P2-akademiet bokserie bind XLVI (45) inneholder: Erik Kolstad: Kvikksølv, kaos og klima - værvarslingens historie, Anne Hege Simonsen: I stengslenes tid. Nye barrierer etter Berlinmurens fall, Jorunn Skjermo: Tare i tankene, Harald Hornmoen: "Forskningsformidling!", Per Brandtzæg: Hvorfor er matallergi et økende problem?, Øyvind Paasche: Fortidens skjulte klimaskatter, Dag Hareide: Ondskapens mange ansikter i etterkrigstidens Norge, Kristin Lyhmann: Med maske og lur -skandinaviske scenebilder hogd i stein, Rune Blix Hagen: Trollskap og julemystikk i norske hekseprosesser, Ruth Danielsen: Myten som fortelling og språk, Camilla Stoltenberg: Skjebne eller sjanse - om gener, miljø og helse, Liv Gjems: Barn, samtaler og læring, Inge Eidsvåg: "Så ser min dröm ut" Et møte med Edith Södergrans liv og diktning, Gaute T. Einevoll: Matematisk hjerneforskning: Kan vi regne ut hvordan vi tenker?, Tonje Maria Mehren: Parapsykologi i Norge - et glemt kapittel?

Det som i senere tid er omtalt som den norske billigbokrevolusjonen startet opp i 1961, med etablering av en viktig kunnskapskanal inn i det norske samfunnet, i form av en ny generasjons kvalitetsbilligbøker. Disse bøkene åpnet opp en ny verden for kunnskapstørste lesere her hjemme. Landet var inne i en utdanningseksplosjon, der antall studenter økte kraftig, noe som i sin tur også økte behovet for tilgjengelig og helst også billig pensumlitteratur. Her kunne de nye kvalitetsbilligbøkene bidra, slik som f.eks. U-bøkene. Det var også et håp om at de nye bøkene i tillegg kunne fungere som et slags «folkeuniversitet», der alle kunne tilegne seg kunnskap, uavhengig av økonomi og sosial status. Og det var virkelig ny kunnskap som ble gjort tilgjengelig gjennom disse billig- bøkene, i en før-digital tid, med temaer som strakte seg fra politikk og samfunns- debatt til kunnskap om det tredje verden, fra litteraturvitenskap til medisinske spørsmål og fra humaniora til naturvitenskap. Dette siste område var sterkt representert med aktuelle temaer, ikke minst om hva som var i ferd med å skje med vår natur, vårt miljø og vår klode. Dette er da også temaet for denne bibliografien, der det er valgt ut 91 billigbøker som alle omhandler natur, mennesker og miljø. De ulike titlene viser de skiftende temaene som gjennom mer enn 60 år har vært aktuelle innen naturvern og miljøkamp, og mange av bøkene er fortsatt viktige som referanselitteratur og kildemateriale. Thore Lie FLS, biolog dr. scient. Tidligere redaktør i bl.a. Universitetsforlaget og Gyldendal Akademisk. Redaktør og forfatter av en rekke artikler og bøker innen norsk vitenskaps- og kulturhistorie, bl.a. redaktør (sammen med Dag O. Hessen og Nils Chr. Stenseth) av Darwin - Verden ble aldri den samme (2009) og Mendels arv. Genetikkens æra (2015) og forfatter (sammen med Dag O. Hessen) av Mennesket i et nytt lys. Darwinisme og utviklingslære i Norge (2002) og Genenes gåte (2007) og (sammen med Inger Nordal og Dag O. Hessen) Kristine Bonnevie. Et forskerliv (2015). Utga i 2022 boken Gregor Mendel. En jubileumshistorie.

Konrad Nordahl er en av de viktigste LO-lederne gjennom tidene. Han var formann fra 1939 til 1965. Nordahl var født i 1897, samme år som statsminister Einar Gerhardsen, og det ble sagt at dersom de to nikket til hverandre, var saken avgjort. Det var tette bånd mellom LO og Arbeiderpartiet, men selv hadde Nordahl lite til overs for Gerhardsen. Denne biografien om hans liv forteller om en oppvekst i århundreskiftets industrisamfunn, preget av perioder med krise og arbeidsløshet. I sin ungdom i Bergen var han revolusjonær, men han tok senere et oppgjør med kommunismen. Han fikk tidlig verv i fagbevegelsen og var også sterk internasjonalt engasjert. Historiker Inger Bjørnhaug skriver om en mann som i offenligheten kunne fremstå som en nøktern og streng organisasjonsbygger, men LO-formannen hadde store visjoner for etterkrigstidas sosialistiske samfunn og han la premissene for den norske modellen i arbeidslivet.

Arbeiderlyrikken har hatt en sterk og rik tradisjon i Norge. Både til arbeid og fest har den vært skrevet og lest, og mange har gode minner knyttet til diktene skrevet av Rudolf Nilsen, Inger Hagerup og Johan Falkberget. Diktene har ofte kretset rundt tema som fellesskap og kamp, og skildret hverdagen til arbeideren på fabrikken eller solidaritet med fascismens ofre. Men hvem skriver arbeiderdikt i dag, og hva skildrer man nå? Redaktørene Godal og Høghaug har til denne antologien valgt ut dikt fra arbeiderlyrikkens «storhetstid» før krigen, de har med eksempler fra 1960- og 70-tallets aktivister og inkluderer også moderne poesi som de mener tematiserer utenforskap og solidaritet i dag. Av lyrikere i boken vil du finne både Bjørnstjerne Bjørnson, Ellisif Wessel, Alf Prøysen, Nordahl Grieg, Terje Johanssen, Bjørn Aamodt, Inger Elisabeth Hansen og Sumaya Jirde Ali.

Bonniers 1943. O.o. 8vo. 208 sider. Bakomslaget noe brunplettet, ellers et rimelig godt eks. Hilsen på sm.t.

Ny roman fra Bergljot Nordal Karoline er forfatter som bor med mann og barn et lite sted i Norge. Under en skrivehelg i Oslo dumper hun borti venninnen Pia som hun ikke har sett på mange år. Pia overtaler Karoline til å besøke henne i København, der Pia er en del av et miljø av barnløse, frie kunstnere og designere. For Karoline blir København-turen en hårfin balanse mellom fortid og nåtid, trygghet og utbrudd, flukt og hjemlengsel, og det virker stadig mer umulig for henne å dra hjem til familien.

Dette er historien om Ebenezer Dahl. Om hans mystiske liv og skjebne. Det er lett å gjøre seg opp en mening om hans tause tilstedeværelse i et samfunn som ikke forsto det budskapet som var blitt gitt ham å formidle. Eller kanskje ikke? Iallfall var det ingen i samtida som forsto ham. Der ble han for det meste betrakta som en tragisk figur. Men akkurat det bestemmer øynene som ser og hjertene som føler. Nå er det ikke min sak å føre i pennen min mening. Jeg forteller bare historien slik som den er - eller som jeg tror Ebenezer sjøl kanskje ville ha fortalt den.

Forfattere: Paal-Helge Haugen, Ole Robert Sunde, Ola Nordal, Maja S.K. Ratkje, Rob Young, Lars Mørch Finborud, Ingvild Krogvig, Asbjørn Tiller og Asbjørn Blokkum Flø. Arne Nordheim (1931?2010) er Norges mest kjente komponist etter Edvard Grieg, men hans kunstnerskap strekker langt utenfor musikkens grenser. Hele sitt liv jobbet Nordheim med andre kunstarter som billedkunst, teater, ballett, film, litteratur, skulptur og lydkunst. Kanskje ikke så rart da han allerede i 1955 besvarte spørsmålet: «Hva med nåtiden, fremtiden og ?ismene?» med det selvsikre utsagnet: «Ingen -ismer for meg, takk!» Denne boken viser hvordan Nordheim gjennom et over 50 år langt tverrfaglig kunstnerskap levde opp til dette mottoet, og plasserer ham som en sentral aktør i moderne norsk kunsthistorie. Boken inneholder et unikt, upublisert utvalg av fotografier og illustrasjoner, samt flere nyskrevne essays av forfattere, komponister, forskere og kuratorer som belyser nye sider ved Arne Nordheims kunstnerskap.

En vakker bukett dikt om gryende kjærlighets sødme. Blant de mange forfatterne som er representert, finner vi Henrik Wergeland, Nordahl Grieg, Rolf Jacobsen, Halldis Moren og Tarjei Vesaas, Arne Garborg og Inger Hagerup. Redaktørene siterer også en rekke visdomsord om forelskelse og kjærlighet. Boken er illustrert av Ulf Aas.

Spar 100 kroner på å kjøpe Bestemors bok og Bestefars bok i gavepakning. Disse to bøkene inneholder det meste av kulturarven fra en svunnen tid. Henrik Wergelands nydelige barnevers, Nordahl Grieg, André Bjerke, Inger Hagerup, Alf Prøysen blant mange andre. Eventyr og legender er også med i tillegg til utvalgte Æsops fabler. Begge bøkene er spekket med aktiviteter og leker som de gamle trådlekene, lag et solur, strikkmotor og litt kokkelering for små kjøkkenskrivere. Bestemors bok har juleaktiviteter og julesanger i tillegg til et spesialskrevet nisseeventyr av Frid Ingulstad. Se for øvrig artikler om Bestemors bok, ISBN: 978-82-91991-191 og Bestefars bok, ISBN: 978-82-91991-382.

I 1942 ble det samlet en del dikt som sirkulerte i Norge på den tiden. Av disse ble det laget en bok i fire eksemplarer. Disse ble liggende i en bankboks til krigens slutt. Dette er en faksimileutgave av denne boken, med dikt av Inger Hagerup, Nordahl Grieg, Gunnar Reiss-Andersen, Arnulf Øverland og Prins Wilhelm, Sverige. Noter om forfatterne bak i boken.

Personlig utvikling og forandring skjer gjennom møter mellom mennesker. En profesjonelt tilrettelagt samtale kan hjelpe dem som sliter med psykiske lidelser og fastlåste livsproblemer, til å finne veien videre - og noen ganger helt frem. Samtaler som forandrer stimulerer til konstruktive indre dialoger. Det som starter som gode møter i det terapeutiske rom, blir ført videre som støttende indre samtaler. Slik kan en bidra til å demme opp mot angst, depresjon og skamfølelse som svekker livskvalitet og hemmer kreativitet. Samtaler som forandrer gir en praksisnær beskrivelse av behandling med utgangspunkt i psykologisk teori og kunnskap. Boken er rettet mot alle som i sitt daglige arbeid møter mennesker med psykiske og somatiske problemer. Den beskriver hvordan vi kan bygge opp et samarbeid mot felles mål og bruke terapeutiske virkemidler som forandrer og gir hjelp. Bidragsytere er psykologene Eva Dalsgaard Axelsen, Torkil Berge, Kirsten Benum, Toril Ursin Boe, Atle Dyregrov, Nils Eide-Midtsand, Jarle Eknes, Marte Nilsson, Reidun Ingebretsen, Per Isdal, Geir Høstmark Nielsen, Hans M. Nordahl, Inger Hilde Nordhus, Reidar Ommundsen, Ståle Pallesen, Tore C. Stiles, Nora Sveaass, Stéphane Vildalen, Patrick A. Vogel, Kjersti Wogn-Henriksen og Bjørn Wormnes.

Av og til kan det være vanskelig å finne de riktige ordene som beskriver det vi opplever og føler - denne boka gir den hjelpen. Diktene i Ungdom kretser om ulike tema: det å stå ved et veiskille i livet, i overgangen fra barn til voksen spørsmål og svar toleranse og tro empati og engasjement foreldre og forventningspress. Noen av diktene er alvorlige, engasjerte og høytidelige. Andre er humoristiske og underholdende. I boka bidrar blant annet Jens Bjørneboe, Kristine Næss, Nordahl Grieg, Gro Dahle, Arnulf Øverland, Rudyard Kipling, Inger Hagerup, Trond Viggo Torgersen, og D.H. Lawrence. Redaktør Hilde Matre Larsen har studert litteraturvitenskap, kunsthistorie og nordisk barne- og ungdomslitteratur. Hun har i flere år jobbet med litteraturformidling, som anmelder og skrevet barnebøker.

Nominerad till Stora Journalistpriset 2014! Juryns motivering: "För ett envetet reportage som förvandlar tillkomsten av en ny konstitution till en närgången och gripande thriller." "Det är ett imponerande personligt (och uthålligt) reportage ... Genom att skickligt upprätthålla balansen mellan den stora och den lilla världen i skildringen av ett nordafrikanskt och muslimskt land har Fanny Härgestam svarat för en verklig bedrift som journalist och författare." Torsten Kälvemark, Aftonbladet "En oerhört spännande bok ... (Hon) kommer förbluffande nära ... en livlig och medryckande inblick i ett unikt historiskt experiment där islam ska jämkas med modern demokrati ... Det här är vår tid har bitvis tätheten i en god roman och är en närmast uppseendeväckande journalistisk bedrift av en ung kvinnlig reporter." Lars Linder, Dagens Nyheter "Att läsa om Amira, Selma, Mabrouk och Meherzia är omtumlande. Lika fängslande som det är att följa kvinnornas turer i maktens korridorer är det att möta Amiras kamp om makten i sitt eget liv ... jag tänker att så här ser genuin utrikeskorrenyfikenhet ut ... Den omfattande kunskap om de politiska processerna som Härgestams reportage bottnar i inger respekt ... När boken är utläst önskar jag bara att den inte var det. Jag kommer att sakna Amira, Selma, Mabrouka och Meherzia" Elisabeth Hjorth, Svenska Dagbladet "Härgestam är ofta mycket nära ... Hon går vid kvinnornas sida, möter dem ofta, ser kylan och värmen i det politiska arbetet ... Här finns många skimrande ögonblick ... Dessa öden och dessa möten med demokratikämparna känns in på huden när vi ser den arabiska våren bli många årstider." Stig Hansén, Norrköpings Tidningar "En helt unik bok ... Ytterst fascinerande." Cecilia Uddén på Bokmässan i Göteborg Amiras man sköts till döds under protesterna mot diktatorn Ben Ali. Mitt i sorgen måste hon påbörja ett nytt liv och försörja sig själv, men grannarna och släkten i den lilla tunisiska byn är ständigt på sin vakt. Vad får man egentligen göra som ensamstående mamma? Samtidigt ska ett nytt, demokratiskt Tunisien byggas upp och i den kampen är kvinnors rättigheter i samhället en central stridsfråga. Parallellt med berättelsen om Amira följer vi med demokratikämparna Selma, Meherzia och Mabrouka under tre turbulenta år, från den arabiska vårens gryning och fram till Tunisiens nya konstitution. Med en närhet utöver det vanliga följer Fanny Härgestam sina huvudpersoner, varav flera är centrala politiska aktörer i det nya Tunisien, under tre år av demokratiskt fotarbete. Tillsammans skapar de ett unikt dokument över den arabiska våren och en tidlös bild av hur kvinnors rättigheter alltid måste försvaras. "En oerhört spännande bok som speglar hela den två år långa, uppslitande processen genom fyra kvinnor, varav tre är ledamöter i den konstituerande församlingen. Hon lyssnar på deras debatter men träffar dem också hemma och på caféer, får dem att bli personliga, kommer förbluffande nära ... Fanny Härgestam ger först och främst en livlig och medryckande inblick i ett unikt historiskt experiment där islam ska jämkas med modern demokrati. Tunisien år noll ... Det här är vår tid har bitvis tätheten i en god roman och är en närmast uppseendeväckande journalistisk bedrift av en ung kvinnlig reporter. Den visar hur den tunisiska lågan fladdrar svagt i utkanten av det rådande arabiska mörkret, men också att vägen till en ny balans, och kanske demokrati, i arabvärlden är närmast oändligt stenig. Det mesta talar för att det blir värre innan det, möjligen, blir bättre. " Lars Linder, Dagens Nyheter "Men sedan då? Vad händer sedan? En fråga som gärna hänger kvar efter att reportern gjort sitt nedslag i nyhetsverkligheten och hastat vidare. Särskilt när det gäller utrikesjournalistik, där utrymmet inte verkar räcka för att bevaka mer än ett område, en konflikt eller en katastrof i taget. Därför är det så skönt, nästan vilsamt trots att tempot ofta är raka motsatsen, att få dyka ner i journalisten Fanny Härgestams kunniga, levandegörande och spännande debut. Härgestam kommer nära Selma, Meherzia och Mabrouka, i maktens korridorer, i privatlivets offer, ser stressen de utsätts för, konflikterna men också kamratskapet över partigränserna, naiviteten, hoppet och kampviljan. Det är svårt att inte önska liknande politiker i Sverige. Mest personlig blir änkan Amira, instängd i konventioner i en liten by. Hon vet inte vem hon är eller vem hon vill vara, eller vad frihet innebär för henne - men hon börjar hitta dit." Bella Stenberg, Göteborgs-Posten "Jag ser mycket när Fanny Härgestam, som arbetar för Sveriges Radio och Sveriges Television, berättar om de senaste åren i Tunisien och vad som sker nu efter revolutionen när demokratin ska byggas. Hennes debutbok Det här är vår tid är nämligen mycket konkret och mycket rak. Vi följer fyra kvinnor: tre tongivande politiker och en som sett sin man mördas. Längs vägen får vi landets historia och nutid, för det ska skapas något nytt fastän det är så mycket från det förflutna som kväver. Den stora politiken bryts ned: det är lagförslag, det är enskilda formuleringar, det är utskott som möts. Men framför allt är det röster: Härgestam är ofta mycket nära, och berättar så att vi förstår hur det är att vara ... just nära. Hon går vid kvinnornas sida, möter dem ofta, ser kylan och värmen i det politiska arbetet ... Här finns många skimrande ögonblick när allt blir vanliga morgnar och kvällar, när alla slags känslor kan fastna kring en fika. Och enkla konstateranden: En politikers feber från valet i höstas börjar lägga sig och hon säger: "Nu ska vi bygga upp vårt land, då kan man inte vara febrig." Detta är inte enkel hjälteprosa, detta är vardagar, och det som gör att jag gärna läser om det här är krocken mellan den större kampen i parlamentet och kampen som förs på en liten gata som är lugn för det mesta, men som ändå är något slags motorväg mot framtiden. Dessa öden och dessa möten med demokratikämparna känns in på huden när vi ser den arabiska våren bli många årstider." Stig Hansén, Norrköpings Tidningar "Att läsa om Amira, Selma, Mabrouk och Meherzia är omtumlande. Lika fängslande som det är att följa kvinnornas turer i maktens korridorer är det att möta Amiras kamp om makten i sitt eget liv. Härgestams närvaro i texten är varken påträngande eller kamouflerad, jag tänker att så här ser genuin utrikeskorrenyfikenhet ut. De fyra kvinnor hon följer framträder i egen rätt, de bestämmer om de vill svara på frågor eller inte, avgör själva var gränserna mellan vänskap och professionalitet ska gå. Den omfattande kunskap om de politiska processerna som Härgestams reportage bottnar i inger respekt ... När boken är utläst önskar jag bara att den inte var det. Jag kommer att sakna Amira, Selma, Mabrouka och Meherzia. De har lärt mig så mycket, om kamp och tålamod, om det arbete som krävs för att orden ska ha något värde, om att inte förminska sin betydelse i världen. Våldet och övergreppen som nu sker i Mellanöstern är ett hot mot allt det, mot det hopp som är förutsättningen för all förändring." Elisabeth Hjorth, Svenska Dagbladet "Härgestam har skrivit en oerhört ambitiös och genomarbetad bok, där hon i reportagets form tecknar individens livsöde, hur det påverkar och påverkas av politiska beslut ... Det hela är skrivet på ett omedelbart språk, som verkligen ger liv och rörelse åt de här fyra kvinnorna. Härgestam fångar uttryck i flykten, och skriver med en berömvärd tydlighet ... Det är ett stort och lite våghalsigt projekt, att ta detta breda perspektiv på en konflikt i ett land som utifrån vår horisont är avlägset. Vi orkar knappt bry oss om vår egen valrörelse, vad det verkar. Kanske just i brist på engagemang hos våra egna politiker kan vi se vilket djävlar anamma det finns hos dessa tunisiska kvinnliga politiker, att det finns en annan tolkning än vår urgamla politik handlar om att vilja. Jag tror att det i andra länder låter så här: politik handlar om att kämpa." Björn Kohlström, bloggen Bernur

"God natt, lille skatt" er en vakker godnattbok med dikt, barnerim og -sanger for de aller, aller minste. Her finner du en utsøkt blanding av nye og eldre tekster. Våre mest kjente diktere er godt representert, som Henrik Ibsen, Bjørnstjerne Bjørnson, Margrethe Munthe, Henrik Wergeland, Nordahl Grieg, Inger Hagerup, Alf Prøysen, Arnljot Eggen og Halldis Moren Vesaas.