Denne gjennomillustrerte reportasjeboken i farger forteller om de grufulle hendelsene 22. juli 2011 da Anders Behring Breiviks bombe og kuler drepte 77 mennesker og skadet 153 andre. Boken skildrer de forferdelige scenene etter at Breiviks bombe eksploderte i Regjeringskvartalet og den forteller om massakren på Utøya der de mange unge ble drept og skadet da sommerparadiset ble et helvete. Dessuten gir boken fakta om Anders Behring Breivik. Den beskriver sjokket da tragediens omfang ble klart - og ikke minst samholdet, blomsterhavet og mange av minnemarkeringene. Boken gjengir også de viktigste talene som ble holdt. Dessuten drøftes følgene av terrorangrepene. Boken inneholder også en oversikt over alle de som ble drept. En del av inntektene fra denne boken vil gå til Utøya-fondet og til opprettelse av et minnested for ofrene for terroraksjonene 22. juli 2011. Boken er skrevet av de tidligere Aftenposten-journalistene Einar Solvoll og Morten Malmø.

Inom travsporten, även internationellt sett, är Karl Gustav Holgersson närmast en legend.För den stora allmänheten, som mest ser travet som ett spel där man köper en Harry Boy-lott i snabbköpskassan, är han inte lika bekant. Men hadeHolger fötts 30 år senare än vad som står i prästbetyget, är det ingen tvekan om att han i dag varit en stor TV-kändis som Den svenska mannen som talar med hästar!Detta genom sina revolutionerande träningsmetoder till stor del byggda på ett direkt samarbete med hästarna. Som han själv uttrycker det:Många hästar hälsar på mig innnan jag själv ser dem. En sådan kontakt är för mig det finaste som finns! Min metod är enkel och rak. Den går ut på att hästarna ska lära sig ett acceptabelt sätt att samarbeta med människan. Min lilla hemlighet ligger i att jag alltid talar med den individ jag jobbar med; Jag berättar för den vad jag tänker göra och vad jag begär att hästen själv ska hjälpa till med. Min erfarenhet är att detta går hem hos alla sorters hästar. Efter några gånger testar jag om hästarna förstår vad jag menar, och till nästan hunda procent fungerar det om du själv har förtroende för din arbetspartner hästen! Problem uppstår bara om jag glömmer den rätta rutinen, men då får jag raskt en påminnelse om hur det ska vara. Sådana upplevelser kryper ner i ens innerstaBland sina kollegor inom travsporten är Holger känd som en gudabenådad berättare. Och det omdömet kommer sannerligen inte på skam i den här boken. På ett enkelt, rättframt och frejdigt humörfriskt sätt berättar han om sin över 60 år långa karriär. Vi får möta möta hästar som EmterW och Lime Rodney vilka båda deltog i VM-travet i New York och en mängd tvåbenta stora personligheter, både inne på och utanför stallbackarna, inom och utom Sverige.För den travsportintresserade är detta en bok man inte kan vara utan! För alla andra är det ett i sitt slag närmast unikt tidsdokument, där vi får följa med Holger på en resa i både dur och moll, genom det moderna Sveriges framväxt och till hans framgångsrika tid som nära nog kultförklarad i Italien.Kanske är det dags att åter ta upp jubelropen som skallade från Solvallas läktare på sjuttiotalet: Hissa Holger!Boken är rikligt illustrerad med bilder ur privata album men framförallt med mängder av foton ur den världs-berömde hästfotografen Einar Anderssons arkiv.

Lek og skole er sentralt i barns liv og oppvekst, men hvilken plass skal barns lek ha i skolen? Kan leken være et nyttig verktøy i lærerens verktøykasse? Eller er det en misforståelse at barn i skolen skal lære gjennom lek? Skal ikke barnas lek være fri? At barn leker, er det liten tvil om. Av den grunn kan det være lett å ta tematikken for gitt og tenke at dette gir seg selv. Men lek i skolen er ingen opplagt sak. Denne boken tar utgangspunkt i at barns lek er et sentralt kunnskapsområde for alle som arbeider med barn – også for lærere i skolen. I boken gir forfatterne en omfattende fremstilling av hva lek i skolen kan være. Gjennom en bred oversikt viser forfatterne til ulike faglige og vitenskapelige perspektiver på lek og diskuterer hvilke læringssyn og hvilket elevsyn som springer ut av disse perspektivene. Resultatet er en meget spennende bok som både lærere, lærerstudenter, rektorer og andre fagfolk bør lese. | Einar Sundsdal, p.hd., er førsteamanuensis i pedagogikk ved Institutt for pedagogikk og livslang læring, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU). Sundsdal har i sin forskning vært særlig opptatt av danningsteori og pedagogiske grunnlagsspørsmål. Han har publisert en rekke artikler som tar opp danning, læring og lek i ulike sammenhenger. Maria Øksnes, ph.d., er professor i pedagogikk ved Institutt for lærerutdanning, Norges teknisk- naturvitenskapelige universitet (NTNU). Hennes forskningsinteresser er først og fremst knyttet til områdene lek, fritid, barndom og ungdom

Som vernepleiar må ein balansere mange omsyn, og handtere krysspress frå fleire aktørar. Brukarar skal behandlast med respekt og omsorg, ein skal samarbeide godt og effektivt med andre profesjonar og sikre høg kvalitet i eigen profesjonell praksis. I slike situasjonar kan ulike krav og forventningar ofte komme i konflikt med kvarandre. Dette er utgangspunktet for denne innføringsboka i profesjonsetikk i vernepleie. I første delen av boka blir det gjort greie for profesjonsetikk generelt; etiske nøkkelomgrep, teoriar og tenkjemåtar. I andre delen ser ein på vernepleiarrolla, kva normer og verdiar som ligg til grunn, og kva utfordringar og problemstillingar som pregar arbeidskvardagen. Her står sjølvbestemming og avgjerdsstøtte sentralt, men også problemstillingar rundt krysskommunikasjon, konflikthandtering og det å tale saka til den svake parten blir grundig behandla. Avslutningsvis blir forskingsetikk behandla i eit eige kapittel. Einar Aadland (f. 1950) er dosent emeritus ved VID vitenskapelige høgskole i Oslo. Han er tilknytta mastergradsprogrammet i «Verdibasert ledelse», og har publisert bøker, artiklar og forskingsrapportar innanfor områda etikk og verdiar, organisasjonskultur, vitskapsteori og leiing. Karl Elling Ellingsen (f. 1955) er professor ved Avdeling for Institutt for psykisk helse (IPH), NTNU og leiar av Nasjonalt kompetansemiljø om utviklingshemming (NAKU). Lars Rune Halvorsen (f. 1979) er førstelektor ved Avdeling for helse- og velferdsfag ved Høgskolen i Østfold der han er studieleiar for vernepleiarutdanninga og masterstudium i psykososialt arbeid - helse- og sosialfagleg yrkespraksis. Halvorsen har særleg arbeidd med profesjonsutøving og profesjonsetikk, forholdet mellom sjølvbestemming og ivaretaking og systematisk miljøarbeid. I tillegg til brei undervisnings- og rettleiingserfaring, har han publisert ei rekkje vitskaplege publikasjonar, lesarinnlegg og kronikkar.

Teori og praksis