Boken inneholder forskningsbaserte tips og råd til ernæring i forbindelse med svangerskap og amming. Forfatterne forteller deg blant annet hva du bør du spise, hva du skal unngå å spise, og hvor mye du kan trene. Inneholder menyforslag og oppskrifter. Har litteraturliste, faktaregister og oppskriftregister.

Boka omhandler livet på kysten sett med kvinneøyne fra århundreskiftet og frem til etter krigen. Den består av redigert materiale fra livsløpsintervju med 75 eldre kvinner bosatt i Lofoten, gruppert etter tema som kjærlighet og ekteskap til konkrete beskrivelser av arbeidsoppgaver.

Lofoten ved 180/19-århundreskiftet, full av ytre darmatikk ogindre spenning - folkelivsskildring, psykologisk roman og historisk roman i eitt

Boka er ei folkelivsskildring frå Lofoten ved århundreskiftet, ein psykologisk og ein historisk roman i eitt. I sentrum står Gyda. Ho draumer om eit liv med Henning, men då ho mest treng han, svik han.

Rikke har reist frå det harde livet i Lofoten til Kristiania og vidare til Alaska. Året er 1910 og ho er på jakt etter mannen ho elskar og som er far til barnet ho har i magen. Boka er ei forteljing om jakta på kjærleiken, om å stå aleine, om å våge, om å finne ein plass i livet og om å vere i stand til å elske. Romanen er ei frittståande oppfølging av: Gyda.

1910 -Rikke har resit frå det harde livet i Lofoten til Kristiania. Vi følgjer ho over til Amerika på jakt etter mannen ho elskar og som er far til barnet ho ber.

Boka omhandler livet på kysten sett med kvinneøyne fra århundreskiftet og frem til etter krigen. Den består av redigert materiale fra livsløpsintervju med 75 eldre kvinner bosatt i Lofoten, gruppert etter tema som kjærlighet og ekteskap til konkrete beskrivelser av arbeidsoppgaver.

En ny verklighet kräver nya politiska åtgärder. Men det tar tid att skönja nya mönster. Socialdemokratin har haft svårt att orientera sig efter samtidens underliggande förändringar. Därför har partiet också haft svårt att ta fram verkningsfulla redskap för frihet och jämlikhet i en ny tid. : Hur ska vi förstå dagens verklighet? Och vilka är de socialdemokratiska svaren? Tiden Debatt 4 är en vänbok till Anne-Marie Lindgren, 70 år, som ägnat ett liv åt att försöka svara på dessa för Socialdemokratin avgörande frågor. Tidens prenumeranter får denna bok med detta nummer. Medverkande: : Kajsa Borgnäs, Ingvar Carlsson, Klas Gustavsson, Katrine Kielos, Marika Lindgren Åsbrink (red), Stefan Löfven, Erik Nilsson, Anders Nilsson, Örjan Nyström, Kjell Rautio och Jenny Wrangborg.

I doktorgården er det store forandringer. Truls skal i vei på lofotfisket, og Bera og Dina er begge konfirmanter. Før Gabriel får sukk for seg, har Agnete ryddet rivalinnen Marie av veien og fått ham i garnet. Bera kan ikke fordra den utspekulerte lensmannsdatteren, som blir husvarm uhyggelig fort ... Sydamen lot bladet synke. «Elleve underskjørt?» «E det et problem før dæ?» Agnetes stemme var skarp. «Æ tenkte bare på at stoffet må bestilles.» Agnete kjente raseriet stige, og det ble tyngre å puste. Skulle hun være nødt til å stå brud i et slaskete, tynt skjørt, bare fordi dette udugelige kvinnemennesket ...

Av frykt for at pengeinnkreverne skal oppsøke henne mens Knud er på arbeid, flytter Ellinor inn i barndomshjemmet. På loftet finner hun en bunke brev som kan få store konsekvenser for både faren og Knud ... Ellinor forsto ikke riktig rekkevidden av dette. Hvorfor hadde ikke faren hennes levert ut dette brevet, slik han burde ha gjort? Hun fant flere brev, alle åpnet, og datoene var noenlunde de samme. Var disse brevene skrevet av mannskapet på den samme skuta - den som forsvant ned i dypet? Jomfruturen med Daggry nærmer seg omsider. Det blir en stor dag for både Olsen-rederiet og distriktet, og Marie drømmer om at alt skal bli helt perfekt.

I förskolans läroplan har ämnet naturvetenskap fått en framträdande plats. Men när förskolans lärare tillsammans med barnen ska göra naturvetenskap till praktik uppstår många frågor. Vad kan naturvetenskap förstås som? Hur kan uppdraget om naturvetenskap i förskolan realiseras? Hur kan barns erfarenheter och föreställningar mötas och tas tillvara och samtidigt utmanas till fördjupat lärande? Det finns inte ett sätt att göra detta, utan flera. Den här boken erbjuder en mängd didaktiska perspektiv som berör såväl valet av innehåll som förhållningssätt och metoder grundade i beprövad erfarenhet och vetenskap. Bokens syfte är att synliggöra, diskutera och utveckla kunskap om hur naturvetenskap som kunskapsområde i förskolan kan förstås och få sin praktiska utövning. I bokens olika kapitel ges både teoretiska och praktiska redskap som är användbara vid planering, genomförande, utvärdering och utveckling av innehållsområdet. Bokens författare är lärare och forskare med förankring i både förskolläraryrket, barnforskningen och det naturvetenskapliga kunskapsområdet, och de är verksamma vid olika lärosäten och förskollärarutbildningar i Sverige. Susanne Thulin (red.) är universitetslektor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad. Annika Elm Fristorp är fil.dr i didaktik och har lång erfarenhet av pedagogiskt arbete inom naturvetenskap med barn. Marie Fridberg arbetar som universitetslektor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan Kristianstad. Laila Gustavsson är förskollärare och universitetslektor i pedagogiskt arbete och undervisar på lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad. Lena Hansson är biträdande professor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan Kristianstad. Agneta Jonsson är förskollärare och fil.dr i barn- och ungdomsvetenskap. Hon är anställd som lektor vid Högskolan Kristianstad. Susanne Klaar är fil.dr i pedagogik och har en bakgrund som förskollärare och Ma/No-lärare 1–7. Jonna Larsson har en bakgrund som förskollärare och arbetar i dag vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet. Lena Löfgren är universitetslektor i fysikdidaktik vid Högskolan Kristianstad. Andreas Redfors är docent och professor i fysik – inriktning fysikdidaktik. Bodil Sundberg är fil.dr i biologi och arbetar vid Örebro universitet som lärarutbildare och forskare inom naturvetenskapernas didaktik. Anna Vikström är universitetslektor i naturvetenskapligt lärande och utbildningsledare för förskollärar- och grundlärarprogrammen vid Luleå tekniska universitet. Annika Åkerblom är fil.dr i pedagogik samt universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Emilie Flygare-Carlén (1807-92) är en av 1800-talets mest lästa romanförfattare och många av hennes böcker har levt vidare in i vår tid. Men även om många har läst och uppskattat Flygare-Carlén så är hennes plats i den gängse litteraturhistorien ytterst marginell, omdömena nedlåtande och kritiken inriktad på person snarare än verk.I Emancipationens gränser tecknar Maria Löfgrén en helt ny bild av Flygare-Carléns 1840-talsromaner, där de ses som delaktiga i ett samhällskritiskt och kvinnoemancipatoriskt sammanhang. Med skarpa och textnära analyser inriktade på genus och genre visar Löfgrén hur Flygare-Carléns romaner synliggör begränsningar för kvinnan i samhället, men också möjliga utvägar som mer jämlika äktenskap och ökat kvinnligt inflytande.

Målet med kvalitativ forskning er å oppnå dypere og bredere forståelse av spesifikke begreper, forestillinger, fenomener og praksiser. Det handler som regel om mennesker - om bedre å forstå deres meninger, holdninger og erfaringer - i ulike historiske, kulturelle og sosiale kontekster. Det er en situert, fortolkende og transformerende virksomhet, hvor en rekke etiske og vitenskapsteoretiske overveielser må legges til grunn. Det hele er et stort og uoversiktlig landskap. Målet med denne håndboken er derfor å hjelpe leseren og forskeren å navigere. I en overordnet psykologisk og helse- og sosialfaglig kontekst beveger forfatterne seg fra det generelle og teoretiske til det spesifikke og konkrete: Ulike paradigmer man kan utføre kvalitativ forskning innenfor, utforskes, og det reflekteres rundt overordnede konseptuelle problemstillinger. Men først og fremst presenteres en rekke ulike tilnærminger og metoder for kvalitativ forskning. Her handler det både om ulike måter å samle inn og analysere data på, og ulike måter å tolke og rapportere funn på. Håndbok i kvalitativ forskning er en vitenskapelig antologi. Stoffet er presentert på en lett tilgjengelig måte, med utstrakt bruk av konkrete og praksisnære eksempler. Boken vil være nyttig for både forskere og studenter på alle nivåer. Lennart Lorås og Ottar Ness er bokens redaktører. Bidragsyterne er Per-Einar Binder, Terese Elisabet Bondas, Andreas Breden, Svend Brinkmann, Bente Dahl, Katrine Fangen, Camilla Fikse, Jan Georg Friesinger, Inger Kristin Heggdalsvik, Dina von Heimburg, Aslak Hjeltnes, Bengt Karlsson, Øyvind Kalsås, Trude Klevan, Inga-Britt Krause, Ragnvald Kvalsund, Sari Kaarina Lindeman, Ann-Mari Lofthus, Kirsti Malterud, Christian Moltu, Gary Mitchell, Ann Christin E. Nilsen, Helen Noble, Hanne Weie Oddli, Louise Philips, Marit Råbu, Vibeke Samsonsen, Anne Schanche Selbekk, Lillian Bruland Selseng, John-Arne Skolbekken, Marit Solbjør, Signe Hjelen Stige, Brynjulf Stige, Jan Stokkebekk, Knut-Tore Sælør, Tone Sævi, Kristine Berg Titlestad og Jeanne Watson.

Mexicoekspedisjonen besto av fire middelaldrende damer med gode sko, velfylte reiseapotek og minimal bagasje. Å dra på en seksukers reise etter bare "En" kveld sammen, var modig. Men jentene ble da...

En reiseberetning om tre middelaldrende damer som pakker ryggsekken, setter hverandre stevne i Bangkok, drar gjennom Syd-Thailand og rundt i Malaysia for så å returnere fra Singapore. Illustrert.

Ett gammalt slott, vackert beläget på en höjd, som gått i arv i generationer, ända sedan 1600-talet. Bilder tonar fram av en dunkel slottsvind, där kistor och koffertar trängs, täckta av lager av damm och spindelväv. I dem förvaras gamla kläder som bevarats för kommande generationer. De minner om svunna tider, storslagna fester och hemska krig, om glädje och sorg, vardag och fest. Men tyvärr - så är det inte på Löfstad. Vinden står öde och tom. Dräktsamlingen är sorgligt liten för att tillhöra ett slott som gått i arv sedan 1600-talet, även om branden 1750 förklarar en del. Men inte heller från tiden efter branden finns särskilt mycket kläder bevarade. Enligt traditionen bland personal och guider på Löfstad ska sista ägarinnan fröken Emilie Piper ha beordrat att hennes kläder av hygieniska skäl skulle brännas efter hennes död och hennes syster Sophie Nordenfalk lät också rens bort en hel del föremål efter systern bortgång. Anledningarna till denna medvetna gallring är säkert flera. (Maria Gärdeman i sin artikel "Som man är klädd blir man hädd - dräkter och accessoarer i Löfstads skåp och lådor")