En svensk klassiker, endelig i norsk oversettelse! Steve Sem-Sandbergs skriver i forordet: ?Carl-Henning Wijkmarks roman Jegerne på Karinhall fra 1972 ? utvilsomt en av de sterkeste debutromaner som noensinne er gitt ut i Sverige ? er en av de få bøkene som på alvor har utforsket ondskapens forhold til overflod: eksessen. Handlingen utspiller seg under noen brennhete sommerdager i august 1936. Hitlers og Goebbels enorme propagandamaskin ? Berlinolympiaden, sammenfaller tilfeldigvis med Hermann Görings årlige jaktfest på slottet Karinhall rett utenfor hovedstaden. (...) Med denne bakgrunnen bestemmer rikets andremann Hermann Göring seg for å gjøre jakten på Karinhall til et storpolitisk friluftsmøte og dekker opp med alt han kan få tak i. [?]Med det som mål å avsløre det Tredje rikets fremtidige politiske planer har også den Britiske etterretningen, MI6, besluttet å ha en mann på plass. Valget har endt på den stilige norske idrettsmannen Roar Treigesen.?

MEDEA: Jag kände inte till kärlekens kronologi. Början. Mitten. Slutet. Det obönhörliga. Hans blick som inte längre ser på mig. Jag kan inte leva utan den. Det är en sjukdom. Jag känner mig dödssjuk. Jag kommer att dö av det här tillståndet. Jag går ingenstans. Flyktingen Medea. Drottningen Kristina Alexandra. Den hemlösa Valerie Solanas. Alla försöker de röra vid himlen och stjärnorna. De rasar och överges och vägrar att böja sig, de fortsätter att älska trots att kärleken verkar omöjlig. Sara Stridsbergs tre pjäser Medealand , Dissekering av ett snöfall och Valerie Jean Solanas ska bli president i Amerika är inte bara stor dramatik utan också stora läsupplevelser. ”Kärleken är den pol som allt hos Stridsberg strävar mot även om vi inte ser det. Kärleken: lika oundgänglig som nåden är för den kristne; lika omöjlig att undfå med bara makt och vilja; och precis lika oumbärlig om vi vill förstå oss själva som levande människor.” Ur Steve Sem-Sandbergs efterord

Adrian Ziegler er barnet ingen vil vite noe av. Faren er borte, og moren klarer ikke å ta vare på ham. I tillegg regner myndighetene ham som «rasemessig degenerert». Det forteller i alle fall dokumentene som til slutt får ham innlagt på Spiegelgrund, en del av det store sykehuskomplekset Steinhof i Wien. Han er 13 år. Året er 1941. Her arbeider Anna Katschenka. Hun er ingen glødende tilhenger av det nye regimet i Østerrike, men likevel en pliktoppfyllende, arbeidsom sykesøster som trenger reglene og rammene klinikken kan gi henne. Gjennom de to karakterene skildrer Steve Sem-Sandberg et helt univers, et nazistisk mikrokosmos, så å si, der ofre og gjerningsmenn fremstilles med en innlevelse som bare gjør leseropplevelsen enda sterkere og mer rystende. «En mester i innlevelsens kunst.» Nils Schwartz, Dagens Nyheter «Et litterært mesterverk i internasjonal klasse.» Christer Enander, Helsingborgs Dagblad

Romanens handling er lagt til den jødiske gettoen nazistene opprettet i den polske byen Lódz. Gettoens leder, Mordechai Chaim Rumkowski er håndplukket av tyskerne til å lede arbeidet med å sende jødene ut av gettoen til konsentrasjonsleirene. Hans rolle i forholdet til sine nærmeste og til utryddelsen av de polske jødene er tvetydig.

"Theres" er en bok om Ulrike Meinhof, en av nøkkelfigurene bak Baader-Meinhof-gruppen, en terroristorganisasjon som virket i Tyskland fra begynnelsen av 1970-årene. Ulrike Meinhoft var middelklassejenta, den engasjerte journalisten som mistet troen på muligheten til å påvirke systemet, tobarnsmammaen som døde i fengselet. Theres, som var Ulrike Meinhofs dekknavn, er blitt en intens og personlig skildring av en tid og et menneske. Steve Sem-Sandbergs bruk av historiske dokumenter, dialoger og rettsprotokoller skaper en følelse av tilstedeværelse som får en til å sluke en handling mange allerede kjenner. Romanen har forord av Sara Stridsberg.

Møt August Engelhardt; nudist, vegetarianer og en rastløs soltilbeder fra keiserens Tyskland som tidlig på 1900-tallet setter seil mot Stillehavs-koloniene i Ny-Pommern for å starte sitt eget lille imperium av kokovorer, basert på en egenkomponert kokosnøttfilosofi. Med Imperium skriver Kracht seg lekent rundt den historiske personen Engelhardt i en roman som kaster lange skygger innover det tyske 1900-tallet. "Et mesterverk"- Die Welt

Innanöarna, 1995. Andreas går igenom kvarlåtenskapen efter sin fosterfar Johannes. Bland bråten gömmer sig berättelser om öns förflutna: om statsrådet i Quislings regering som lät ön bli en koloni för medellösa barn; om föräldrarna som försvann under oklara omständigheter, och om systern Minna som lämnat Andreas ensam med en skuld som inte går att sona. Steve Sem-Sandbergs nya roman är en hypnotisk skildring av en ö igenvuxen av berättelser och myter. ”Stormen” berättar om hatet som ärvts i generationer och om en kärlek som övervinner allt. “Det är svårt att inte fullständigt sugas in i berättelsens poetiska täthet, det formligen slår gnistor om språket som är lika dovt och ödesmättat som virvlande lätt … Ett litet mästerverk.” Hanna Nordenhök, Expressen

Winner of the Prix Medicis Etranger The Am Spiegelgrund clinic, in glittering Vienna, masqueraded as a reform school for wayward boys and girls and a home for chronically ill children. The reality however, was very different. Through the eyes of a child inmate, and a nurse, Steve Sem-Sandberg explores the very meaning of survival. This extraordinary novel offers invaluable and compelling insight on an intolerable chapter of Austria's past.

Theres, Allt förgängligt och Ravensbrück är tre romaner som Steve Sem-Sandberg gav ut inom loppet av sju år, med början 1996; tre romaner som på olika sätt speglar brytpunkter i det tjugonde århundradet, den tyska hösten och stadsterrorismen i början på 1970-talet, revolutionen och rådsrepubliken i München 1919 och centraleuropa under nazistisk ockupation; nu när man kan läsa dem tillsammans, som fullbordad trilogi, ser man dessutom att det är tre kvinnoporträtt, av tre skrivande kvinnor som på olika sätt präglades av och präglade sitt sekel: den tyska journalisten Ulrike Meinhof, med täcknamnet Theres, den ryska psykoanalytikern och författaren Lou Andreas Salomé och den tjeckiska journalisten, författaren och översättaren Milena Jesenká. Nyutgåvan är försedd med en efterskrift av Steve Sem-Sandberg och ett förord av författaren och kritikern Gabriella Håkansson.

»Juni 1972. Ulrike Meinhof grips i Hannover. Vid gripandet är hon helt klädd i svart, har kortklippt, tjockt, rufsigt hår. I sitt bagage försvarar hon två handgranater, en automatpistol och en kosmetikaboxinnehållande en bomb på 4,5 kilo. I handväskan finns också ett exemplar av tidskriften Stern (18/6 1972). Tidskriftens mittuppslag domineras av en röntgenbild av ett kvinnokranium. På röntgenbilden avtecknar sig tydligt en svulst bakom ena ögonhålan, svulsten i sin tur markerad med tre pilar och ordet Silberklammer.« (ur Theres) Ulrike Meinhof: Rebell eller offer, frihetskämpe eller kallblodig mördare? Vem var hon, tvåbarnsmamman som gick från att vara respekterad journalist till att spränga byggnader och som i pressen utmålades som ett monster? I Theres träder Ulrike Meinhof och hennes tid fram; liksom en gång terrorismen. Det är ingen traditionell roman, utan ett collage av tidningsartiklar, rättegångsprotokoll, ljudupptagningar och fiktiva partier. Steve Sem-Sandberg låter historieskrivningen bli ett läggspel i läsarens händer. Berättelsen bryts, skingras och samlas på nytt. Theres utkom första gången 1996, och samma år belönades Steve Sem-Sandberg med Aftonbladets litteraturpris. Romanen - den inledande delen i en informell trilogi - följdes av Allt förgängligt är bara en bild [1999] och Ravensbrück [2003]. "Är 2000-talet Ulrike Meinhofs? Den ansiktslösa kvinnan? Kvinnan som byter ansikte? Revolutionärens svarta skynke? Den blödiga kvinnan som längtade mer efter sina barn än efter praktikens hårda vägar? Kvinnan som tvekade inför valet mellan adverb? Icke-revolutionärens röda skynke? Borgardottern som föll för det dåliga sällskapets nycker? Hon som lät sig förledas av drömmen om den bättre ön?" ur Lars Mikael Raattamaas förord

”...ett storverk som ingen bör avstå ifrån att läsa.” Landskrona Posten På kliniken Spiegelgrund, en del av det stora sjukhuskomplexet Steinhof i Wien, placerades mellan 1940 och 1945 sådana barn som de nazistiska myndigheterna stämplade som överflödiga: föräldralösa, socialt missanpassade eller ”rasmässigt degenererade”. Svaga och svårt sjuka barn blev avlivade. I sin roman om detta mikrokosmos i det nazistiska Europa, följer Steve Sem-Sandberg framför allt två personer, en av de intagna, Adrian Ziegler, och en av de ansvariga sköterskorna på kliniken, Anna Katschenka, var och en ohjälpligt deformerad av omständigheterna. De utvalda är ett nytt kapitel i Steve Sem-Sandbergs pågående roman om Europa under andra världskriget. Om döden för de fattiga i Lódz var regeln, blev överlevandet för de som räddades från Spiegelgrund ett livslångt undantagstillstånd. ”Det finns böcker i vars världar man vill stanna kvar för alltid och det finns andra så plågsamma att man är beredd att göra vad som helst för att undkomma läsningen, men likväl sugs in i som av en tvingande nödvändighet. Steve Sem-Sandbergs romaner tillhör både den tidigare och senare kategorin. Det är så det brukar vara med stor litteratur.” Expressen

Den rystende historien om den jødiske ghettoen som nazistene opprettet i den polske byen Lodz

Temadel om Edvard Munch. - og hans venn, mesen og samler, Rolf E. Stenersen (med tekster av Ole Robert Sunde, Maria Moseng, Elin Kittelsen, Ingvild Krogvig, Mariann Enge, Kjetil Røed og Kåre Bulie) - i tillegg til artikler om.Rocky.og Judith Hermann, og tekster av Steve Sem-Sandberg, Trond Haugen, Eivind Buene m.fl.

Med målsättningen att publicera något av det bästa inom svensk essäistik och presentera nyskrivna skönlitterära bidrag har utgivningen av Samfundet De Nios litterära kalender blivit något av en händelse varje år. I 2017 års utgåva medverkar bland andra Elis Burrau, Nina Burton, Gunnar Harding, Per Helge, Helga Krook, Ola Larsmo, Negar Naseh, Eva Runefelt, Elisabeth Rynell, Steve Sem-Sandberg och Anna Williams. Carola Hansson tilldelades De Nios Stora pris 2016 för hennes på en gång originella och i europeisk tradition förankrade berättarkonst, som med psykologisk klokhet och litterärt mästerskap ställer de eviga frågorna om människans villkor. Lisbeth Larsson har gjort en lång intervju med pristagaren som avslutar volymen. För den konstnärliga utsmyckningen av kalendern står Helene Billgren, som i samarbete med Elsa Wohlfahrt Larsson står för den grafiska profilen. Redaktör för kalendern är Magnus Halldin.