna försvara landet. Det välvilligaste man kan säga om 2000-talets svenska försvarsreform är att den genomfördes med stor grundlighet och att det bakomliggande feltänkandet ståndaktigt försvarades in i det sista.Wilhelm Agrell, född 1950 i Uppsala, är svensk säkerhetspolitisk forskare, skribent och författare. Efter militärtjänsten tog han värvning som FN- soldat och tjänstgjorde vid Suezkanalen 1973–74. Efter ett antal år i den svenska underrättelsetjänsten skrev han sin doktorsavhandling i historia om de svenska planerna på att utveckla kärnvapen på 1950- och 60-talet. 2006 blev han professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Förutom en lång rad fackböcker har han skrivit reportage, skönlitteratur och ungdomsromanerna Dödsbudet och Desertwalker.Wilhelm Agrell har under mer är trettiofem år varit en återkommande kritisk kommentator av svensk utrikes- och försvarspolitik med ett speciellt gott öga till den offentliga lögnen i dess många över tiden växlande former.Telegram Journalistik ger ut god journalistik som publicerats genom tiderna – i bokform. Krönikor, essäer, reportage, artiklar, spännande features, djuplodande intervjuer, grävande reportage – journalister från den så omsusade magasinsboomen under 80-, 90- och 00-talet öppnar sina digra arkiv, och det har skrivits fantastiska texter även innan dess som nu kan tillgängliggöras igen. Det skrivs dessutom nya texter, som nu kan läsas direkt – i en e-bok eller en tryckt bok, läsaren väljer.

1941 dömdes de svenska medlemmarna av Wollweber-ligan för sabotage av malmutskeppningen från Luleå till Nazityskland. Wollweber var en internationell organisation, med förgreningar in i sovjetiska underrättelsetjänster. Wilhelm Agrell skildrar en dramatisk fas i Europas historia som tar sin början i spanska inbördeskriget, går över i andra världskriget med epilog i det kalla kriget. Men han skriver också om ligans enskilda män och kvinnor: Vilka var de? Visste de vems ärenden de gick? Och vad blev det av dem?

Efter det kalla krigets slut genomgick det svenska försvaret en snabb modernisering. Men hotbilden var borta. I hägn av ett Ryssland i politiskt och ekonomiskt kaos skulle Sverige kunna ta ”operativ time-out”, avveckla det befintliga försvaret och skapa ett nytt, anpassat för morgondagens utmaningar. Men något hände. Den svenska nationella försvarsförmåga som tillfälligt skulle tillåtas sjunka kom i praktiken att försvinna. ”Aldrig mera krig” hade till sist blivit verklighet, åtminstone i svensk försvarsplanering och försvarspolitik. I Fredens illusioner rekonstruerar Wilhelm Agrell ett viktigt men för många okänt samtidshistoriskt skeende, den stora svenska försvarsavvecklingen från slutet av 1990-talet, de bakomliggande drivkrafterna liksom de avsedda men inte minst oavsedda konsekvenserna.Atlantis POD (Print on Demand) är en serie digitala nytryck av tidigare slutsålda böcker. Kvaliteten på inlagan kan vara lägre än i den ursprungliga utgåvan.

Den svenska insatsen i Afghanistan började i största hast på senhösten 2001 medan världen var i chock efter terrorattackerna den 11 september och USA:s tillsynes förgörande slag mot talibanregimen och Al Qaida. För Sverige handlade det då först och främst om att visa flagg. Fyra år senare tog Sverige som ett av de första icke-natoländerna ansvar för fyra provinser i syfte att bygga fred underifrån. Men efter ytterligare fyra år var de svenska styrkorna indragna i strider av en typ och omfattning som inte ens förekom i Katanga i början av 1960-talet.Ett krig här och nu är den första djupgående skildringen av hur Sveriges militära engagemang i Afghanistan steg för steg försköts från en klassisk fredsoperation till ett deltagande i en toppstyrd och i grunden utsiktslös upprorsbekämpning. Boken ställer frågor om hur detta kunde ske utan att redovisas öppet. Det handlar om förhållandet mellan krig och demokrati och vad det inneburit för Sverige att för första gången i modern tid aktivt delta som koalitionsmedlem i en internationell väpnad konflikt.Wilhelm Agrell är författare och sedan 2006 professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Har under mer än trettio år forskat och publicerat arbeten kring svensk försvars- och säkerhetspolitik.

Högaktuellt om övervakning av en av Sveriges främsta experter. I juni 2013 fylldes världens media av avslöjanden från den avhoppade IT-teknikern Edward Snowden. Rapporteringen visade ett omfattande övervakningsnät, och att de som låg bakom var underrättelsetjänster i samarbete med telekomföretag och IT-jättar. Hur har detta globala övervakningssystem kommit till? Och hur har det nått en så svindlande omfattning? I Vem kan man lita på? redogör Wilhelm Agrell, historiker och professor i underättelseanalys, för denna högaktuella utveckling. Pressröster om boken: »Det är en intressant historia som Agrell genomgående beskriver och skildrar. Boken ger läsaren en bra inblick i hur underrättelse- och säkerhetstjänsten arbetar och hur detta har förändrats genom åren med den tekniska utvecklingen.« Skaraborgs Allehanda »I framställningen kombinerar Wilhelm Agrell, känd professor i underrättelseanalys, lättläst och medryckande sina stora kunskaper i underrättelseverksamhet samt teknisk och världspolitisk utveckling ... Både ämnet, spioneri, och författarens stora förmåga att skriva, gör det hela mycket spännande och ändå utan avkall på vetenskapligheten.« Bibliotekstjänst Om författaren: Wilhelm Agrell är historiker med inriktning på freds- och konfliktsvetenskap samt professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Agrell är också verksam som författare och för Historiska Media har han skrivit följande böcker:

Her får du være med til hemmelige steder der virkelighetens agenter levde og virket.

Underrättelsevetenskapen handlar om analyser och förutsägelser om komplexa mönster i omvärlden. Det är en hemlig vetenskap som haft långt fler utövare än teoretiker och som i hög grad saknat de öppna vetenskapernas kritiska diskussion kring metoder och teoribildning. Konsten att gissa rätt är ett av de första arbeten som konsekvent tar upp underrättelseanalysens problem ur ett vetenskapligt och metodologiskt perspektiv. Boken är en introduktion till ett intressant och alltmer betydelsefullt kunskapsfält.

Rysslands annektering av Krim, IS framväxt och terrorattackerna den 11 september 2001 visar att förmågan att tolka och analysera underrättelsematerial är avgörande både för enskilda länder och det internationella samfundet. Hotens förändrade innebörd leder till att analyser som tidigare kunde inriktas på ett begränsat antal avgränsade frågor nu måste ta sig an nya okända fält med komplexa problem och stora osäkerheter. Underrättelseanalysens metoder och problem är en unik metodhandbok som systematiskt går igenom hur underrättelsetjänster i praktiken försöker lösa svåra analytiska problem och göra rimliga bedömningar utifrån osäkra eller ofullständiga uppgifter. I andra upplagan har ett nytt kapitel tillkommit som diskuterar vilka metoder som faktiskt används framgångsrikt och på vilket sätt. Samtidigt har boken som helhet aktualiserats med en rad nya exempel och referenser till den senaste forskningen på området.  Boken är användbar för alla som i sitt yrkesliv måste kunna analysera komplexa händelseförlopp under tidspress. Den är främst riktad till blivande och verksamma analytiker, men är även relevant för polisutbildningen och utbildningar inom krishantering. Wilhelm Agrell är professor i underrättelseanalys och verksam vid Lunds universitet.