Har du tänkt på hur mycket teknik och matematik som redan finns i förskolans vardag? Vad matematik är för de allra yngsta? Och hur man kan utveckla matematik och teknik i förskoleklassen? Här hittar du exempel på hur du kan utmana och inspirera barnen genom att fånga lärandet i stunden! Förskolorna i boken använder lek och kreativitet i allt från drakbyggen och återanvänt skrot till musikmatte och surfplattespel. Intervjuer med några forskare ger inblickar i aktuella teorier och rön. I boken finns även konkreta tips på aktiviteter, länkar och litteratur. Boken vänder sig till lärare i förskola och förskoleklass samt till lärarstudenter och andra intresserade. Teknik och matematik i förskola och förskoleklass är den tionde boken i en temaserie och innehållet består till största delen av artiklar som varit publicerade i tidningen Förskolan. Innehåll: Förord Teknik: Från flotte till flygdrake / Elisabeth Richter Pill, plock och uppfinningar / Helene Lumholdt Allt är inte teknik men mycket / Maria Nöjd Här har tekniken slagit rot / Maria Nöjd Skrot väcker skaparglädjen / Maria Nöjd Bilbygge på gymnasienivå / Elisabeth Richter Kunskap bit för bit / Elisabeth Richter Matematik: Fångar lärandet i stunden / Kristina Karlberg Handdockor lockar och lär / Maria Nöjd Matematik är vardag för de yngsta / Maria Nöjd Matte + musik = sant / Elisabeth Richter Plussar på med surfplattan / Elisabeth Richter Sifferjakt i förskoleklassen / Maria Nöjd Fartfylld rörelsematte /Maria Nöjd Kluriga tekniktips Webbtips Lästips Smarta mattetips Webbtips Lästips

Språk och kommunikation lägger grunden för allt lärande. Här får du möta barn och pedagoger som läser, lyssnar, arbetar med modersmål, skriver dikter, gör egna böcker och rimmar loss. Intervjuer med forskare och reportage från förskolor och förskoleklasser visar hur man med enkla medel och en bred syn på språk kan utmana barnen att utveckla sin kommunikation. Boken vänder sig till lärare i förskola och förskoleklass samt till lärarstudenter och andra intresserade. Språk och kommunikation i förskola och förskoleklass är den elfte boken i en temaserie och innehållet består till största delen av artiklar som varit publicerade i tidningen Förskolan. Innehåll: Förord Samtal: Snacket går i Sunnerby / Marie Bengts Matstunden blir viktig pratstund / Marie Bengts Sätt ord på nuet / Elisabeth Richter Sokratiska samtal väcker tankar / Maria Nöjd Vardagens språk är viktigast / Elisabeth Richter Sagor: Samma saga på flera språk / Annika Claesdotter Ha hundra böcker framme / Tora Villanueva Gran Poeterna skapar i Paradiset / Elisabeth Richter Dikter visar språkets spännvidd / Elisabeth Richter Dockor och böcker skapar dialog / Kristina Karlberg Det skrivna ordet tar plats / Elisabeth Richter Synsätt: Språket tar form / Annika Claesdotter Språkrik på riktigt / Tora Villanueva Gran Kan prinsar kyssa grodor? / Johanna Ulrika Orre Tecken är ett stöd för alla / Helene Göthberg Helt okej att vara tyst / Maria Nöjd Lästips

JUBILEUMSUTGÅVAN AV STIEG TRENTERS DECKARKLASSIKER. MED ÖVER 50 SIDOR EXTRAMATERIAL, UNIKA BILDER AV MÄSTERFOTOGRAFEN K W GULLERS OCH ETT NYSKRIVET FÖRORD AV LAURA TRENTER. DESSUTOM INNEHÅLLER BOKEN TVÅ STOCKHOLMSKARTOR ÖVER MORDPLATSER SOM FIGURERAR I STIEG TRENTERS BÖCKER, MED NOGGRANNA DETALJBESKRIVNINGAR ÖVER VARJE PLATS AV ULLA TRENTER.Det brinner i Karlberg. Och Harry Friberg tror att det är ett vanligt kamerareportage när han far ut för att fotografera branden. Men den kände göteborgsmiljonären David Orten har fått sätta livet till i lågorna. Omständigheterna är så förbryllande att polisens mordrotel kopplas på: Orten har själv larmat brandkåren, men någon annan har också gjort det. En fajansljusstake och en kraftig mässingskula i askan på golvet i Ortens rum ter sig mystiska i sammanhanget. Liksom förhållandet att Orten befann sig i Stockholm och att hans systerdotter kommer till brandplatsen samma kväll som det brinner.När det sedan blir ytterligare en eldsvåda i Göteborg, och ett mord sker även där, då tätnar dimman kring mysteriet. Tills Harry Friberg till slut ensam möter mördaren och av honom får en kuslig demonstration i konsten att begå mord.Stieg Trenter (1914-1967) föddes som Stig Johansson men tog namnet Stieg Trenter efter att först ha använt det som pseudonym, idén fick han från E.C. Bentleys deckarklassiker Trent’s Last Case. Stieg Trenter var journalist och en mycket uppskattad kriminalförfattare och stockholmsskildrare. Han räknas till De Fyra Stora (tillsammans med Maria Lang, Hans-Krister Rönblom och Vic Suneson). Han debuterade 1943 med kriminalromanen Ingen kan hejda döden. I Farlig fåfänga (1944) introducerade han fotografen och amatördetektiven Harry Friberg, och litet senare också hans ständige vapendragare, kriminalaren Vesper Johnson. Harry Friberg är tecknad efter Trenters nära vän, mästerfotografen KW Gullers. Vesper Johnson har chefredaktören Runar Karlströmer som förebild, Trenters chef på tidningen Allers.Stieg Trenters böcker är nostalgisk läsning för alla som tjusas av Stockholm och tidsandan som rådde i Sverige under 1940- och 1950-talen. De är vardagshistoriska dokument som i förbifarten berättar om små detaljer och större samhällsförändringar – tunnelbanan byggs, Vasa bärgas, tidningen Expressen startar och så vidare. Och mitt i denna ofta trygga vardag: ond bråd död, spännande mordmysterier och familjedramer.http://stiegtrenter.com/

Christina Karlberg och Marita Warborn Lundgren miste hastigt sina livskamrater. Öppet och ärligt berättar de om jordbävningen och livet efter. De vill förmedla att det går att överleva en enorm förlust och att det till och med får att komma tillbaka till det där som kallas livet. Det är till och med möjligt att kunna tänka sig en framtid igen

Historia om bunad- og folkedrakttradisjonen i Noreg forteljast i denne boka gjennom 10 sterke kvinneskikkelser frå 1800-tallet og fram til i dag. Gjennom sitt virke har desse kvinnene, på kvart sitt vis, bidratt til at vi i dag har ein mangfaldig bunadsbruk, med om lag 450 ulike slag bunader. Kvar kvinne har fått sitt eige kapittel, der ein kan lese meir om hennar historie, men og om plassen hennar i kultur- og samfunnsliv i samtida. DRONNING MAUD HULDA GARBORG KAROLINE GRUDE KLARA SEMB GUNVOR TRÆTTEBERG ANNA GROSTØL MARTA HOFFMAN AAGOT NOSS MAGNY KARLBERG DRONNING SONJA Dei har vore føregangskvinner, formidlarar, lærarar og handverkarar, og ikkje minst forskarar som har produsert kunnskap om folkedrakttradisjonar og bunadbruk. Felles for alle er at dei har vore viktige førebilde for ein brei og folkeleg bunadbruk landet rundt. Gjennom eit rikt biletmateriale ønskjer Kvinner i bunadshistoria på same vis å inspirera til økt forståing for og glede over vår felles tradisjon.

Kva slags spor set Valdres i deg og meg? Det er skrive mykje og godt om Valdres. Eit søk ved det lokale biblioteket gjev oss ei imponerande treffliste over bøker og tidsskrift med "Valdres" i tittel eller emne. Ein kan tenkje at kvar ein topp, lokalkjendis, foss og kulturminne er skildra allereie. Mykje av denne litteraturen vart fordøydd med stor respekt i ei periode med idémyldring: Skal vi laga ei bok om identitet i Valdres? Kan vi kome under huda på valdrisen og alle andre som kjenner seg heime her? Så ringte Jenny Komperud Edge til Valdres Natur- og Kulturpark. Det var ein haustdag i 2021 og ho ville be om lov til å tatovere Valdres-logoen på ryggen. Det fekk ho sjølvsagt lov til, på lik linje med dei om lag 60 andre vi kjenner til som har gjort det same. Dette sette oss på eit godt spor. Kva meir enn eit fint symbol vart rissa inn i huda til Jenny berre nokre veker seinare? Kva for minner, verdiar, kjensler, mellommenneskelege band og framtidsutsikter vart blanda inn i blekket då kaldt og spisst stål møtte mjuk og varm hud? "Identitet er ein del av korleis ein oppfattar seg sjølv, kva ein er, og kven ein høyrer til." innleier sosialantropolog Tom Bratrud boka RISS og held fram: "Valdres-identitet, som andre former for identitet, er derfor ikkje ein «ting». Det er noko som gradvis blir forma i relasjon med andre menneske og stader." Folk møter folk I dette spelerommet har vi late folk møte folk og historie møte notid. 26 ulike skribentar, både etablerte forfattarar og ferske stemmer, har fått opne opp noko dei forbind med Valdres eller korleis Valdres har sett eit preg, eit riss, i andre. Kva slags identitetsmarkørar finst der ute, og er det rom for å sjå på dei med både varmt, nytt og skrått blikk? 56 historier, 153 bilete og fire årstider Dei 56 historiene i RISS er både humoristiske og djupt personlege. Kåserande og lyriske. Historiske opprulleringar og små glimt. Og alt i mellom. Fortalt med kvardagspuls og utan strenge sjangerkrav. Det er 153 bilete i RISS, der dei aller fleste er tatt i samanheng med produksjonen av denne boka. Dette gjev boka ei eiga visuell ramme. Kapitla er dei fire årstidene, som set eigne riss i oss gjennom året. Eksempel på historier i RISS: - Ein arbeidsdag på vatnet når fjellaure skal bli rakfisk - Korleis ein småfrekk gauk representerer sitt eige urverk her i dalen - Revolusjonen i skogsdrifta gjennom ein mannsalder - Folka som berre er der når du treng dei som mest - Fargar, smakar, lydar og lukter som ein kjenner att her - Hagane vi ikkje trudde vi kunne finne i Valdres Skribentar: Fredrik Dieserud, Olav Norheim, Egil Heggen, Ida Nordland Hillestad, Kari Hauge, Andrea Agatha Grøneng, Pernille Ødegård, Ida Ask, Jørand Ødegård Lunde, Aud Søyland, Ørnulf Juvkam Dyve, Knut Aastad Bråten, Kjellbjørn Karsrud, Ingunn Vedvik Jensen, Ingrid Ødegård, Magni Kristin Moe Westgård, Tone Thorgrimsen, Johanna Fuglesteg, Marit Beate Kasin, Guro Helgesdotter Rognså, Kirsten Inga Kamrud, Bergljot Strand, Ylve Gudheim, Anders Brenno, Magny Karlberg og Nils Rogn. Fotografar: Yngve Ask (Scanout) er hovudfotograf. Fredrik Holte Breien, Ida Ask, Cathrine Dokken og Thor Østbye har også bidrege.

Hva slags vitenskaper er og bør samfunnsvitenskapene være? Hvordan skaffer vi oss kunnskap om samfunnet, og hva er forholdet mellom samfunnsvitenskapene og det omkringliggende samfunnet? I «Introduksjon til samfunnsvitenskapene», bind 1 og 2, presenteres tekster med filosofiske, metodologiske og etiske problemstillinger som blir mye diskutert i samfunnsvitenskapene. Ambisjonen med bøkene er både å vise hva som er felles for de mangfoldige samfunnsvitenskapene, og å peke på forskjellene mellom dem. «Introduksjon til samfunnsvitenskapene» er delt i fem hoveddeler: I bind 1 presenteres del I: «Samfunnsvitenskapene og deres historie» og del II: «Modeller av menneske og samfunn». Bind 2 inneholder del III: «Forskningsopplegg og metode», del IV: «Vitenskapelig forklaring og metodologi» og del V: «Normative problemstillinger i vitenskap og samfunn». Hver del innledes med en kort introduksjon som gir oversikt over omfattende stoff. Til sammen utgjør de to bindene av «Introduksjon til samfunnsvitenskapene» hele pensum til examen facultatum, samfunnsvitenskapelig variant ved Universitetet i Oslo. Bøkene er også velegnet for andre innføringsemner i samfunnsfag. Denne tredje utgaven av «Introduksjon til samfunnsvitenskapene» er grundig revidert og faglig oppdatert. Bøkenes redaktører, Eivind Balsvik og Susanna Maria Solli, er begge førstelektorer ved Det samfunnsvitenskapelige fakultet, Universitetet i Oslo. Sammen har de utviklet SV-ex.fac-emnet ved Universitetet i Oslo og brukt sine erfaringer til å lage dette tobindsverket. Øvrige bidragsytere i bind 1 er Raino Malnes, Lars Mjøset, Karine Nyborg, Pål Veiden og Gunnar C. Aakvaag.

Lek og skole er sentralt i barns liv og oppvekst, men hvilken plass skal barns lek ha i skolen? Kan leken være et nyttig verktøy i lærerens verktøykasse? Eller er det en misforståelse at barn i skolen skal lære gjennom lek? Skal ikke barnas lek være fri? At barn leker, er det liten tvil om. Av den grunn kan det være lett å ta tematikken for gitt og tenke at dette gir seg selv. Men lek i skolen er ingen opplagt sak. Denne boken tar utgangspunkt i at barns lek er et sentralt kunnskapsområde for alle som arbeider med barn – også for lærere i skolen. I boken gir forfatterne en omfattende fremstilling av hva lek i skolen kan være. Gjennom en bred oversikt viser forfatterne til ulike faglige og vitenskapelige perspektiver på lek og diskuterer hvilke læringssyn og hvilket elevsyn som springer ut av disse perspektivene. Resultatet er en meget spennende bok som både lærere, lærerstudenter, rektorer og andre fagfolk bør lese. | Einar Sundsdal, p.hd., er førsteamanuensis i pedagogikk ved Institutt for pedagogikk og livslang læring, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU). Sundsdal har i sin forskning vært særlig opptatt av danningsteori og pedagogiske grunnlagsspørsmål. Han har publisert en rekke artikler som tar opp danning, læring og lek i ulike sammenhenger. Maria Øksnes, ph.d., er professor i pedagogikk ved Institutt for lærerutdanning, Norges teknisk- naturvitenskapelige universitet (NTNU). Hennes forskningsinteresser er først og fremst knyttet til områdene lek, fritid, barndom og ungdom

ATTERNS OF LIFE: SPECIAL EDITIONS OF GROUNDBREAKING SCIENCE BOOKSPlanet Earth is 4.5 billion years old. In just a fraction of that time, one species among countless others has conquered it. Us. We are the most advanced and most destructive animals ever to have lived. What makes us brilliant? What makes us deadly? What makes us Sapiens? In this bold and provocative book, Yuval Noah Harari explores who we are, how we got here and where we're going. Sapiens is a thrilling account of humankind's extraordinary history - from the Stone Age to the Silicon Age - and our journey from insignificant apes to rulers of the world.'Unbelievably good. Jaw dropping from the first word to the last' Chris Evans, BBC Radio 2

Hva legger vi i begrepet bærekraft? Hva er bærekraftig utvikling? Hvem har bestemt at hele verden skal jobbe for å nå 17 bærekraftsmål innen 2030? Er målene ambisiøse nok? Vil målene bidra til at vi klarer å bremse klimaendringene? Hva er egentlig en bærekraftig idrettsorganisasjon? Og hva har alt dette med idrett å gjøre? Idrett og bærekraft tar tak i disse og mange andre spørsmål. Målet med boka er å gi en innføring i hva bærekraft egentlig er for noe. Den følger et hovedspor innenfor idretten, men har også en mer generell tilnærming. I tillegg til utgangspunktet i FNs bærekraftsmål presenteres også en teoretisk tilnærming til tematikken. Forfatterne ser også med et kritisk blikk på bærekraftsmålene og politikken de representerer. Idrett og bærekraft er en bok som passer for studenter, tillitsvalgte og ansatte i idretten. Den er å anse som en innføring til et stort tema. Boka gir grunnleggende kunnskap til deg som er nysgjerrig og søkende, og kanskje er eller vil inn i en organisasjon som skal jobbe med bærekraft. Dag Vidar Hanstad (f. 1962) er professor i sport management ved Norges idrettshøgskole og gjesteprofessor ved Høgskolen i Innlandet. Han tok doktorgrad på antidopingpolitikk i 2009, og har i tillegg forsket på temaer som organisering av toppidrett, frivillighet og arrangementer. Morten Renslo Sandvik (f. 1987) er forsker ved Forskningssenter for barne- og ungdomsidrett ved Norges idrettshøgskole. Han har en doktorgrad i idrettsfilosofi fra 2020. Sandvik forsker i dag på miljøpolitikk og grønn omstilling i idrettens organisasjoner. Anna-Maria Strittmatter (f. 1988) er førsteamanuensis i sport management ved Norges idrettshøgskole og gjesteførsteamanuensis ved Høgskolen i Innlandet. Hennes forskningsinteresse er organisasjon og styring av idretten.

Hvordan kan pedagoger legge til rette for et læringsmiljø som fremmer en positiv psykososial utvikling? Med utgangspunkt i forskning fokuserer forfatterne på hvordan skoler og barnehager kan forstå, og gripe inn ved, vansker hos sårbare barn og barn i utsatte situasjoner. I seks fagartikler utdyper de innagerende vansker, språk- og atferdsvansker, mobbing, vansker som følge av migrasjon og vanskelige hjemmeforhold. De viser også hvordan vanskene påvirkes av barnehage- og skolekonteksten. Boka presenterer strategier for å skape et inkluderende læringsmiljø for sårbare barn og unge. Dette er den første av to artikkelsamlinger som bygger på arbeid ved Senter for atferdsforskning ved Universitetet i Stavanger. Den andre boka fokuserer på det systematiske arbeidet med å utvikle gode og forebyggende miljøer. Boka Sosiale og emosjonelle vansker er først og fremst skrevet for studenter på masternivå innen spesialpedagogikk og pedagogikk. Det er også en viktig bok for sosiallærere, ansatte i pedagogisk-psykologisk tjeneste, i skole og og barnehage. Boka er redigert av Unni Vere Midthassel, Edvin Bru, Sigrun K. Ertesvåg og Erling Roland. Øvrige bidragsytere er: Gaute Auestad, Elena Maria Cosmovici, Hildegunn Fandrem, Thormod Idsøe, Ingunn Størksen, Arlene Arstad Thorsen, Elin Thuen, Jarmund Veland Alle er ansatt ved Senter for atferdsforskning. - Dette er ei grundig, god og forskingsbasert artikkelsamling, Den vil absolutt fylle eit behov innafor masterutdanningane i spesialpedagogikk. Boka dekkjer mange emne og mange sentrale tema og vil kunne bidra til å auke kunnskapen om dette viktige området. Boka anbefalast. (Grete Dalhaug Berg, Spesialpedagogikk nr. 10, 2011) -

«Kommer jeg til å dø av kjærlighetssorg?» «Hvorfor liker jeg ikke det jeg ser i speilet?» «Er jeg deppa?»«Hvorfor føler jeg meg så ensom?» Det er svarene på sånne spørsmål jeg har samlet for deg i denne boka! Her finner du psykologiske hverdagstips og nyttige verktøy for å møte helt vanlige utfordringer, som du ikke er alene om å leve med. Maria Østhassel er psykologen bak den populære kontoen @psyktdeg på sosiale medier, hvor hun formidler og omtaler ulike tema innen psykisk helse med en lettfattelig og humoristisk stil. Maria brenner for ungdomspsykologi og opprettet kontoen under pandemien med et ønske om å nå ut til ungdom med tips og råd til hvordan man kan ivareta sin egen psykiske helse. For dette arbeidet vant Maria den høytstående Åse Gruda Skard-prisen i 2020.