Skipsleia langs kysten blir rekna for å vera ein trygg måte å ferdast på, stort sett innanskjers og godt skjerma. Under andre verdskrigen endra det seg dramatisk. «Riksveg 1» og livsnerven mellom kystsamfunna vart til ei «dødslei» med i gjennomsnitt eit krigsforlis i veka. Her ofra 1300 norske sjøfolk, passasjerar og fiskarar livet. Dei vart offer i ein brutal sjøkrig. I dødsklemma mellom vener og fiendar var det ikkje til å unngå at dei fleste mista livet i allierte angrep. Likevel gjorde heimeflåten vår ein enorm innsats for å få folk trygt fram og for å sikre livsviktige forsyningar til heile kysten. Fordi dette måtte skje i eit samarbeid med tyskarane, vart heimeseglarane, heilt ufortent, gløymde heltar i etterkrigshistoria. Dei som reiste med båtane under krigen, var eit tverrsnitt av kystfolket. Menn og kvinner, gjerne saman med barn, men også tyske soldatar og gestapoagentar. Side ved side møtte dei døden, saman kjempa dei for livet. Særmerkt, nytt og oppsiktsvekkande i denne historia er forteljinga om den store sivile innsatsen for å redde menneske frå å døy på havet. Dette er ei skakande forteljing om store menneskelege tap, men også om heltemodig innsats frå heilt vanlege folk langs kysten.

Tror du dette er en kokebok med sjømat fra Nord-Norges beste kokker? Da har du rett. Tror du dette er en faglig orientert bok med lettleste tekster fra de skarpeste hodene i landet? Du har helt rett i det også. Tenker du at du trenger mer kunnskap om vår kystkultur, om sjømat- og fiskerinæringene? Vil du bli inspirert til å bruke mer av havets gull og sølv i matlagingen? I denne boken får du alt dette. Havet. Mat, makt og meninger er en skattekiste fra havet. Og en hyllest til vår lange kyst. Les. Lag sjømat. La deg engasjere. 19 tekster av: Carsten Smith, Arne O. Holm, Elisabeth Aspaker, Helga Pedersen, Heidi Lindkvist Holmgren, Arild Buanes, Ragnar Tveterås, Gunnar Grytås, Gaute Eiterjord, Pål Christensen, Egon Holstad, Nils Torsvik, Bente Aasjord, Geir Ove Ystmark, Kriss Rokkan Iversen, Ola Bremnes, Bjørn Hersoug, Petter Holm/ Edgar Henriksen, Veronica Melå 4 intervjuer med: Trude Borch/ Knut Hansvold/ Jørn Eirik Johnsen, Jens Stensen, Knut-Harald Nygård/ Reidar Nilsen og Roger Hansen. 60 oppskrifter på sjømat av: Kim-Håvard Larsen, Sigrid Rafaelsen, Lasse Berg Jensen, Ørjan Thomassen, Johan Port, Thomas Weickert og Anders Sletten. 81 fotografier fra den nordnorske kysten av: Ingun Alette Mæhlum, Stian Klo, Audun Rikardsen, Veronica Melå og Tommy Simonsen. Matfotografier av: Harriet Olsen.

Gripande og tankevekkande om ulukker til sjøs . Sidan slutten av 1800-talet har fleire hundre fiskarar og andre sjøfarande i Troms blitt borte på havet. Ofte sporlaust. Gunnar Grytås fortel om nokre av forlisa og ulukkene her, ulukker som skaka samtida, og som det framleis knyter seg mange uløyste spørsmål til. Han fortel om djupt tragiske hendingar, men også historier om godt sjømannskap, mannsmot og handlekraft i kamp mot naturkreftene. For i dei kritiske stundene, ansikt til ansikt med døden, er det knapt grenser for kor mykje livsvilje folk klarar å mobilisere. Ikkje berre for å berge seg sjølv, men også for å hjelpe andre. Boka er illustrert med historiske fotografi.

Fiskerimeldingene er borte fra NRK og de aller fleste avisene. Men kampen om fiskeressursene i Kyst-Norge er hardere enn noen gang. Hvordan utkjempes denne kampen om å forvalte og fordele rikdommen fra havet? Hvem vinner, og hvem taper? Og hvordan preges lokalsamfunn på kysten av prosesser som folk flest har lite innsyn i? Her ligger samfunnsoppdraget til fiskerijournalisten, skriver Gunnar Grytås i denne boka. Han hevder at det er svært mange journalistiske innfallsvinkler til fiskeri og havbruk. Det handler ikke bare om fiskeripolitikk, men like mye om utenriks-, handels-, miljø- og distriktspolitikk. De marine næringene er tumleplass for så vel økonomer som jurister, byråkrater og lobbyister. Her er aktører i mange ulike roller, og de spiller ikke alltid med åpne kort. Arbeidet som fiskerijournalist krever stor grad av allsidighet og tverrfaglighet, både når det gjelder valg av kilder, kunnskap om samfunnet og bruk av det journalistiske verktøyet, skriver forfatteren.

Meir enn ei jernbanehistorie. For over 140 år sidan blei det avgjort at det skulle byggjast jernbane frå kyst til kyst mellom Nord-Sverige og Nord-Noreg. Den 475 kilometer lange linja blei bygd med eitt føremål: å frakte jernmalm kortaste vegen frå gruvene i Norrbotten til ei isfri hamn i Narvik. På 115 år har kring 1130 millionar tonn malm blitt frakta med Ofotbanen, eit ufatteleg stort kvantum. Historia om Ofotbanen er ei uvanleg spennande industrihistorie frå ein arktisk utkant av verda. Det handlar om gruvedriftselskapet LKAB, om byane langs linja, Narvik og Kiruna, og om bana som bind alt saman. Ofotbanen har til skiftande tider, men heile tida langs same sporet, vore avgjerande for utviklinga på Nordkalotten. Utan ei jernbane ville samfunna, arbeidslivet, politikken og kulturen vore annleis. Frå historia om bana, «bolaget» og byane går det mange sidespor til andre delar av svensk, norsk og europeisk historie.

Norges Råfisklag ble stiftet i 1938, og er den største salgsorganisasjonen for norske fiskere. I 2012 leverte 4400 båter fisk gjennom laget. Råfiskloven kalles "fiskernes grunnlov" og gir norske fiskere en unik makt over omsetningen av fangstene, for eksempel gjennom fastsettelse av minstepris. Loven ble vedtatt for å hjelpe kystsamfunn og fiskere ut av krisene i mellomkrigstida. Motmakt og samfunnsbygger er historia om hvordan Norges Råfisklag gjennom 75 år har forvaltet råfiskloven. Råfisklaget spilte en sentral rolle for fiskerinæringa i krigsårene 1940-45 og under gjenreisinga nordpå. I nyere tid har store svingninger i ressurstilgang, fiskeripolitikk og markedsforhold ført til en rekke omstillinger for lagets medlemmer. Gunnar Grytås (63) er journalist og har blant annet jobbet i Nordlys, Dagens Næringsliv og Fiskeribladet. Han har skrevet flere bøker om fiskeripolitikk og kystkultur.

Historiene frå kysten er ulike. Mange handlar om privat rikdom skapt på kort tid. Andre om forfall og avmakt i samfunn der kvotebaronar og konsesjonsadel har skaffa seg arvesølv på billigsal. Nye klasseskilje har oppstått i ei næring der solidariteten ein gong var så viktig. I dag spør folk korleis fisken, ein felles ressurs så kjapt er blitt spekulasjonsobjekt. Samtidig som vi no for alvor innser kor verdifulle kvotene og konsesjonane er, flyt verdiane bort frå kysten. Mange har utpeika Kjell Inge Røkke og tidlegare fiskeriminister Svein Ludvigsen som agentar for privatiseringa. Men også Arbeidarpartiet og Norges Fiskarlag har eit stort ansvar for ein politikk som har samla kvoter og konsesjonar på stadig færre hender. Havlandet har gått på børsen, kysten er utarma samstundes som eksporten frå fiskeri-Noreg nærmar seg 100 milliardar i året. Noreg har som mål å vera «verdens fremste sjømatnasjon», men kva slags fiskeristormakt vil vi bli?

Om norsk fiskeripolitikk i EF-sammenheng.

Hembakade bullar anses som farligare än fabrikstillverkade. Många förskolor förbjuder numera barnen att vara med i köket och ibland även att bre sina egna smörgåsar. Och för den som driver en korvkiosk är det betydligt lättare att få tillstånd att servera pulvermos än riktigt potatismos. Att hantera färskvaror betraktas idag som ett högriskprojekt medan hårt processade och oaptitliga matprodukter paradoxalt nog uppfyller samtliga myndighetskrav. Hur har det blivit så? Döden i grytan visar hur lagar och regler gynnar den näringsmässigt utarmade industrimaten på den traditionellt tillagade matens bekostnad. Ändå är det just i de jättelika matfabrikerna som farliga bakterier och virus har bäst förutsättningar att alstras och spridas. Sjukhussjuka, svininfluensa och nya aggressiva magbakterier är bara några av de hälsofaror som kan spåras tillbaka till de miljöförstörande fabriksfarmer med tiotusentals djur som med EU-stöd nu även etableras kring Östersjön. Dessa gigantiska samlingar av höns, kor och svin förser matindustrin med billiga komponenter till de standardiserade menyer som erbjuds i allt från skolor och äldreboenden till sjukhus och vanliga lunchkrogar. Men allt är ändå inte nattsvart. Än är det inte försent att hitta tillbaka till de riktiga råvarorna, de rena smakerna den sanna matupplevelsen! Mats-Eric Nilsson, som skakade om de svenska matkonsumenterna med bästsäljaren Den hemlige kocken, tar nu tillsammans med journalistkollegan Henrik Ennart matdebatten ett stort steg vidare.

Hembakade bullar anses som farligare än fabrikstillverkade. Många förskolor förbjuder numera barnen att vara med i köket och ibland även att bre sina egna smörgåsar. Och för den som driver en korvkiosk är det betydligt lättare att få tillstånd att servera pulvermos än riktigt potatismos.Att hantera färskvaror betraktas idag som ett högriskprojekt - medan hårt processade och oaptitliga matprodukter paradoxalt nog uppfyller samtliga myndighetskrav.Hur har det blivit så?Döden i grytan visar hur lagar och regler gynnar den näringsmässigt utarmade industrimaten på den traditionellt tillagade matens bekostnad. Ändå är det just i de jättelika matfabrikerna som farliga bakterier och virus har bäst förutsättningar att alstras och spridas.Sjukhussjuka, svininfluensa och nya aggressiva magbakterier är bara några av de hälsofaror som kan spåras tillbaka till de miljöförstörande fabriksfarmer med tiotusentals djur som med EU-stöd nu även etableras kring Östersjön. Dessa gigantiska samlingar av höns, kor och svin förser matindustrin med billiga komponenter till de standardiserade menyer som erbjuds i allt från skolor och äldreboenden till sjukhus och vanliga lunchkrogar.Men allt är ändå inte nattsvart. Än är det inte försent att hitta tillbaka till de riktiga råvarorna, de rena smakerna - den sanna matupplevelsen!Mats-Eric Nilsson, som skakade om de svenska matkonsumenterna med bästsäljaren Den hemlige kocken, tar nu tillsammans med journalistkollegan Henrik Ennart matdebatten ett stort steg vidare."Döden i grytan är mycket läsvärd. Den har allt man kan begära av hårresande reportage från en undanskymd verklighet, lärorika utflykter i matindustrins historia, aktuella avslöjanden om svenska förhållanden och - framförallt - en journalistik som vet vad den vill." Sverker Lenas, Dagens Nyheter"Myndighetsmissbruk och djuruppfödning hamnar i skottlinjen när Mats-Eric Nilsson och Henrik Ennart tar sig an matindustrin på globla nivå. Det luktar skandal och därför är det en bok som alla borde läsa." Anna Förster, SvD"Döden i grytan gör mig fullkomligt rasande på människans högmod, girighet, dumhet och infernaliska kortsiktighet och jag snuddar vid tanken att vi som art kanske inte förtjänar något annat än undergång i det bakterie- och virusträsk vi själva sett till att skapa." Eva-Lotta Hultén, GP"Döden i grytan imponerar. ... Ennart och Nilsson har skrivit årets självklara vinnare av Augustpriset (inte minst för spridningseffektens skull) i fackboksklassen." Marianne Ekenbjörn, Sundsvalls tidning

Denne boken gir en innføring i moderne sosiologisk teori. Den tar først for seg hva sosiologisk teori er, deretter presenteres kjente teorier og teoretikere som Parsons og funksjonalismen, Giddens strukturasjonsteori, Bourdieus konfliktteoretiske syntese, Habermas' kommunikasjonsteoretiske syntese og Foucaults kritiske nylesning av moderniteten. Med litteraturliste.

Det er lagt vekt på å tydeliggjøre det sykepleiefaglige perspektivet i bøkene ved å framheve hvilke konsekvenser ulike sykdommer og skader har for pasienten. Hvordan opplever pasienten å være syk, hvordan påvirkes de grunnleggende behovene, og hvilke mestringsutfordringer fører sykdommen/skaden med seg? Bøkene gir systematisk kunnskap om datasamling og kliniske vurderinger, om ivaretakelse av pasientens grunnleggende behov og om sykepleierens ansvar og funksjoner i profesjonsutøvelsen. Kapitlene er like i oppbygning og struktur, noe som gjør det lett å orientere seg i verket. De faglige utfordringene som sykepleieren møter i arbeidet med ulike pasientgrupper, er framhevet. Læreverket Klinisk sykepleie er beregnet for bachelorstudiet i sykepleie og som et oppslagsverk for sykepleiere i ulike praksisfelt - i hjemmesykepleien så vel som i kommunale helseinstitusjoner og i sykehus. Bøkene suppleres med en digital arbeidsbok med pasienthistorier, der studenter og nyutdannede sykepleiere kan øve seg på å gi sykepleie til ulike pasientgrupper.