Selma Kristin Fredenborg er født i Stavanger. Hun er bosatt i Oslo hvor familien er oppvokst. Hun dro til USA og bosatte seg i Miami. Der traff hun sin samboer i 2010. De flyttet etter hvert sammen. I 2012 dro de begge til Shanghai, Kina for å studere. De ble boende i Shanghai til 2013 ca. et års tid. Da de skulle dra hjem etter endt opphold, møtte hun på en sjokkerende overraskelse. Hun hadde ikke utreisetillatelsen i orden, og havnet deretter i fengsel. Oppholdet ble kort, men svært traumatisk. Hun gir en nitid skildring av forholdene bak murene i denne «detention-leiren» som den ble kalt.

Når Selma får en hjerneskade, møter moren hennes et annet samfunn enn det hun kjente før. Et samfunn som tar forbehold når det snakker om raushet, åpenhet, inkludering og mangfold. Mener vi virkelig at "alle skal med"? Moren har en krevende lederjobb og har vært vant til at det å jobbe hardt er løsningen på det meste. Men i møte med den nye utfordringen har hun ingen strategier. I prosessen oppsøker hun mennesker som deler av sine erfaringer med å ha omsorg for mennesker med spesielle behov. Alle har de sett andre sider av samfunnet. De som deler sine refleksjoner er Paul Chaffey, Gerd Liv Valla, Lene W. Conradi, Bjarne Kjeldsen, Hilde Kolnes, Sigmund Ruud, Inger-Marie Kullerud og Lars Martin Tannæs-Fjeld. De setter ord på hvordan det arter seg når livet ikke blir helt som du har forestilt deg. Om hverdager som krever planlegging på et nivå som får vanlige oppfatninger av tidsklemme og logistikkutforinger til å blekne. Boka forteller om sorg og sårbarhet. Men også om forsoning, mestring og styrke i møte med samfunnets marginalisering av annerledeshet. Kristin M. Botnmark er leder i et internasjonalt industrikonsern. Hun sier at erfaringen med å balansere et krevende lederansvar med de livsutfordringer som følger med å ha et barn med funksjonshemning, er en dimensjon hun etter hvert bærer med seg i alt jeg gjør. Botnmark er cand.polit med hovedfag i sosiologi, og har også «sosiologbrillene» på når hun betrakter sitt eget og sin datters liv i møte med det samfunnet de begge er en del av.

«En av de beste i vår generasjon» Karl Ove Knausgård For ti år siden hadde Ingeborg suksess med en roman. Nå jobber hun deltid som kontormedarbeider i et bemanningsbyrå og bor sammen med hunden sin. Datteren Selma har flyttet hjemmefra og er i ferd med å omsette de politiske ideene sine til konkrete handlinger. Selv vil Ingeborg skrive en doktorgradsavhandling om Ingeborg Bachmann, men det blir stadig tydeligere at prosjektet ikke er forankret i akademiske eller andre realiteter. Og hva verre er, venninnen Kristin er allerede en autoritet på feltet. Ingeborg lengter etter vennskap og kjærlighet, men potensielle kjærestekandidater er enten gift, homofile eller rett og slett uintelligente. Ingeborg møter dette med tenkning. Hun tenker på utopier, på ny og fremmedgjørende teknologi, på kapitalismens mekanikk og virkninger, på barndommen og på begjær. Og hun tenker på tenkning. "Mens jeg husker det" er en roman med et satirisk, men samtidig dypt empatisk blikk på hovedpersonen sin. En vidunderlig underholdende og stimulerende roman om hybris og usikkerhet, om kvinnelig selvtillit og håpløse, tiltrekkende menn.

Rett som det er opplever vi mennesker å måtte gjøre noe for aller første gang. Sånn er det for søsknene Selma og Aron også. I "Selma og Arons univers" får vi høre om hvordan det er å lufte hunden alene, helt uten voksne. Vi blir med på livets aller første overnatting, og i en begravelse. Det kan være både skremmende og spennende å gjøre ting for første gang. Men det går som regel bra, og når kvelden kommer sovner vi med helt nye minner og erfaringer. Boken passer godt for lesing på senga, gjerne sammen med noen du er glad i. Velkommen til "Selma og Arons univers!" "De kloke og varme tekstene til Søberg- Lindstrøm, sammen med de nydelige illustrasjonene til Larsen, vil garantert bli manges favoritt på-sengekanten-bøker." Mari Eggen Sager, forfatter av Frida-bøkene

VEM BLIR NOBELPRISTAGARE i litteratur? Vad är det för slags författare och hur skriver de egentligen? Och är det möjligt att själv bli lika skicklig?I Skriv som en Nobelpristagare lyfter Kristian Fredén fram tio av dessa författargiganter och analyserar deras stil och texter för att inspirera flera att börja skriva eller förbättra sitt skrivande. Han börjar med Selma Lagerlöf, den första kvinnliga pristagaren och den första från Sverige. Hennes litterära skaparkraft fascinerar och inspirerar författarkollegor än idag.Varje kapitel inleds med en kortare skildring av respektive författares liv, med betoning på hur detta lyser igenom i deras verk. Därefter analyseras deras litterära stil och till slut serveras ett textuppslag med inflikade kommentarer av Fredén. Dessutom intervjuas en nutida svensk författare som stilmässigt påminner om Nobelpristagaren och som inspirerats av eller känner sig besläktad med denna.Vad har Selma Lagerlöf och John Ajvide Lindqvist gemensamt? Hur läser Jerker Virdborg Ernest Hemingway och Anna Hallberg Wisava Szymborska?Boken avslutas med övningsuppgifter utifrån respektive Nobelprisförfattares olika sätt att skriva samt kommen-terade lästips om pristagaren ifråga. Sedan är det bara en tidsfråga tills Sara Danius öppnar den berömda dörren och kungör att Nobelpriset i litteratur går till...

Selma Ask har aldri kjent noe lignende før. Hun er forelsket. Moren Kristine kjemper imidlertid for å holde fasaden og forbyr Selma å ha kontakt med Magnus. Da er det godt å kunne betro seg til hushjelpen, som alltid har vært en støtte. «Hva er det denne stakkars gutten skal ha gjort, da, ifølge fruen?» «Å være sønn av sin far, det holder for mor.» «Å, fedrenes synder og den slags … Det er vanskelig å få gjort noe med det. Man kan jo ikke noe for hvem som er ens foreldre.» «Nettopp, og derfor er det så tåpelig. Han er jo bare en helt vanlig gutt …»

Selma, som er på hemmelig besøk hos Magnus, blir overrasket da fru Boye oppfordrer henne til å gå bak morens rygg. «Dere er så vakre sammen, det er dere virkelig. Vi må finne en måte å omgå din mors tåpelige forbud, Selma.» Selma så bort på Magnus. Hadde han fortalt fru Boye om dem? «Å, ikke bli sint på Magnus. Jeg lokket det ut av ham, stakkar, og dessuten hadde jeg gjettet meg til det meste allerede. Ikke for å skryte, men jeg tror dere kan trenge min hjelp. Jeg er en mester i å skjule det som ikke bør komme ut!» Kristine virker stadig mer forstyrret, og familien sliter med hennes urimelige nykker.

Rosa og Kristine er borte, og Ole Johan mistenker en av mennene ved tivoliet for å ha bortført dem. Selma blir med ham for å finne ut mer, men da de kommer frem, løper Ole Johan fra henne. Idet Selma rundet hjørnet på den nærmeste boden, stivnet hun til. Den fremmede hadde løftet Ole Johan opp mot veggen på boden, og hånden lå klemt om brorens hals. Ole Johan var blodrød i ansiktet, og øynene bulte. Føttene sprellet desperat, men det kom ikke en lyd fra ham. Så sluttet han å sparke.

En uventet gjest rører opp i gamle følelser og sår splid mellom Selmas foreldre. «Jeg la merke til hvordan du så på henne,» sa Kristine anklagende og sank ned i stolen rett overfor Peder. «Du elsker henne, selv nå, etter tyve år!» «Ikke snakk tull,» sa han, selv om det i løpet av kvelden hadde gått opp for ham at det var akkurat det som var sannheten. Selma og Magnus får stadig mer å stri med på hver sin kant, og lengselen etter nærhet øker.

Frederik Friis’ forelskelse og frieri feier som en storm inn over en familie som allerede er i full oppløsning. «Hun er en åpenbaring, Peder, den perfekte skapning, hun er alt jeg har lengtet etter.» «Men hun er bare atten år, Frederik, ja, ikke det engang!» «Jeg vet, og tro meg når jeg sier at jeg har forsøkt på alle vis ikke å tenke på henne. Jeg elsker henne av hele mitt hjerte. Jeg lover deg at jeg skal ta vare på henne som ingen annen, elske og ære henne. Jeg ber deg om hennes hånd, Peder, om din velsignelse.» Kristine mister siste rest av fotfeste, mens Selma rystes i sin tillit til de voksnes verden. Heldigvis har hun Magnus … Dette er siste bok i serien.

Celebrating the diversity of institutions in the United States, Latin America, and Canada, this book aims to change the discourse about museums from the inside out, proposing a new, "panarchic"-nonhierarchical and adaptive-vision for museum practice.

Semlor och feta smällar i Sveriges populäraste förstaklass Helena Bross lättlästa böcker om barnen i Klass 1b tillhör numera klassikerna inom börja-läsa-genren. Böckerna där både killar och tjejer kan känna igen sig och där varje bok i serien har någon eller några av kompisarna i Klass 1b som huvudperson. Och ibland går det hett till i ettagluttarnas egen favoritklass … Frank har det lite svårt med bokstäverna. På tisdagar och torsdagar går han till Siv och tränar. Olle, som går i femman, går också dit. I dag är det fettisdag men Siv är inte där, bara Olle, som äter på en av Sivs semlor! – Säger du något får du en stor fet smäll! väser Olle och försvinner. Frank blir ensam kvar. Och nu tror Siv att det är han som har tagit hennes semla! Vad ska han göra? "Slagsmål" är den sextonde, helt fristående delen i serien om barnen i Klass 1b. Läs också: "Spöket i skolan", "Starkast i klassen", "Hemliga kompisar", "Världens finaste glasögon", "Ny i klassen", "Tandligan", "Vilse i skogen", "Vi vill ha disco", "Skrik och bajs", "Ring 112!", "Hjälp, vi kommer för sent!", "Natt i skolan", "Bli sams", "Vilken vikarie!" och "Småkrypsjakten". "Läsglädje med empati Helena Bross lättlästa böcker om Klass 1B är smått genialiska när det handlar om konsten att se varje barn. Senaste delen ”Slagsmål” handlar om en kille som inte har det så lätt. Min sexåring kunde inte sluta läsa. Bästa betyget." Hillevi Wahl, Metro "Träffsäkert berättar författarinnan om en situation som mycket väl skulle kunna inträffa i skolans värld. Hon gör det på ett sätt som gör att själva händelsen och upplösningen blir helt trovärdig. Det här är en lättläst bok när den är som bäst. Själva berättelsen är vardagsnära och lätt för nybörjarläsaren att känna igen sig i /.../ Illustrationerna är lagom färgglada, helt i samspel med innehållet och de förstärker och förtydligar innehållet. Helena Bross har gjort det igen! Skrivit ännu en bra lättläst bok. Slagsmål är den sextonde boken om klass 1b och den är ett välkommet nytillskott på hyllan med lättlästa böcker." Solveig Lidén, BTJ-häftet 1211 "Helena Bross böcker hör till de moderna klassikerna inom området. Med sina två bokserier Klass 1 B och Solgatan 1 ger hon liv åt vänskapens skiftningar och vardagens trivialiteter. Berättelserna präglas av humor och övertygande psykologi." Kristin Hallberg, SvD

NRK Super-suksessen Barn ingen adgang! har nå blitt en EKSPLOSIV bok! Selda Ekiz, Håvard Paulsen og Per Kristian Grytdal har plukket ut 15 av de feteste eksperimentene sine. Du kan blant annet få lære om hva som skjer når du putter mentospastiller i en Cola, hvordan du kan lage din egen motor, hva en promp inneholder, hva lyd egentlig er og mye, mye mer. I tillegg inneholder boken 10 fantastiske partytriks og en haug av andre morsomme ting du kan gjøre hjemme. Bli med på deres utrolige og sprø eksperimenter - og få svar på det du alltid har lurt på! Naturfag rocker!

Selja bringes i sikkerhet og får hjelp med fødselen. Men da de tror det hele er over, kommer en overraskelse. – Er det etterbyrden? spurte Selja. – Mmm, svarte Una ettertenksomt. Hun undersøkte Selja med nennsomme hender og kikket opp på henne og på Elsa med et lurt smil. – Elsa, jeg tror det er best du tar den lille for Selja, for det kommer et barn til! Det er lyse dager for Peder og Kristine. Og Amsterdam byr på store opplevelser for Elsa og Sverre. Etter dette vil livet ta en helt ny retning …

Selja plages av dårlig samvittighet nå når også Live er blitt syk. Er det virkelig ingenting de kan gjøre for å redde livet hennes? - Jeg vet du er glad i henne, og du må ikke tenke at noe av dette er din skyld, sa Una. - Lov meg det, Selja. Nå skal vi gjøre alt som står i vår makt, for å få Live frisk igjen. Peder forstår endelig at følelsene for Kristine stikker dypt, men det er ikke så lett å få sagt det han har på hjertet.

I denne boken får du fire helt forskjellige historier om vennskap. Den ene handler om Salma som får hjelp av vennene sine når hun har glemt gymtøyet hjemme. Den andre handler om bestevennene Kristian og Nora som nesten blir uvenner. Også Benedicte har en bestevenn, men hun har flyttet. Det går an å ha en katt som bestevenn. Mikkel og Mons er gode kompiser, men mammaen til Mikkel er ikke så glad i Mons.

En historie om kjærlighet og flukt, om sannhet og fortielser. Og om aldri å gi opp. Peder har det vondt etter Kristines avslag, og Selja prøver å hjelpe. Hva gikk galt når alt virket så riktig? Kan hun få Kristine på bedre tanker? – Men hvis det er deg han vil ha? spurte Selja lavt. – Hvis det er deg han … elsker? Kristine ristet på hodet. – Nei, det er for store ord, sa hun, trett i røsten. – Gi ham til våren og sommeren, så har han glemt meg. Thomas og Anna nyter sin nye status som borgere i bergstaden. Hun får venner blant de fine fruene og vil nødig bli sett sammen med enkle husmenn.

Sølvtjuver angriper en slede fra sølvverket, og Anna og familien havner midt i skuddlinjen. På Brastad ligger Elsa i barsel. - Sverre! jamret hun. - Det gjør så vondt! - Så, så, Elsa min, trøstet Sverre med bekymrede øyne. - Det skal gå så bra, kjære deg, og nå er jeg her igjen. Snart kommer nabokona, og så kommer drengen med Una. - Men jeg er så redd, klaget Elsa da kroppen strammet seg i en ny ri. Selja er også barntung, men tanken på Amalies planer og hva som skal skje med Peder og Kristine, tynger mer. På besøk hos de to på Kristinelund klarer hun ikke å holde seg lenger ...

Alle elever har rett til et godt psykososialt miljø. Likevel utsettes mange elever for mobbing og krenkelser på skolen, eller opplever å være i et dårlig skolemiljø. Hva kan skoler gjøre for å gi elevene et godt miljø? Forfatterne viser i denne boka at det er to hovedstrategier skoler tar i bruk i arbeidet med det psykososiale miljøet: atferdsregulering og bygging av gode relasjoner mellom lærer og elev. De viser hvordan strategiene begrunnes, hva innholdet i strategiene er, og hvilke utfordringer strategiene møter. Samtidig peker forfatterne på former for krenkelser, mobbing og dårlig miljø som går igjen selv ved skoler som bruker disse strategiene. Enten som «blinde flekker» utfordringer som går under de voksnes radar, eller som «harde nøtter» utfordringer som lærerne ser og tar tak i, men ikke får bukt med. I boka diskuterer forfatterne behovet for å utvikle flere strategier for å adressere også de harde nøttene og de blinde flekkene og for å skape nulltoleranse for mobbing i praksis. Boka bygger på rapporten «Skolers arbeid med elevenes psykososiale miljø. Gode strategier, harde nøtter og blinde flekker» fra 2016. Høyoppløst bilde Anmeldt: Elevenes psykososiale miljø Ingunn Marie Eriksen er forsker ved Velferdsforskningsinstituttet NOVA, OsloMet. Selma Therese Lyng er forsker ved Arbeidsforskningsinstituttet AFI, OsloMet.