"Lykkefall" er en samling fortellinger fra Ukraina like før siste krig. Øst i landet pågår konflikten med Russland for fullt, men livet går sin vante gang i byen så vel som på landsbygda. Kvinnene vi møter, jobber i neglesalong, skravler på kafé, forbereder revolusjon. Iblant finner en skuddveksling sted, eller det hender at en slektning forsvinner, men ellers er alt tilsynelatende normalt. Samtidig øker presset på et samfunn som har akseptert unntakstilstand som normalitet. Fortellingene i "Lykkefall" er viltre, vittige, vonde og varme. Med utgangspunkt i møter, samtaler og fotografiske øyeblikksbilder skriver Jevhenija Bjelorusets skarpt og smått absurd om hvordan ubearbeidede traumer endrer tilværelsen, og om overlevelse i et ødelagt land.

Den kontroversielle russiske forfatteren Jevgenjev Zamjatin (1884-1937) er kanskje mest kjent for sin dystopiske fremtidsroman Vi, en klassiker innen politisk science fiction. Vi var den første boken til å bli forbudt av det sojvetiske regimet, i 1921, og ble ikke utgitt i Russland før i 1988. Boken ble for første gang publisert, oversatt til engelsk, i 1924, og fikk stor inflytelse på forfattere som Aldous Huxley, George Orwell, Vladimir Nabokov, Ayan Rand og Kurt Vonnegut. I Zamjatins dystopiske fremtids.visjon er mennesket frarøvet sin individualitet og redusert til et nummer i en rekke. Styresmaktene har annonsert at de har funnet grunnen til den utbredte følelsen av uro blant folket: Det eneste som står i veien for menneskets lykke er dets evne til å fantasere; om innbilningskraften viskes ut, vil det siste hinder for menneskets fullkommenhet være fjernet.

Roman om dagens Russland. Virkelige personer blandes med oppdiktede, og sammen gir de et bilde av det russiske folks mange ansikter. Her er børshaier og fotballidoler, jødiske intellektuelle og fremstående politikere. Trådene knyttes til perestroikaen og Gorbatsjovs vekst og fall.

I romanen Skjorta møter vi dandyen Sasja fra Sibir som har skaffet seg en arkitektkarriere i Moskva. Vi følger hovedpersonen gjennom et hektisk døgn i den russiske hovedstaden, gjennom utallige taxiturer for å løse utfordringer på arbeidsplassen og i kjærlighetslivet, samtidig som han skal varte opp den litt provinsielle barndomsvennen Maksim som er på besøk fra hjembyen i Sibir. Det ender i en lang og fuktig kveld på byen som etterlater stadig nye spor på Sasjas hvite skjorte. Boken gir et elegant og treffende bilde av samtidens Moskva slik det ser ut for den unge, russiske middelklassen. En bok om stress, vennskap, kjærlighet og lengsel etter alvor i livet.

»Jag skall säga något egendomligt. Jag har alltmer en känsla av att tiden inte finns.«I den yttersta tiden, år 1440, föds ett gossebarn i en liten by i norra Ryssland. Pesten härjar och lille Arsenij uppfostras av sin farfar, som lär honom allt om läkeväxter och tingens hemliga samband. Ändå kan Arsenij inte rädda sin älskade när hon dör i barnsäng utan sista smörjelsen. Kroppen kastas i begravningsgropen utanför byn och Arsenij ger sig ut i världen för att göra gott i hennes namn. Vandringarna för honom till Pskov, Venedig och Jerusalem. När han på ålderns höst återvänder till hembyn är han känd under namnet Laurus - den helige dåren, eremi­ten och hela Rysslands Läkare. Men har han räddat sin älskades själ?Jevgenij Vodolazkins flerfaldigt prisbelönta roman är inspirerad av medeltida fabler och helgonlegender. Med sin detaljrikedom och sitt fantastiska persongalleri har »Laurus« hyllats av både läsare och kritiker.Jevgenij Vodolazkin föddes i Kiev 1964 och är sedan 1990 verksam som medeltidshistoriker och expert på fornrysk litteratur vid Pusjkin­huset i Sankt Peters­burg. »Laurus« är hans första roman i svensk översättning.UTDRAGAmbrogio lossade på de översta knapparna i kappan. Jag skall säga något egendomligt. Jag har alltmer en känsla av att tiden inte finns. Att allt i världen finns utanför tiden, för hur skulle jag annars kunna känna till en framtid som inte har ägt rum? Jag tror att tiden är oss given genom Guds barmhärtighet, för att vi inte skall bli förvirrade, ty människans medvetande kan inte rymma alla händelser samtidigt. Vi är instängda i tiden på grund av vår svaghet.Du menar alltså att också världens undergång redan finns, frågade Arsenij.Det är inte uteslutet. Enskilda människors död finns ju - och är inte det en personlig världens undergång? När allt kommer omkring är den allmänna historien endast en del av den enskildes historia.Man kan också hävda motsatsen, anmärkte Arsenij eftersinnande.

Fin

I denne vers-romanen gir forfattaren eit realistisk og satirisk skildring av si eiga samtid. Mykje av handlinga er henta frå livet ved hoffet i Petersburg, der diktaren vart drepen i ein duell, 38 år gammal.

Jevgenij Jevtusjenko: Fjerde Mesjtsantkaja. Bella Akhmadulina:På sibirske veier. Vasilij Aksjonov: Den lokale"bråkmakeren"Abramasjvili. Vladimir Vojnovitsj: I kupeen. Viktor Nekrasov: "Sankta Maria" eller hvorfor jeg kom til å hate ball-lek. Jurij Nagibin:Lyset i vinduet. Jurij Kazakov:Høst i eikeskogene. Russisk bibliotek 6.