Trenger du hjelp til å utvikle deg som forhandler og til å planlegge påvirkningsarbeid? Denne boken er en case- og oppgavesamling der målet er å bygge bro mellom teori og praksis i fagområdet forhandling og påvirkning. Samlingen legger særlig vekt på praktisk forståelse og gir deg små og store oppgaver som vil hjelpe deg til å skape gode resultater i det virkelige arbeidslivet. For å bli en god forhandler og påvirker er det lurt å øve seg med så mange virkelighetsnære situasjoner som mulig. Boken gir deg øvelser som svarer på følgende spørsmål: Hvilke forberedelser er avgjørende for en god forhandling? Hvordan øke «størrelsen på kaka»? Hvilke faktorer må med i strategisk påvirkning? Hvordan utnytte psykologiske mekanismer? Samlingen kan brukes i undervisning i forhandling og påvirkning ved universiteter, høyskoler og i arbeidslivet. Den gir praktisk trening for nettstudenter, campusstudenter, etter- og videreutdanningsstudenter og ledere, tillitsvalgte og fagpersoner som deltar på kurs.

Träffsäkert, humoristiskt och allvarligt om stora känslor! Rose Lagercrantz och Eva Eriksson, uppskattade barnboksveteraner med ett vitalt samarbete sen länge, berättar vidare om Dunne i ettan i denna tredje fristående bok. Lättläst för nybörjarläsaren med kort koncentrerad text och roliga mitt i prick-bilder. Just när sommarlovet står för dörren händer det som bara inte får hända: Dunnes pappa blir allvarligt skadad vid en bilolycka. "Jag måste träffa min pappa! Nu!" tjuter Dunne. När hon får se honom på sjukhuset viskar hon hans namn. Men han bara sover, ända tills Dunne skriker "pappa!" så högt hon kan. Då slår han upp ögonen och ser snabbt på henne - och sluter dem igen. "Pappa kommer att bli bra", lugnar doktorn, "men det tar tid, minst hela sommarlovet." Dunne blir lättad, men mest trött, som man kan bli när man varit riktigt rädd. Hon vill helst tänka på något helt annat, som skolavslutningen och liljekonvaljer. Får man bli lycklig av deras doft när pappa ligger på sjukhus? Och får man ta ett glädjeskutt när bästa kompisen Ella Frida ringer från Norrköping och frågar om man vill följa med till deras sommarö? Ja, man får det! Man får leva och vara glad, och Dunne jublar inombords - för hon är bra på att ta livet som det är, och hon vägrar sluta tro på under! Under kan ske varje dag ... En varm och innerlig berättelse om sorg och glädje, inte minst om Dunnes stora kärlek till pappa. De tidigare böckerna om Dunne heter Mitt lyckliga liv (2010) och Mitt hjärta hoppar och skrattar (2012). Båda har hyllats och fått stor uppmärksamhet både i Sverige och utomlands, framför allt i Tyskland. Mitt lyckliga liv ansågs vara "Årets bästa barnbok" enligt Sölvesborgs-Tidningen. Sagt om My happy life (översättningen av Mitt lyckliga liv ): "A quietly compelling book for young readers." Carolyn Phelan, Booklist "This is an uplifting book /.../ a joy to read and to share." wakingbraincells.com Sagt om Sist jag var som lyckligast : "... Dunne är på ett så underbart sätt okuvlig och livsbejakande. /.../ Eva Erikssons illustrationer, svartvita teckningar, är suveräna. Hela Dunnes känsloregister visas genom hennes skickliga penna. Text och bild ger tillsammans en insikt i Dunnes karaktär och man måste bara tycka om henne. Det här är en varm och innerlig berättelse om hur livet är."  Kerstin Hagstrand-Velicu, Bibliotekstjäns t Sagt om titlarna i bokserien om Dunne: "... i Dunnes värld borde alla stiga in och värma sig. Rose Lagercrantz språk är enkelt, sparsmakat som lyrik där varje stavelse är betydelsebärande. Med små medel ger hos oss ett utsnitt av det som är det allra viktigaste i tillvaron: tillit, närhet, lyhördhet, respekt. Och att vi behåller skrattet i hjärtat." Pia Huss, Dagens Nyheter

"Bokens inledning startar med ett järngrepp om mitt hjärta. Ja, jag kan inte uttrycka mig mindre överspänt, jag blir alldeles överrumplad, det är den bästa och mest gastkramande inledning jag har läst på åratal: här är moderskapets skräck och fasa i koncentrat, som en besvärjelse, och berättarrösten talar rakt till läsaren, till mig." Aase Berg, Expressen »Jag har en önskan. Den är oerhörd. Men jag vill att du ska lyssna till den. Jag vill att du ska ge mig det jag ber om« Det är de första orden i Linda Boström Knausgårds novellsamling. Den som talar presenterar sin familj, sina barn, en morgon vid frukostbordet, för någon som ser dem för första men också allra sista gången. Denna någon verkar befinna sig utanför det sköra rummet, med makt över deras väl och ve. I nästa novell möter en flicka den förhäxade Vitbjörn Kung Valemon, som lever som björn på dagen och som man på natten. Hon föder en dotter med ett segerskrik men tappar henne ur sikte i skogen, i drömmen. Vem är det då hon separeras från med hjälp av sin jaktkniv? »Valet mellan henne och honom är ju alltid henne. Varför var jag då här? Med blod upp över armarna?« Generationer av föräldrars röster inkarneras i berättarens kropp, men denna gravitation mot tillhörighet och en bergfast kärlek, mot familj, utmanas av ett rasande begär, en väldig vrede. Spänningen mellan de olika krafterna i boken blir elektrisk, som riskerade berättarkroppen att brisera i ett enda anfall, ett grand mal. Hon gör det klart för oss att vi alla är lika utsatta som hon. Vad ska vi göra med oss själva nu när vi ser det så tydligt? LINDA BOSTRÖM KNAUSGÅRD föddes 1972 och är bosatt i Glemmingebro på Österlen. Hon debuterade med diktsamlingen Gör mig behaglig för såret [1998]. Grand mal är hennes första prosabok.

Utviklingstraumer Regulering som nøkkelbegrep i en ny traumepsykologi er en grunnbok som beskriver en ny forståelse av hvordan traumer i oppveksten kommer til uttrykk, og hvordan utsatte barn og unge best kan hjelpes. Utviklingstraumer blir i denne boken forstått i lys av nyere utviklingspsykologisk og nevrobiologisk kunnskap, hvor regulering og toleransevinduet er to avgjørende begreper. Del I av boken redegjør enkelt og pedagogisk for teori og forskning som har ledet frem til den nye traumeforståelsen, mens Del II demonstrerer hva forståelsen betyr i det praktiske arbeidet. Boken gir nye perspektiver på hvordan man kan jobbe regulerende, og inneholder en rekke pedagogiske ressurser og hjelpemidler man umiddelbart kan ta i bruk. Boken er relevant for alle som jobber med barn og unge, for eksempel innenfor skole, barnehage, helsestasjon, barnevern, fosterhjem, tjenester for flyktninger og psykisk helsevern. Den er egnet som pensumlitteratur innenfor et bredt spekter av helse- og sosialfaglige utdanninger. Dag Øystein Nordanger og Hanne Cecilie Braarud er begge psykologer og forskere. De har sammen og hver for seg vært sentrale bidragsytere til at stadig flere tjenester jobber «traumebevisst», gjennom en prisbelønt artikkel om komplekse traumer og mange anerkjente publikasjoner, foredrag og pedagogiske filmer. Her kan du lese et utdrag fra boken og se innholdsfortegnelsen.

Det er mange oppgaver som skal ivaretas ved et Nav-kontor. Blant de viktigste er å drive relasjonelt arbeidsrettet oppfølgingsarbeid. I denne boka undersøker forfatteren hvordan sosialfaglig kunnskap kan ramme inn det faglige arbeidet som Nav-veilederen bedriver. Boka er en introduksjon til forvaltningsarbeidet og brukeroppfølgingen i Nav. Den ser nærmere på sentrale elementer ved Navs faglige arbeid i møte med enkeltbrukere, arbeidsgivere og samarbeidspartnere. Å medvirke til at alle som kan og vil, får mulighet til å delta i arbeidslivet på egne premisser, har alltid vært en del av sosialt arbeids mandat. Boka viser hvordan sosialt arbeids teorigrunnlag og metode kan bidra til en helhetlig og systemisk problemforståelse innenfor oppfølgingsarbeidet. Boka retter seg først og fremst mot studenter ved sosialfaglige studieretninger, men kan med fordel også leses av studenter fra beslektede studieretninger som ønsker å lære mer om Nav. Boka egner seg også for personer som allerede jobber i Nav og som ønsker å utvikle seg som Nav-veiledere og profesjonelle yrkesutøvere. Hanne Glemmestad er sosionom med en mastergrad i velferdspolitikk. Hun sitter i politisk ledelse i FO, hvor hun er leder for profesjonsrådet for sosionomene. Hun har for tiden permisjon fra stillingen som høgskolelektor ved Høgskolen i Innlandet, hvor hun også var studieleder ved sosionomstudiet. Glemmestad er særlig interessert i sosialt arbeids fag- og forskningsfelt, med hovedvekt på temaer knyttet til arbeidsinkludering, Nav og kommunal sosialtjeneste. Hun er medredaktør av boka Arbeidsinkludering i sosialt arbeid (Fagbokforlaget, 2019) og er en mye brukt foredragsholder om temaet sosialt arbeid i Nav.

Denne boka er skrevet for deg som er i siste del av grunnskolelærerutdanningen (syklus 2). Du skal lese om temaer som du trenger i videreutviklingen av din profesjonelle kompetanse, og som vil være relevante for å utvikle et masterprosjekt. Disse temaene er kommunikasjonen mellom lærer og elev, klasseromsforskning, profesjonsfaglig digital kompetanse, likeverdig opplæring, spesialpedagogikk, sårbare elever, samarbeid i skolens profesjonsfellesskap, mangfold og lærerens samfunnsansvar. Bokas kapitler er skrevet av Nils Breilid, Hanne Christensen, Thomas Eri, Rolf B. Fasting, Monica Johannesen, Simon Michelet, Cecilie Pedersen Dalland, Kirsten E. Thorsen, Inger Ulleberg og Leikny Øgrim, som alle er ansatt ved lærerutdanningen ved OsloMet Storbyuniversitetet. Kirsten E. Thorsen og Hanne Christensen er bokas redaktører. Kirsten E. Thorsen er førstelektor i pedagogikk ved OsloMet Storbyuniversitetet. Hun har mange års erfaring som lærer, skoleleder og lærerutdanner i pedagogikk. Lærerkvalifisering og utfordringer i spenningen mellom teori og praksis i lærerutdanning er hennes forskningsfelt, og hun har publisert en rekke vitenskapelige artikler samt bokkapitler innenfor dette emnet. Hanne Christensen er dosent i pedagogikk ved OsloMet Storbyuniversitetet, Institutt for grunnskole- og faglærerutdanning. Etter flere år i grunnskolen som lærer og skoleleder har hun nå arbeidet i lærerutdanningen i over tjue år. FoU- arbeidene omhandler i stor grad skoleutvikling, klasseledelse og lærerkvalifisering. Hun har på disse feltene publisert artikler og bøker rettet mot studenter, lærere og forskere.

Boken er på dansk, men det var ikke noe valgalternativ.

Du har begynt i lærerutdanning. Du har bestemt deg. Du skal bli lærer. Denne boka handler om hvordan du som student skal få best mulig utbytte av profesjonsutdanningen. Det å utdanne seg til lærer skjer i samspillet mellom faglig og utvikling av egen lærerkompetanse; sosialiseringen til læreryrket starter den dagen du begynner i utdanningen. Gjennom læring av ny kunnskap, øving i praksis og refleksjoner i fellesskap med medstudenter dannes grunnlaget for å utvikle din læreridentitet. Forfatterne beskriver viktige sider ved kvalifiseringsprosessen fram til det å bli lærer. De tar opp temaer som personlig og profesjonell identitet, krav og forventninger til læreren, skikkethetsvurdering og språkkompetanse. Tenk-og-skriv-oppgaver som er lagt inn i de ulike kapitlene, kan brukes både individuelt og sammen med medstudenter

Denne boka er til deg som har lyst til å lage mer mat fra næringsrike råvarer, men som ikke helt vet hvor du skal begynne. Den er også til deg som er ganske dreven på kjøkkenet, men som trenger nytt påfyll av oppskrifter som går på rotasjon i hverdagen. Vi tror at vi i våre forsøk på å lage mat fra bunnen av, legger lista for høyt. Derfor legger vi den litt lavere. Nei, mye lavere. Men vi kompromisser ikke på verken smak eller næringsverdi! Kokeboka - Hva skal vi spise? er en praktisk oppfølger til Marits første bok HVA og NÅR skal vi spise? Den gir deg enkle, næringsrike og smakfulle oppskrifer. Her får du inspirasjon og motivasjon til å gjenoppdage de gode norske råvarene og legge til rette for matglede i hverdagen.

Dette er en innføringsbok i praksis for studenter i barnehagelærerutdanningen. Som student er det mange temaer å sette seg inn i den første praksisperioden. Med sin praksisnære tverrfaglighet og teoretiske forankring representerer boka en oversikt over sentrale temaer som det er særlig viktig å ha kunnskap om både før man går ut i praksis og mens man er i praksis. Den er skrevet for barnehagelærerstudenter og undervisere, men er også relevant for de som allerede arbeider i barnehagen. I boka får studenten innblikk i praksisnære og profesjonsrelevante temaer. Disse er knyttet til rammeplan for barnehagen og de nasjonale læringsutbyttebeskrivelsene for praksis. Hensikten med boka er blant annet å vise hvordan utdanningsinstitusjon og praksis kan utfylle hverandre. Forfatterne utdyper sentrale pedagogiske begreper som omsorg, lek, samspill, observasjon, danning, didaktisk planlegging, arbeid med barnehagens verdier, foreldresamarbeid, inkludering, samspill med de minste barna, veiledning, barns undring, estetiske opplevelser og bevegelsesglede. Redaktørene av boka er høgskolelektor Mona Halsaunet Frønes og førsteamanuensis Vibeke Glaser. De øvrige bidragsyterne er Kathrine Bjørgen, Eva Stai Brønstad, Hanne Bæverfjord, Camilla Kalvatn Egset, Sølvi Ann Fætten, Marit Heldal, Marit Kanstad, Trude Kristiansen, Elisabeth Walsøe Lehn, Ranveig Lorentzen, Silje Neraas, Kjersti Nissen og Jan Ketil Torgersen. Alle bidragsyterne er ansatt ved Dronning Mauds Minne Høgskole. «Denne boka gir studenten en opplevelse av sammenheng, og er i mine øyne en helhetlig, praksisnær fagbok som må stå høyt på pensumlista.» Ingeborg Tveter Thoresen i Første steg.