Bok i fin stand

Hoppbakker og hoppminner i Nes på Romerike gjennom 150 år Inkluderer kart over hoppbakkene og mange fine bilder Boken omhandler 80 hoppbakker gjennom en periode på 150 år. Kart over alle bakkene. Et av landets første hopprenn ble arrangert i Vormsundbakken 22. februar 1862, og omtalt i Morgenposten seks dager senere. Rennet ble arrangert av Næs Skydeforening, i dag Raumnes Skytterlag, stiftet av doktor Morten Andreas Aabel, far og farfar til skuespillerne Hauk og Per Aabel. I 1927 ble Dragsjøbakken bygget, og var på den tiden Romerikes største hoppbakke med svev på over 50 meter. Landsrenn med 3000 tilskuere i 1931. Forfatter: Frits Wahlstrøm Utgitt på Alma forlag i 2014 Innbundet 127 sider Boken er som ny

I "Hilsen fra Nes" presenterer Wahlstrøm et utvalg postkort fra alle deler av kommunen. Kortene gir et spennende innblikk i et samfunn i vekst og forandring. Bildene er fra perioden 1900 til 1980.

Mennesker og kulturminner i Nes på Romerike Forfatter: Frits Wahlstrøm Utgitt på Alma forlag, 2012 Innbundet, 210 sider Rikt illustrert I boken presenterer Wahlstrøm 25 nesbuer, et knippe sambygdinger som spenner fra bygdeoriginaler til landskjente personer. Boken omhandler mennesker i fortid og nåtid. I boken beskriver Wahlstrøm også flere kulturminner i Nes – fra den vesle sandkassen i veikanten til et av bygdas største menneskelige inngrep, Kongsvingerbanen, som skapte stasjonsbyene på østsiden av Glomma. Banen fylte 150 år i 2012. Boken er som ny

Det var en gang.... Nes på Romerike Bilder fra Nes, samlet og redigert at Kjell Aasum og Frits Wahlstrøm Utgitt 1977 Innbundet, 84 sider

Før i væla – Nesbuenes egne bilder fra årene 1890–1975 Forfattere: Ole Erik Eier og Frits Wahlstrøm Utgiver: Raumnes, 2013 Format: Innbundet Antall sider: 182 Under overskriften "Før i væla" har Ole Erik Eier gjennom mange år presentert gamle bilder i lokalavisen Raumnes i Nes på Romerike. Lokalhistorikeren Frits Wahlstrøm fant bildene og historiene så interessante at han tok kontakt med avisen med forslag om å samle og utgi en del av dem i bokform. Permen har fått et par nesten usynlige bulker på kanten, ellers er boken et meget flott eksemplar.

”En underbar bok” Gomorron Sverige, SVT, 26 oktober ”Här finns precis så mycket crazy fakta som krävs för att den grånande generationen ska falla i gråt” Journalisten, 30 oktober “Kult lär bli en vanlig julklapp till dem som var tonåringar någon gång 1965-1975” Dagens Industri, 1 november "En alldeles underbar nostalgibok för alla som diggade Mad och smygläste Piff, drack mellanöl och såg på "Bröderna Cartwright" Ica-Kuriren Kult är det som får dig att minnas. Som en bok om tvillingdetektiverna från B Wahlströms, en repad singel i vinyl med Dave, Dee, Dozy, Beaky, Mick & Tich eller doften av Björnklister. Kult kan vara minnet från den första charterresan med en DC-7C:a, frånvaron av en viss bild i samlarserien Ishockey 69/70 eller ljudet från en Puch Florida. Det kan vara ett Riff med lakritssmak, Gulf-mackens klistermärken eller upphetsningen inför ett tummat exemplar av tidningen Piff. Minnen från en generations barndom och ungdom. Och det handlar om en alldeles speciell generation: Efter-Rekordgenerationen. En inträngd generation, för sen för mycket, för tidig för annat. I boken kallas de för IIB-generationen. De väsentliga åren under barndomen och ungdomen råkade sammanfalla med mellanölets tid (1965-1977). Det är den första riktiga tv-generationen och reklamgenerationen. De har här stannat upp en stund inför sådant som på ett eller annat sätt präglat dem, om det nu var ett seriehäfte med Kapten Miki eller skolans Fritt valt arbete, Frostflingor med plastleksaker eller Vietnamrörelsen, att samla Merry-kapsyler eller miljonprogrammet. Kult är skriven av Janne Sundling tillsammans med några gästskribenter: Lars Nylin, Per Wikström, Kalle Holmberg, Anders Jonsson och Niklas Lindstedt.

Vinnare av Bokjuryn 2014 - Året kapitelbok 9-12 år "Först såg Aladdin bara sig själv i spegelglaset. Sedan tittade han en gång till och kände hur hjärtat stannade. För bakom honom stod pojken i kortbyxorna. Aladdin skrek till. Då slocknade lampan i taket och allt blev svart." En mystisk pojke i kortbyxor smyger omkring i snön. När Aladdin försöker prata med honom, försvinner han snabbt utan att säga ett ord. Och när han rör sig i snön, syns det inga spår där han har gått. Vem är han? Hör han hemma på flyktingbåten i hamnen? Eller kan han vara Silverpojken - han som i hundra år försökt hitta det försvunna kyrksilvret? Aladdin, Billie och Simona bestämmer sig för att lösa gåtan. Kristina Ohlsson räknas som en av Sveriges främsta deckarförfattare och har haft stor framgång, både i Sverige och utomlands, med sina böcker om Fredrika Bergman. 2013 utkom Glasbarnen , hennes första bok för unga läsare, som tilldelades Barnens Romanpris . Silverpojken är den fristående fortsättningen. "Författaren skriver lättläst utan att förenkla och den spännande och spökhistorieaktiga berättelsen vävs ihop med en historia om familj och samhälle av idag." Eva Wahlström, Borås Tidning "En spännande bok, fast förankrad i den svenska verkligheten." Ingalill Mosander, Aftonbladet "Med hög puls och ett lätttillgängligt språk presenterar Ohlsson pusselbitar som både rör aktuella flyktingströmmar från Syrien, historiska brott i bokens Åhus och rena spökhistorier. Bitarna speglar finurligt varandra, även de som till en början kan tyckas obetydliga, och gör att berättelsen hela tiden växer sig starkare. Jag läser den i ett svep och hoppas på ännu en fristående fortsättning." Jonna Fries, Smålandsposten

Frits de Bourg, norsk krims best bevarte hemmelighet, leverer feinschmecker-spenning om livsfarlig dykking, kynisk profittjag og korrupsjon. Nicolay Wolff er i Holmestrand for å hjelpe Jenny Borgelin med å få broren ut av et skipsvrak på bunnen av Oslofjorden. Broren omkom i et dykkeroppdrag i vraket, som har en eksplosiv last. Det er få dager igjen til det hele skal dekkes med fyllmasse. Men hvorfor etterlot broren et notat med navnene på kommunens rike og mektige? Hva har det å gjøre med to døde tenåringsjenter og en populær ordførers avgang, og hvorfor begynner også Wolff å motta bibelsitater i posten? I Dykket må journalist Nicolay Wolff gå dypt, både i fjorden, i seg selv og i en kystbys mørke hemmeligheter. Frits de Bourg (f. 1946) har skrevet fem romaner om journalist Nicolay Wolff. Han debuterte med En kald død i 2013 og ble nominert til Rivertonprisen for Dødens elv i 2016. Boken ble også NRK radioteaterets påskekrim 2018. Med stor språk- og stilsans skildrer de Bourg det norske sosialdemokratiets storhetstid. «Nostalgisk sjarm … Språklig eleganse som kler personskildringene.» [Terningkast 5] Finn Stenstad, Tønsberg blad «Driv og spenning fra først til sist.» Audun Mosevoll, Dagen «Dykket er skrudd sammen med troverdige detaljer og spenningsoppbyggende framdrift.» Bjørn Tore Brøske, Jarlsberg «En skjult skatt. Forfatteren også» [Terningkast 5] Tarald Aano, Stavanger Aftenblad «Nostalgisk sjarm … Språklig eleganse som kler personskildringene.» [Terningkast 5] Finn Stenstad, Tønsberg blad

Drammen, 1950-tallet. Nicolay Wolff eier og skriver i KrimMagasinet. Som krigsseiler med kun folkeskole i bagasjen er det enklest å ha sin egen arbeidsplass. Det går rundt. Så vidt. Wolff kaller seg journalist, men i praksis er han privatetterforsker. Derfor er det til ham søsteren til den omkomne bokseren kommer for å be om hjelp. Han ser for seg en hyggelig artikkel om boksing, men snart endrer bildet seg fordi flere hevder at den unge bokseren ble tvunget til å ta sitt eget liv. Om forfatteren: Frits de Bourg (f. i Drammen i 1946), har blant annet jobbet som glassarbeider, ekspeditør, selger, postmann, dykker og kinomaskinist. Han har drevet med fallskjermhopping og med dykking der skipsvrak og marinearkeologi har stått sentralt i hans interessefelt. Han har i dag en fast spalte i bladet Dykking.

Boka tar for seg maleren Frits Thaulows liv og virke, og presenterer verker som Marine (1875), I bakhaven (1892) og Festningsgraven (1902).

Helt siden bohemtidens friluftsmalere,som Christian Krogh, Edvard Munch og Frits Thaulow, erobret Karl Johan, har stadig nye kunstnergenerasjoner vært opptatt av byen, på jakt etter nye motiver. Blant dem er østkantmalere som Anders Svarstad og Thorolf Holmboe, tendensmalere som Reidar Aulie og Willi Midelfart og moderne malere som Magne Rygh og Terje Moe.De har gitt et rikt og fasettert bilde av byen og bylivet og har bidratt til å gjøre Oslo synlig - med bygninger, gaterom og karakteristiske trekk. En bok for alle kunstinteresserte og for dem som er opptatt av Oslo.

Boka inneholder beskrivelser og instruktive tegninger på fugler du kan lage av tre.