Det kändes märkligt att snart fylla femtio, tänkte Miriam. Hon hade haft tur med generna för hennes ansikte var prytt med skrattrynkor och några få rynkor runt ögonen. Några enstaka, tunna fina linjer löpte från mungiporna runt munnen. Många i samma ålder var betydligt skrynkligare. En sak hade Miriam lovat sig själv, det var att inte köpa en massa dyra krämer som lovade runt och höll tunt. Att gå till plastikkirurgen för att dra ihop ansiktet till en spänd ballong kunde hon inte heller tänka sig. Det var ingenting att sträva efter! Hon åldrades hellre med stolthet än med stygn. Mitt i sina funderingar ringde det på dörren, hon reste sig upp, gick ut i hallen och öppnade den. Utanför stod deras granne, Viola Svalborg. Hej, vad gör du, frågade Viola och tittade fundersamt på Miriam. Inget särskilt faktiskt, satt mest i mina egna tankar. Kom in en stund! Om du vill sätter jag på en kanna kaffe. Viola klev in, gick rakt genom köket ut till altanen och satte sig i en av stolarna med de tjocka blommiga dynorna i alla regnbågens färger. Miriam följde efter henne och lade märke till att hon såg spänd ut. Har det hänt nåt? Tja, det skulle man kunna säga! Kennet tänker lämna mig och barnen, sa Viola och brast ut i gråt och gömde ansiktet i händerna. Miriam gick fram och vaggade henne sakta i sin famn. Vad kan jag göra för att hjälpa dig? Jag vet inte, snyftade Viola. Bara att finnas till räcker. Är det någon annan? Jag menar, har han träffat någon annan? Nej, det har han inte om jag ska tro på vad han säger, sa Viola och snyftade högljutt. Som bekant har han varit otrogen förut, som du säkert kommer ihåg. Den gången tog jag tillbaka honom och då lovade han bot och bättring, men nu sitter jag i samma sits igen. Dessa jävla karlar! Miriam kom mycket väl ihåg förra gången. Det hade varit för ungefär tre år sedan. Vid det tillfället hade Daniel suttit i telefon många långa nätter och pratat med Kennet och försökt förmå honom att träffa Viola och prata igenom separationen. Men Kennet hade smitit undan. Viola och barnen, Patrik och Gustaf, hade praktiskt tagit bott hemma hos dem under tre månader. Det hade varit en hemsk tid. Till slut hade Kennet krupit till korset och kommit hem från sin tillflyktsort. Viola hade förlåtit honom och alla hade trott att allt skulle vara frid och fröjd. Så nu var det alltså dags igen. Undra just om hon skulle ta tillbaka honom ännu en gång, tänkte Miriam. Dyrbar kärlek: "Vid ett inbrott hos familjen Svalborg försvinner inte bara dyrbar konst, utan även barnvakten, grannens dotter Elina Gullberg. Vad har hänt henne? Daniel och Miriam Gullberg är utom sig av oro. Spaningschef Greger Thulin med kolleger tar tag i utredningen". Ramona Fransson har genomgått Skillroad Författarskola på Marstrand i regi av Lars Hesslind.

I Skärhamn på Tjörn på västkusten tror spaningschef Greger Thulin att han bor i en idyll. Men även den vackraste av tavlor kan ha ett felaktigt penseldrag. Bakom väggarna i Bleketskolan döljer sig fysisk och psykisk mobbing och droger. På Rönnvägen bor Jonas Blomgren, klassföreståndare på Bleketskolan. I hans klass finns eleverna Amanda Durén och Belinda Wallin. Amanda har exklusiva märkeskläder, strör pengar omkring sig och bor i en herrgård medan Belindas familj är tacksamma om det finns pengar till att betala de nödvändiga utgifterna. Belindas mamma, Margit Wallin har en olustig känsla när det gäller dotterns klassföreståndare. Kan det vara så att han bevakar Belinda och i så fall varför? När det första mordoffret dyker upp på Lyckebacken i Skärhamn är Greger Thulin först övertygad om att de inom en snar framtid kommer att få fast mördaren men missmodet kryper närmare allt eftersom tiden går. Kriminalare Katarina Linde och kriminaltekniker Charlotte Engman skickas till platsen och försöker lägga pussel med ledtrådar de lyckats skrapa ihop. Det visar sig att offret hade en lägenhet på Eklandagatan i Göteborg. Vad sysslade han med i lägenheten? Snart börjar Katarina misstänka att bakom offrets familjefasad döljer sig inte enbart en hustrumisshandlare. Greger Thulin tvingas snart att ställa den oundvikliga frågan; Har idyllen i Skärhamn packats ner i en kappsäck, kastats ombord på en båt och seglat ut ur hamnen? Detta är Ramona Franssons tredje deckare i den fristående serien med spaningschef Greger Thulin i huvudrollen. Ramona Fransson har genomgått Skillroad Författarskola på Marstrand i regi av Lars Hesslind.

Hva slags vitenskaper er og bør samfunnsvitenskapene være? Hvordan skaffer vi oss kunnskap om samfunnet, og hva er forholdet mellom samfunnsvitenskapene og det omkringliggende samfunnet? I «Introduksjon til samfunnsvitenskapene», bind 1 og 2, presenteres tekster med filosofiske, metodologiske og etiske problemstillinger som blir mye diskutert i samfunnsvitenskapene. Ambisjonen med bøkene er både å vise hva som er felles for de mangfoldige samfunnsvitenskapene, og å peke på forskjellene mellom dem. «Introduksjon til samfunnsvitenskapene» er delt i fem hoveddeler: I bind 1 presenteres del I: «Samfunnsvitenskapene og deres historie» og del II: «Modeller av menneske og samfunn». Bind 2 inneholder del III: «Forskningsopplegg og metode», del IV: «Vitenskapelig forklaring og metodologi» og del V: «Normative problemstillinger i vitenskap og samfunn». Hver del innledes med en kort introduksjon som gir oversikt over omfattende stoff. Til sammen utgjør de to bindene av «Introduksjon til samfunnsvitenskapene» hele pensum til examen facultatum, samfunnsvitenskapelig variant ved Universitetet i Oslo. Bøkene er også velegnet for andre innføringsemner i samfunnsfag. Denne tredje utgaven av «Introduksjon til samfunnsvitenskapene» er grundig revidert og faglig oppdatert. Bøkenes redaktører, Eivind Balsvik og Susanna Maria Solli, er begge førstelektorer ved Det samfunnsvitenskapelige fakultet, Universitetet i Oslo. Sammen har de utviklet SV-ex.fac-emnet ved Universitetet i Oslo og brukt sine erfaringer til å lage dette tobindsverket. Øvrige bidragsytere i bind 1 er Raino Malnes, Lars Mjøset, Karine Nyborg, Pål Veiden og Gunnar C. Aakvaag.

Hva bør være skolens innhold og mål? Hva er forholdet mellom pedagogikk og teknikk? Hvilken rolle spiller menneskesyn i pedagogisk tenkning? Hva er skolens ansvar i et flerkulturelt samfunn? Denne vitenskapelige antologien tar for seg en rekke dagsaktuelle pedagogiske spørsmål og undersøker disse gjennom systematisk teoretisk og filosofisk refleksjon. Boken viser at pedagogiske diskusjoner gjerne hviler på grunnleggende normative oppfatninger om hva et menneske er, hva et godt samfunn er, eller hva rettferdighet er. Boken tar utgangspunkt i en teoretisk orientert allmennpedagogikk med forankring både i humaniora og samfunnsfagene. Fra dette perspektivet kaster forfatterne av boken lys over pedagogiske spørsmål og viser hvordan disse spørsmålene knytter seg til pedagogikkens grunnleggende begreper, diskusjoner og spenningsforhold. Boken er skrevet for både forskere og studenter på bachelor-, master- og doktorgradsnivå. Lars Petter Storm Torjussen (f. 1977) er førsteamanuensis i pedagogikk ved Universitetet i Bergen og medlem av forskningsgruppen Grunnspørsmål i pedagogikken (GRUNNPED). Han har en rekke publikasjoner innenfor filosofi, pedagogiske grunnlagsproblemer og pedagogisk filosofi. Line Torbjørnsen Hilt (f. 1978) er førsteamanuensis i pedagogikk ved Det psykologiske fakultet, Universitetet i Bergen. Hun er leder for forskningsgruppen Grunnspørsmål i pedagogikken (GRUNNPED) og har en rekke publikasjoner innenfor pedagogisk filosofi og grunnspørsmål, utdanningspolitikk og læreplananalyser, samt inkludering og integrering i samfunn og skole.

Boken inneholder verktøy, øvelser og tips om hvordan du kan nyttiggjøre deg av selvledelse i egen arbeidshverdag. Selvledelse. Teori, forskning og praksis er skrevet av erfarne norske eksperter innenfor faget ledelse. Boken er velegnet for studenter på bachelor- og masternivå, vil passe for de fleste lederprogrammer og vil være nyttig for rådgivere og ledelseskonsulenter. Boken inngår i en ledelsestrilog med Transformasjonsledelse og Situasjonsbestemt ledelse.

Markedskommunikasjon er i en lang rekke internasjonale fagbøker den første norske siden Helgesen utkom med sin siste utgave i 2004. Markedskommunikasjon som fagfelt og som profesjon er i en endringstid. Digital teknologi og nye mediekanaler åpner for spennende, kreative budskap i nye mediekanaler og i nye situasjoner, men gjør det også mer krevende å holde oversikten. Til tross for mange endringer er det imidlertid veldig mye som ikke er endret. Målet med markedskommunikasjon er å oppnå effekter. Alle disse effektene, enten det er kjennskap, kunnskap, holdninger eller atferd, kan kun oppnås gjennom å påvirke mennesker, eller deres hjerner. Og disse hjernene har ikke endret seg på grunn av vår tids digitale transformasjon. De er et produkt av millioner av år med evolusjon, og de siste 10 15 årene er i det perspektivet bare en liten «dråpe i havet». Markedskommunikasjon balanserer disse to, tilsynelatende motstridende, trekkene ved markedskommunikasjon. Forfatterne gir i denne boken et oppdatert bilde av markedskommunikasjon, samtidig som de lengre linjene trekkes: - Om hvordan og hvorfor markedskommunikasjon virker. - Ved å gi deg teoretisk og analytisk innsikt til å tolke muligheter i markedskommunikasjon, både i dag og i de nærmeste årene. - Gjennom avveiingen mellom hva som er teoretisk etablert, testet og anerkjent i akademisk forskning, og hva som er teknologisk mulig i praksisfeltet. Mange lærebøker i markedskommunikasjon handler like mye om markedsføring og forbrukeratferd og/eller om merkevareledelse, som om markedskommunikasjon. Denne boken handler kun om markedskommunikasjon, med unntak av noe forbrukeratferd og generell markedsføring for pedagogisk å kunne klargjøre poenger. Denne boken henvender seg til alle som studerer, jobber med eller er interessert i markedskommunikasjon. Lars Erling Olsen er professor i markedsføring og instituttleder ved Høyskolen Kristiania. Adrian Peretz er førsteamanuensis og faglig studieleder for bachelorstudiet i markedsføring og merkevareledelse ved Høyskolen Kristiania.