Nesten er en bok om depresjon og selvmord, men med sitt humoristiske perspektiv har den blitt en hyllest til livet. "Etter år med depresjoner, mislyktes jeg i å ta mitt eget liv. Da er det ikke måte på hvor deprimert man blir! Men jeg ble på nytt glad i livet og innså at jeg kanskje ikke var så verst allikevel. Det var håp for meg også." Nesten forteller om folkesykdommen depresjon og hvordan den kan føre til selvmord. Den er biografisk, men på ingen måter unik. Dette er en virkelig historie som bryter med myter og fortielse, tabuer og vantro. Depresjon og selvmord er uhyre kompliserte temaer, men skildres her så menneskevarmt og forståelig at den kan være til hjelp. Og det er meningen.

Illusjonsløse, urbane nevroser betraktet med en storslagen drepende ironi.

Forfatteren tar leseren med på vandringer i det London han kjenner og elsker. Han tar oss med til slott og slitte bygater, alle med sin historie, forteller hvor man får den beste maten og hva som er de beste pubene. Han lar oss også møte menneskene, både kongelige, kjendiser, hooligans, hjemløse og herremenn. Har litteraturliste.

Boken presenterer alle Melodi Grand Prix finalene fra Lugano i 1956 til Dublin i 1995. De beste melodiene presenteres, vi får gjengitt artige episoder og bilder og omtale av vinnerartistene. Med liste over alle internasjonale vinnere, vinnere av de norske finaler, og oversikt over hvilke norske bidrag som har fått poeng fra Sverige.

Melodi Grand Prix Voi voi - for en fairytale! Husker du ABBAs gjennombrudd etter seieren med Waterloo? Eller hvordan søte Carola Häggkvist sjarmerte Europa i senk med sin Främling? Og visste du at irske Johnny Logan er den eneste som har sunget seg til topps i den internasjonale finalen mer enn en gang? Jostein Pedersen og Kato Hansen tar deg med på en reise gjennom Grand Prix-historien, og gir deg svar på alt du trenger å vite om det glitrende musikksirkuset: Hvilke land gir "alltid" poeng til hverandre? Hvilken norsk artist har vært med flest ganger? Hvilke antrekk og frisyrer husker vi best? Boken byr i tillegg på en grundig år-for-år resultatservice - både for de norske og de europeiske finalene.

Her er de beste sparetipsene fra NRKs Barkebrødradio! Her er sparetips om mat, klær, sydenreiser og mye annet, samlet av Barkebrødradioens programledere. Sparing er gøy!

Offentligheten er det rommet vi har felles, hvor vi argumenterer og ekskluderer, mobiliserer og krangler, hyller og latterliggjør, opplyser og krenker. Det er samfunnets samlingssted og forutsetningen for demokratiet. Offentligheten innrammer og skaper politikken og kulturen. Det er «stedet» vi oppsøker når vi sjekker sosiale medier, leser nettaviser, hører på radio, ser tv eller går på utstilling. I Allmenningen. Historien om norsk offentlighet viser forfatterne at norsk offentlighet har en lang historie, som strekker seg fra ættesamfunnets tingsteder og kirkebakken til vår tids sosiale medier. De viser hvordan norsk offentlighet har vært grunnleggende for utviklingen av demokratiet, både som styreform og samfunnsform. Og de viser hvordan offentligheten - åpen for alle eller lukket for noen - er en måte å leve på. Ulike stemmer kommer etter hvert inn og får betydning i norsk offentlighet: Bøndene, arbeiderne, kvinnene, homofile, innvandrere og deres etterkommere. «Allmenningen» er historien om Norge, slik landet framtrer i offentlighetens lys. Jostein Gripsrud er professor i medievitenskap ved Universitetet i Bergen. Medforfattere: Ida Andersen, Knut Dørum, Martin Eide, Eirik Nymark Esperås, Anders Johansen, Leif Ove Larsen, Peter Larsen, Erlend Lavik, Synnøve Lindtner, Hallvard Moe og Terje Rasmussen. «Fremragende om felleskapets møteplasser.» Kjetil Røed, Vårt Land «Glimrende om offentlighetens historie.» Øystein Pedersen Dahlen, Fagbladet Kommunikasjon «(...) et enestående prosjekt og bidrag til den norske offentlighetens selvforståelse. Den hjelper oss å sette dagens diskurs om offentligheten i perspektiv og synliggjør de store linjene, noe som får oss til å forstå bedre trendene som preger dagens utvikling.» Bernard Enjolras, Tidsskrift for samfunnsforskning

Boka inneholder sitater om fotball av spillere, trenere og andre forståsegpåere, bl.a. Åge Hareide, Eirik Hoseth, Jostein Flo og Pelé.

<p><b>Dags för en ny Indienbild<br></b>Bilden av Indien i västerlandet, även i Sverige, är minst sagt motsägelsefull. Å ena sidan vet de flesta att indisk ekonomi blomstrar, att indierna numera är världsmästare på IT- och relaterade tjänster globalt och att Indien har världens största drömfabrik i form av Bollywood.<br><br>Å andra sidan 'vet' alla att det är landet där kvinnor behandlas värst i hela världen, där huvudstaden New Delhi kallas våldtäkternas huvudstad alla kategorier. Lägg därtill den utbredda fattigdomen, förorenade floder och storstädernas kaos.<br<<br>Båda perspektiven är sanna, men ger de en rättvisande bild av dagens Indien? Svaret är både ja och nej. Men de säger inget alls om Indiens moderna historia och väldigt lite om dess framtid. Det saknas nyanser och fördjupningar. Det finns så mycket att berätta om ett land lika stort som Europa och med en motsvarande varierad mångfaldskultur. Med en sjättedel av jordens befolkning, på väg att bli världens mest folkrika land och tillika en av de fem största ekonomierna i världen.<br><br>Indienkännarna Staffan Lindberg och Lars Eklund är redaktörer för en nyutkommen antologi på svenska om det moderna Indien. Den heter <b>Miraklet Indien och dess baksida</b>. Tio skandinaviska forskare med livslång erfarenhet av studier och forskning om Indien har skrivit originalartiklar om sina respektive specialområden såsom ekonomi, politik, kvinnofrågor, sociala förhållanden, kultur och religion. Bland författarna återfinns välkända forskare som Knut Jacobsen i Bergen, Kenneth Nielsen och Anne Waldrop i Oslo, Jörgen Dige Pedersen i Århus och Henrik Chetan Aspengren i Stockholm. Här några axplock ur innehållet, där det mest slående är kontrasterna till gängse Indienbilderna.<br><br>Den brittiska kolonialepoken verkar nästan bortglömd trots 200 år av ekonomisk utsugning och kulturell förnedring. Det är från den stagnationen och underutvecklingen som Indien har rest sig. Men trots högt utbildade IT-ingenjörer verksamma över hela världen lever kastväsendet kvar och vår bok förklarar varför.<br><br>Indiens moderna ekonomi är inte bara IT, utan också energianläggningar inklusive kärnkraft och en snabbt växande bil- och verkstadsindustri med hela världen som marknad. Utländska företag investerar nu med mycket pengar.<br><br>Indien är världens största demokrati med engagerade väljare och en flora av politiska partier. Trots stora regionala skillnader är sammanhållningen i Indien så stark att ingen region kan dominera över de andra. Kolonialismen och kampen för självständigheten har skapat en nationalism som håller samman landet. Jämfört med federationen Indien är Europa bara ett vacklande nationsbygge. Demokratin är starkt förankrad i Indien, men det finns undantag, i vissa delar av landet råder mer eller mindre undantagstillstånd.<br><br>Kvinnorna har fått stor uppmärksamhet i omvärlden. Våldet verkar utbrett och allestädes närvarande, men kvinnorna utbildas, får jobb i industri och administration och deltar nu mycket aktivt i den kommunala politiken. Det är också stora skillnader i köns-relationerna mellan olika delar av Indien. I norra Indien aborteras flickfoster, i södra Indien är det fler kvinnor än män i befolkningen.<br><br>Fattigdomen är fortfarande stor, men den sociala rörligheten är nu omfattande. Folk från lägre kaster och klasser får utbildning och börjar arbeta i den urbana ekonomin. De drar med sig sina kaster uppåt i statushierarkin bland annat genom att de blir vegetarianer precis som de högre skikten i samhället.<br><br>Indisk religion är kanske med känd för sina många tusentals gudar och gudinnor. Men som Knut Jacobsen visar i sitt kapitel om indisk religion kan denna mångfald faktiskt förstås genom några få enkla principer. En är en underliggande föreställning om det gudomliga som en världssjäl, som man kan förhålla sig till genom hängiven dyrkan och givmildhet. Gästfriheten i den indiska kulturen känner inga gränser. En annan princip är enkel livsföring. Ingenstans är det så enkelt att leva vardagsliv med få materiella ting. Askesen och meditationen inför livets inre skönhet och balans har gjort Indien till ett Mekka för yogastudenter över hela världen.<br><br>Skönhet är kultur, musik, film, poesi, måleri - sagorna är teater på gatan eller i templen. Trots TV och kommersiella media så lever den indiska kulturen med sina djupa historiska rötter ute i samhället. Bollywood är en blandning av det mest moderna och mest traditionella.<br><br>Kina är det asiatiska land som trollbinder omvärlden. Det är som om det bara finns plats för en exotisk kultur i taget. Ändå är Indien så mycket rikare och mera inbjudande. Mot diktaturens Kina står det demokratiska Indien, mot censur står yttrandefrihet, mot en ganska enkelriktad han-kultur står den oändliga mångfaldens Indien. När de senare krafterna möts i nya platta organisationer vet uppfinningsförmågan inga gränser.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Skuespillet Tåka er et kinderegg-rekviem: Tre rekviem i ett. Først et rekviem for 1968-generasjonen. Dernest et rekviem for den akademiske filosofien. Og til sist et rekviem for det nye administra.sjons-, rapporterings- og tellekantstyrte universitetet. Men Tåka er også et filosofisk rekviem, fordi det fungerer som et redskap for filosofiens selvrefleksjon. Kanskje er filosofi i seg selv et rekviem? I skuespillet møter vi den gamle 68-er, tidligere filosofistudent, men nå pensjonerte norsklektor Jostein Rokke og hans late, rosa.bloggende datter Sofie. Hun tvinges til å studere ved et filosofisk institutt hvor Josteins gamle studiekamerat Peter Fjell er professor og leder. Der er også Peters ene sønn, Thomas, blitt førsteamanuensis, mens halvtvillingbroren, Rasmus, som er post doc, er kommet hjem med ny filosofi fra Oxford. Hvem av disse skal bli Sofies veileder? Det viser seg også at Josteins gamle flamme, .Rakel, er .instituttets direktør, og gift med Peter, mens hennes far er rektor ved universitetet. Denne familie-administrative idyll trues imidler.tid av store ventilasjonstekniske problemer: en giftig tåke trenger inn i bygningen, noe John Rikard, tidligere filosofistudent, men nå ventilasjonsingeniør, og hemmelig venn av Sofie, sliter med å få kontroll på. Hvem er forresten Sofies egentlige foreldre? Og hvordan kan Jostein og Sofie, og de andre, finne veien ut fra instituttet og overleve tåka, når de først er kommet inn? Arild Pedersen (f. 1946) er professor emeritus i filosofi ved Universitetet i Oslo, og jobber i dag som anmelder og kommentator i Dag og Tid og i Minerva. Han har gitt ut bøker om David Copperfield, om romanteori, og om musikkfilosofi, i tillegg til artikler om pragmatisme. Han har dessuten utgitt to filosofiske romaner om pragmatisme, Niels Normanns oversjøiske reise (Oslo, 2010: Abstrakt forlag) og The Last Conference (Oslo, 2013: Unipub/Fagbokforlaget.)

Den tomme graven. Påskeunderet. Jesus som stod opp fra de døde. Dette er kjernen i kristen religion. Men troen knyttes ikke bare til Jesu oppstandelse. I siste del av trosbekjennelsen heter det at vi tror på "legemets oppstandelse og det evige liv". Hva innebærer dette? Skal den kroppen vi er og har oppstå fra de døde? Hvilken kropp skal oppstå, den unge kroppen eller den vi har i dødsøyeblikket? Betyr legemets oppstandelse at kroppen med blod og innvoller skal leve evig? Hvis kroppen er såret eller funksjonshemmet, vil den oppstå slik? Hva med sjelen, er det ikke egentlig den som skal oppstå? Disse spørsmålene er ikke nye. De har blitt reist fra kristendommens begynnelse. Kombinasjonen av en gud som har oppstått og de dødes kroppslige oppstandelse er enestående for kristendommen og tilhører kjernen i denne religionen. Det at kroppen skulle kunne leve videre etter døden er i strid med allminnelige menneskelige erfaringer og gjør oppstandelsen til et absolutt og krevende symbol. Likevel fikk forestillingen gjennomslag og utviklet dype følelsesmessige og tankemessige betydninger. Hvorfor oppsto en slik forestilling? Hvorledes ble den overbevisende? Hvordan fungerte den? Hvordan tenker man seg konkret oppstandelsen og en kropp som oppstår? Hva sier oppstandelsesfortellingen om kropp og sjel, liv og død, gudebilledlighet og kjønn, seksualitet og formering, fortapelse og frelse? Slike spørsmål tar de mål av seg til å svare på, forfatterne av denne boka: Jens Braarvig, Jostein Børtnes, Dag Øistein Endsjø, Troels Engberg-Pedersen, Ingvild Sælid Gilhus, Tomas Hägg, Dale B. Martin, Turid Karlsen Seim, Samuel Rubenson og Einar Thomassen.

Mathema 2000 er en artikkelsamling tilegnet Ragnar Solvang på hans 70-årsdag. Artiklene viser noe av bredden innenfor norsk matematikkdidaktikk i år 2000 - verdens matematikkår. Artikkelforfatterne er Jan B. Ommundsen, Trygve Breteig, Gard Brekke, Gunnar Gjone, Marit Holm, Einar Jahr, Håvard Johnsbråten, Jan Kopka, Vivi Pedersen, Sigmund Lieberg, Torgeir Onstad, Thor Sandmel, Jostein Våge og Wilfred Wasenden.

Veien videre er skrevet for bedriftseiere, bedriftsledere og for studenter innen entreprenørskap. I en bedrift er det mange strategiske valg som må foretas, både på kort og lang sikt. I Norge er det flest småbedrifter, og boka skal gi faglig grunnlag og motivere til å arbeide med bedriftens strategi. Utfordringen som bedriftsleder og eier eller medeier er å utvikle bedriften til å bli en sunn og levedyktig virksomhet i samsvar med målene for bedriften. Det er krevende å holde en stabil kurs og samtidig ta hensyn til skiftende betingelser. Ressurser og kunnskaper skal utvikles slik at bedriftene er godt rustet til å arbeide og utnytte mulighetene i de markeder de har valgt seg ut. For å gjøre dette må det legges til rette for samarbeid med mange, både innenfor og utenfor bedriften. Boka er preget av at forfatteren selv har vært bedriftsleder. Den er personlig formet, og henvender seg direkte til deg som enten er eller planlegger å bli bedriftsleder.

I Frank Tønnesens litterære debut skules det mellom gardiner og samles på fajanse, mens diskusjoner om de sosiale kodene som dikterer hvorvidt du er nødt til å invitere naboen inn på middag hvis han ringer på akkurat idet fårikållukta sprer seg fra kjøkkenet, fort kan ta uante dimensjoner. Vi kan ikke ta med oss alt dette hjem er en samling fortellinger der Tønnesens lett gjenkjennelige humor fyller et knippe karakterer og deres langt fra grå hverdag i en norsk kommune på Sørvestlandet. Parallelt med dette skriver Tønnesen ut mørkere og mer eksistensielle undertoner i fortellinger om ensomhet, tilhørighet og utstøtthet. Frank Tønnesens er absolutt de små problemenes forfatter, men de kan være store nok! "Han satte på blinklyset i god tid før han skulle svinge av. Unødvendig lenge før. Det var slik han levde livet sitt, med blinklyset på. Det skulle ikke være noe tvil. Folk skulle ikke ta ham på det i alle fall." "Han kom til a. tenke pa. faren, Jostein som i tillegg til a. være opptatt av a. spare strøm, ved flere anledninger advarte mot a. sta. i ba.ten. Det var faktisk noe av det farligste du kunne finne pa. a. gjøre. Tormod satte seg ned pa. tofta. Det gikk bra, tenkte han. Jeg sto i ba.ten og det gikk bra." Frank Tønnesen (f. 1972), i musikalsk tapning bedre kjent som Tønes, debuterer som skjønnlitterær forfatter på Pelikanen forlag med Vi kan ikke ta med oss alt dette hjem.

Boken har etablert seg som selve grunnboken innenfor medievitenskap. Medievitenskapens sentrale områder presenteres i boken; identitet, påvirkning, sosiale forskjeller, semiotikk, dagens sosiale medier m.m.